Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Detta atbete bestÄr av en litteraturstudie som försöker finna nÄgra av de faktorer som pÄverkar högstadiets utformning. Begrepp som lÀrarattityder, struktur, organisation och traditioner tas upp. Att vara elev förr och nu och försök till förÀndring Àr ocksÄ nÄgot som behandlas. En empirisk undersökning med enkÀt och intervjuer har gjorts i försök att undersöka hur eleverna sjÀlva uppfattar skillnaden i Är 6 och i Är 7. Resultatet av den empiriska undersökningen visar i stort pÄ en positiv bild av högstadiet.

Föreliggande studie undersöker hur kunskapssyn, elev- och lÀraridentitet konstrueras pÄ tre svenska friskolors hemsidor. Arbetet tar utgÄngspunkt i, den av Stephen J. Ball1 beskrivna, marknadsanpassningen av skolvÀsendet i Storbritannien. Uppsatsen diskuterar hur Balls resultat kan förstÄs utifrÄn ett material frÄn friskolor belÀgna i Sverige.Ur vetenskapsteoretisk synpunkt bygger arbetet pÄ en socialkonstruktionistisk och posttrukturell förstÄelse av det sociala. De teoretiska ramarna och metodiska redskapen Àr hÀmtade frÄn tvÄ olika skolor av diskursanalys.

3 % av befolkningen har sÄ stora koncentrationssvÄrigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benÀmns som en funktionsnedsÀttning ? ADHD. I dagens skola Àr det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev pÄ grund av t.ex. ADHD har svÄrigheter förvÀntas samhÀllet stÀlla upp med extra insatser.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kommunikationen mellan pedagog och elev i skola och undervisning. Genom undersökningen ville vi skapa oss en uppfattning om hur medvetenheten kring samtalets funktion Àr ute i verksamheterna samt om samtalet anvÀnds i syfte att uppnÄ ett mÄl. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, med fokus pÄ kommunikativa processer och en social interaktion. Datainsamlingen skedde via intervjuer med sju pedagoger, verksamma pÄ tvÄ grundskolor i mellersta SkÄne. Intervjumaterialet transkriberades och bearbetades sedan genom en kvalitativ analysmetod.Trots att studiens resultat tyder pÄ att det finns en stor medvetenhet hos de verksamma pedagogerna kring kommunikationen och samtalens betydelse för elevernas lÀrande och utveckling i skola och undervisning visar denna studie att största delen av undervisningen utmÀrks av en monologisk kommunikation mellan pedagog och elever.

Studiens syfte har varit att o?ka fo?rsta?elsen fo?r ro?stliga uttryck i jazzmusik, med fokus pa? hur samspelet mellan ord och musik verkar i skivinspelningar med utvalda sa?ngerskor. Utifra?n en hermeneutisk ansats har fem skivinspelningar med fem svenska kvinnliga jazzsa?ngerskor, samtliga utsedda till Jazz i Sverige-artister, beskrivits och tolkats ur ett vokalpedagogiskt perspektiv. I fo?rha?llande till jazzsa?ngtraditionen visade sig tva? av studiens sa?ngerskor pa? olika vis utmana vokala konventioner.

Detta examensarbete handlar om hur gymnasiela?rare i svenska?mnet ta?nker och reflekterar i sina val av sko?nlitteratur i litteraturundervisningen. La?rarnas utsagor har sedan analyserats ur ett normkritiskt perspektiv da? syftet har varit att underso?ka huruvida la?rarna anva?nder litteratur fo?r att problematisera normer. Informanterna som intervjuats fo?r studien har varit sju gymnasiela?rare som undervisar i a?mnet svenska i en medelstor stad i Mellansverige.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.

Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.

Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

Ämnet idrott och hĂ€lsa Ă€r ett av skolans populĂ€raste Ă€mnen, men inte för alla. MĂ„nga elever upplever en utsatthet, vilket inte stĂ€mmer överens med kursplanens intentioner. Hur kan lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa motivera dessa elever att delta i undervisningen?Syftet med studien var att undersöka hur lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa uttrycker att relationensbetydelse mellan lĂ€rare och elev kan pĂ„verka motivationen hos de elever som sĂ€llan eller aldrig deltar i undervisningen. Metoden som anvĂ€ndes var kvalitativ och sjusemistrukturerade intervjuer med lĂ€rare i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa i grundskolans senare Ă„r och gymnasieskolan genomfördes.

I detta arbete redovisas en undersökning av förskol- och grundskollÀrares uppfattning om det konkreta materialets betydelse för ökad kommunikation i klassrummet ? mellan lÀrare/elev och mellan elev/elev. Eftersom undersökningen Àven var en utvÀrdering av ett matematikprojekt som gjordes pÄ uppdrag av rektor pÄ den skola dÀr min studie genomfördes - var undersöknings­gruppen given. Nio lÀrare i förskoleklass respektive Ärskurs 1 och 2 deltog i intervjuer dÀr frÄgorna utgick frÄn seminarierna lÀrarna tog del av. Dessa seminarier syftade till att ge lÀrarna utbildning i hur kommunikationen i klassrummet kan öka genom att konkret material anvÀnds i undervisningen.

Studien har som grund det sociokulturella perspektivet. Individer inom autismspekt-rumet finns i samhÀllet och sÄledes Àven i skolan. Vi har trÀffat pÄ dessa elever bÄde i den vanliga grundskolan och i sÀrskolan. Syftet med studien Àr att beskriva tvÄ olika nÀtverk kring sÄdana elever, en i grundskolan och en i sÀrskolan och det samarbete som sker mellan de berörda parterna och skolans roll i detta. HuvudfrÄgor och problem-formulering Àr: Vilka Àr de olika delarna som ingÄr i ett nÀtverk för en elev inom autismspektrumet? Vilka Àr de viktigaste insatserna för eleven? Studien Àr en kvalitativ undersökning som baseras pÄ metoderna intervju och observation.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.