Det huvudsakliga syftet med studien var att med hjÀlp av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt söka en förstÄelse av lÀrares syn pÄ interaktionen elev- lÀrare. Fokus har vilat pÄ attitydförÀndringar hos eleverna, under en 40 Ärs period. Studien har lutat sig mot det sociokulturella och socialpsykologiska perspektivet och utgörs av en kvalitativ metod, dÀr fem lÀrare har blivit intervjuade i en mellanstor stad i Sverige. Den teoretiska bakgrunden inleds med en definition av begreppet interaktion och belyser tidigare forskning kring interaktionen elev- lÀrare. Det ges Àven en överblick av begreppet attityder och normbrytande beteende i relation till pÄverkansfaktorer i vÄr omgivning. Bakgrunden behandlar likasÄ de större samhÀllsförÀndringar som skett sedan 1970-talet i form av postmodernitetens framfart och kommunaliseringen av skolan pÄ 1980-talet.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur lÀs- och skrivsvÄrigheter ser ut pÄ individ- och organisationsnivÄ inom skolan. Det innebÀr att jag kommer att studera en utvald elev och dennes lÀrare i skolan men ocksÄ förÀldrarna till denna elev för att se hur de upplever elevenssvÄrigheter i hemmet. Syftet Àr ocksÄ att granska TIL-metoden (Tidig Intensiv LÀstrÀning) och ta reda pÄ hur den metoden fungerar i praktiken samt att undersöka elevens upplevelserav metoden i skolan och i hemmet. Det metodologiska tillvÀgagÄngssÀttet jag valde varintervju med eleven, specialpedagogen, klasslÀraren samt elevens förÀlder för att fÄ en tydligbild av elevens utveckling frÄn starten under hösten i Ärskurs ett till mitten pÄ vÄrterminen iÄrskurs ett. Jag valde Àven att observera eleven vid fyra tillfÀllen dÄ eleven arbetade meddenna specifika metod i skolan och i elevens hemmiljö för att ta reda pÄ om det skedde nÄgon förÀndring i elevens lÀs- och skrivinlÀrning.

MÄnga elever Àr idag omotiverade vad gÀller skolarbetet. I den hÀr uppsatsen har vi försökt att hitta förklaringar till elevers instÀllning till undervisningen, lÀrare och skolan. Vi har Àven tagit del av lÀrarnas arbete och deras arbetsplats. Genom de böcker vi lÀst har vi fÄtt vissa centrala tankar som vi har anvÀnt oss av i de intervjuer som vi har gjort. Vi har valt att göra djupintervjuer med 6 elever och 6 lÀrare i en större östgötsk stad.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Detta atbete bestÄr av en litteraturstudie som försöker finna nÄgra av de faktorer som pÄverkar högstadiets utformning. Begrepp som lÀrarattityder, struktur, organisation och traditioner tas upp. Att vara elev förr och nu och försök till förÀndring Àr ocksÄ nÄgot som behandlas. En empirisk undersökning med enkÀt och intervjuer har gjorts i försök att undersöka hur eleverna sjÀlva uppfattar skillnaden i Är 6 och i Är 7. Resultatet av den empiriska undersökningen visar i stort pÄ en positiv bild av högstadiet.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Föreliggande studie undersöker hur kunskapssyn, elev- och lÀraridentitet konstrueras pÄ tre svenska friskolors hemsidor. Arbetet tar utgÄngspunkt i, den av Stephen J. Ball1 beskrivna, marknadsanpassningen av skolvÀsendet i Storbritannien. Uppsatsen diskuterar hur Balls resultat kan förstÄs utifrÄn ett material frÄn friskolor belÀgna i Sverige.Ur vetenskapsteoretisk synpunkt bygger arbetet pÄ en socialkonstruktionistisk och posttrukturell förstÄelse av det sociala. De teoretiska ramarna och metodiska redskapen Àr hÀmtade frÄn tvÄ olika skolor av diskursanalys.

3 % av befolkningen har sÄ stora koncentrationssvÄrigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benÀmns som en funktionsnedsÀttning ? ADHD. I dagens skola Àr det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev pÄ grund av t.ex. ADHD har svÄrigheter förvÀntas samhÀllet stÀlla upp med extra insatser.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kommunikationen mellan pedagog och elev i skola och undervisning. Genom undersökningen ville vi skapa oss en uppfattning om hur medvetenheten kring samtalets funktion Àr ute i verksamheterna samt om samtalet anvÀnds i syfte att uppnÄ ett mÄl. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, med fokus pÄ kommunikativa processer och en social interaktion. Datainsamlingen skedde via intervjuer med sju pedagoger, verksamma pÄ tvÄ grundskolor i mellersta SkÄne. Intervjumaterialet transkriberades och bearbetades sedan genom en kvalitativ analysmetod.Trots att studiens resultat tyder pÄ att det finns en stor medvetenhet hos de verksamma pedagogerna kring kommunikationen och samtalens betydelse för elevernas lÀrande och utveckling i skola och undervisning visar denna studie att största delen av undervisningen utmÀrks av en monologisk kommunikation mellan pedagog och elever.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Studiens syfte har varit att o?ka fo?rsta?elsen fo?r ro?stliga uttryck i jazzmusik, med fokus pa? hur samspelet mellan ord och musik verkar i skivinspelningar med utvalda sa?ngerskor. Utifra?n en hermeneutisk ansats har fem skivinspelningar med fem svenska kvinnliga jazzsa?ngerskor, samtliga utsedda till Jazz i Sverige-artister, beskrivits och tolkats ur ett vokalpedagogiskt perspektiv. I fo?rha?llande till jazzsa?ngtraditionen visade sig tva? av studiens sa?ngerskor pa? olika vis utmana vokala konventioner.

Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.

Detta examensarbete handlar om hur gymnasiela?rare i svenska?mnet ta?nker och reflekterar i sina val av sko?nlitteratur i litteraturundervisningen. La?rarnas utsagor har sedan analyserats ur ett normkritiskt perspektiv da? syftet har varit att underso?ka huruvida la?rarna anva?nder litteratur fo?r att problematisera normer. Informanterna som intervjuats fo?r studien har varit sju gymnasiela?rare som undervisar i a?mnet svenska i en medelstor stad i Mellansverige.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Ämnet idrott och hĂ€lsa Ă€r ett av skolans populĂ€raste Ă€mnen, men inte för alla. MĂ„nga elever upplever en utsatthet, vilket inte stĂ€mmer överens med kursplanens intentioner. Hur kan lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa motivera dessa elever att delta i undervisningen?Syftet med studien var att undersöka hur lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa uttrycker att relationensbetydelse mellan lĂ€rare och elev kan pĂ„verka motivationen hos de elever som sĂ€llan eller aldrig deltar i undervisningen. Metoden som anvĂ€ndes var kvalitativ och sjusemistrukturerade intervjuer med lĂ€rare i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa i grundskolans senare Ă„r och gymnasieskolan genomfördes.