Friskolediskurs
En fallstudie med konstruktioner av elevidentitet, läraridentitet och kunskapen i fokus
Föreliggande studie undersöker hur kunskapssyn, elev- och läraridentitet konstrueras på tre svenska friskolors hemsidor. Arbetet tar utgångspunkt i, den av Stephen J. Ball1 beskrivna, marknadsanpassningen av skolväsendet i Storbritannien. Uppsatsen diskuterar hur Balls resultat kan förstås utifrån ett material från friskolor belägna i Sverige.Ur vetenskapsteoretisk synpunkt bygger arbetet på en socialkonstruktionistisk och posttrukturell förståelse av det sociala. De teoretiska ramarna och metodiska redskapen är hämtade från två olika skolor av diskursanalys. Delar av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys används för att undersöka hemsidornas genre och relation till Balls slutsatser. Materialet har även dekonstruerats enligt valda delar av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori med syftet att beskriva hur kunskapssyn, elev- och läraridentitet konstrueras.Studien visar att det undersökta materialet bygger på marknadsdiskurs och att detta påverkar hur kunskapssynen, elev- och läraridentitet konstrueras. Förenklat uppvisar materialet två skilda diskurser. Den ena diskursen är centrerad kring kunskapens ändamål, att bli attraktiv på arbetsmarknaden. Detta ändamål spelar en viktig roll i konstruktionen av läraridentiteten som i hög utsträckning bygger på branscherfarenhet, praktisk målmedvetenhet och nyfikenhet. Elevens identitet konstrueras som passiv kunskapskonsumerande. Den andra diskursen har vissa elitistiska undertoner. Kunskapssynen är centrerad kring identitetsdaning med syftet att möjliggöra elevens framtidsdrömmar. Konstruktionen av elevidentiteten bygger inom denna diskurs på beskrivningar av eleven som ansvarstagande, målmedveten och kunskapshungrande. Konstruktionen av läraridentiteten bygger på beskrivningar av lärarna som ansvarstagande, underhållande, motiverande, och prestationsinriktade.Uppsatsen lyfter även fram att materialet genom sin marknadsförande genre och sina utförliga konstruktioner av kunskapssyn samt elev- och läraridentitet har stor potential att påverka den sociala praktiken på respektive skola. Detta förhållande aktualiserar frågan om hur kunskapssyn, elev- och läraridentitet bör konstrueras. I den avslutande diskussionen diskuteras detta utifrån olika problemområden härledda ur slutsatser dragna i analysen.