I dagens skolor har jakten pa? fusket o?kat. Antiplagieringstja?nster a?r ett vanligt fo?rekommande medel fo?r att ta reda pa? om fusk fo?religger eller inte. Pa? detta vis kan man la?tt la?gga juridiska och moraliska aspekter pa? fuskande, men kan problemet ligga i sja?lva pedagogiken? Att finna gra?nslandet mellan plagiat och imitation a?r la?ttare sagt a?n gjort.

Rosberg, Helle. (2006). Bemötandets pussel. En studie i bemötande mellan lÀrare och elever. (The puzzle of meetings.

Stereotypa uppfattningar om mĂ€nniskor grundar sig pĂ„ egenskaper somassocieras med sociala kategorier. Denna tillhörighet ger olikareferenspunkter, sĂ„ kallade standards, vid bedömning av andra. UtifrĂ„nteorin om shifting standards och antagandet att gymnasieprogram kan sessom sociala kategorier, undersöktes om och hur bedömningar av elever frĂ„nolika typer av gymnasieprogram varierade och pĂ„verkades. Åttiotrepersoners enkĂ€tsvar som analyserades. Antingen bedömdes en typisk elevsamt en specifik elev, eller enbart en specifik elev, frĂ„n ett studie- elleryrkesförberedande program.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Studien avsÄg att undersöka elevers, lÀrares och skolkuratorns attityd till lÀrarrollen med fokus pÄ relationer mellan elev och lÀrare. Syftet var att undersöka hur elever upplever och definierar en bra lÀrare. Tidigare forskning visar att skolan och relationen till lÀrare har stor pÄverkan pÄ elevers vÀlmÄende. En kvalitativ metod anvÀndes genom halvstrukturerade intervjuer med fokusgrupper och skolkurator samt frÄgeformulÀr med lÀrare för att ta del av deras egna upplevelser av hur en bra lÀrare Àr. Resultaten analyserades med hjÀlp av teorier om socialisation, sociala roller, resiliens och kÀnsla av sammanhang.

Genom att dela in matematiken i begrepp viktiga för inlÀrningen och förstÄelsen visar forskningen pÄ skillnader i det övergripande begreppet förstÄelse. Att det Àr viktigt för lÀrare att de har insikt i vad som Àr syftet didaktiskt sett med undervisningen inom matematiken. Undersökningen visar att det gÄr att omvandla informell kunskap till formell kunskap. För min undersökning innebÀr det att informell lekfullhet som didaktiskt grepp kan bidra gynnsamt för inlÀrningen som en vÀg till elevers minne och sprÄk. Med förstÄelse menas enligt den definition som innefattar den instrumentella och den relationsrelaterade förstÄelsen.

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ vad tvÄ lÀrare och deras elever som gÄr i gymnasiet anser om lÀrare-elev-relationen. I min studie belyser jag olika synsÀtt pÄ den goda relationen, hur den etableras, vilken pÄverkan en dÄlig/god relation kan ha pÄ eleverna respektive lÀrarna och hur relationen pÄverkar elevers lÀroprocess. Resultatet diskuteras dÀrefter utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.För att besvara mina forskningsfrÄgor valde jag bÄde ett kvalitativt och kvantitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Det som framgick av mitt resultat var att för att kunna etablera en god relation behövde eleverna kÀnna sig respekterade och att de fÄr sina röster hörda. Det framgick Àven att de egenskaper som eleverna ansÄg vara viktiga för dem, upplevde de som goda.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Syftet med studien var att undersöka och jÀmföra i vilken utstrÀckning eleverna uppfattar att olika maktfenomen förekommer i olika relationer i skolan. Dessa maktfenomen Àr: Initiativ till maktutövandet, förmÄga att nÄ avsett resultat, benÀgenhet att göra maktmotstÄnd, utsatthet och utövande av tvÄngsmakt samt mottagandet och utövandet av samtyckesproducerad makt.  För att besvara detta syfte anvÀndes följande frÄgestÀllningar; I vilken utstrÀckning upplevs dessa maktfenomen i elev till lÀrarrelationen och i elev till elevrelationen samt hur förhÄller sig maktrelationen mellan elever till relationen mellan lÀrare och elev? För att undersöka detta har det genomförts en enkÀtstudie bland 111 elever. En avgrÀnsning gjordes genom att enbart undersöka detta pÄ gymnasiet.

Digitala verktyg och barns sk?rmanv?ndning ?r ett kontroversiellt ?mne vars plats i f?rskolan f?r tillf?llet diskuteras. L?roplanen f?r f?rskolan (2018) ?r f?rskolans mest centrala styrdokument som anger m?l och riktlinjer f?r utbildningen. I l?roplanen f?r f?rskolan st?r det framskrivet att f?rskoll?rare ansvarar f?r att varje barn ska f? anv?nda digitala verktyg p? ett s?tt som stimulerar utveckling och l?rande.

SyfteSyftet med denna uppsats Àr att undersöka pojkar och flickors relation till varandra ur ett genusperspektiv under idrottslektionerna. Jag kommer Àven att undersöka hur lÀrarens interaktion ter sig gentemot eleverna ur genusperspektivet. Vad grundar sig dessa relationer i och varför ser de ut som de gör?Jag har valt att fokusera pÄ frÄgestÀllningen:Hur ser interaktionen mellan flickor och pojkar ut under idrott- och hÀlsalektionerna?I och med att jag kommer att se detta utifrÄn ett genusperspektiv blir Yvonne Hirdmans begrepp Ätskiljandets princip och vÀrderandets princip aktuellaMetodJag har valt att undersöka problemomrÄdet bÄde ur ett kvalitativt och ett kvantitativt perspektiv. Ansatsen blir i större omfattning kvalitativ dÄ de metoder jag anvÀnt mig av pÄ sÀtt och vis kan uppfattas som kvalitativa beroende pÄ informationen som framkommit.

Elever frÄn omvÄrdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten Àr Älagda att handleda dessa elever. För att göra detta stÀlls det krav pÄ att hon/han Àr kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebÀr att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen pÄ undersköterskans kompetens som handledare utifrÄn fyra perspektiv.Det Àr en kvalitativ studie. Data samlades in frÄn fyra informanter/respondenter frÄn varje grupp, lÀrare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

Syftet med uppsatsen Àr att se hur elever vÀrderar matematikkunskaperna som fÄs i undervisningen i gymnasieskolan och om eleverna kan dra nytta av kunskaperna i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Med hjÀlp av gruppintervjuer kom jag fram till att eleverna vÀrderar matematikkunskaperna högt, framförallt kunskaper i den ?grundlÀggande matematiken? som innebÀr addition, subtraktion, multiplikation och division. Matematikkunskapen vÀrderas högt och ses i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Elevernas positiva attityd till Àmnet finns och eleverna beskriver att lÀrarens motivation till vad och varför de skall lÀra sig en viss kunskap, ses som betydelsefull.

Title: Does the teacher play any role? Instrumental music teacher's stories about their music teaching.This paper focuses on how instrumental music teachers describe their own significance for- and relationship to the pupils and if the teacher-pupil relationship has any significance for the pupil's success in music learning. How important are the teachers? What kind of teaching behaviours do the teachers emphasize in their telling? The theoretical background is psychology and educational theory. My research method is qualitative, particularly interviews.

SammanfattningVÄrt examensarbete i pedagogik handlar om krÀnkningar mellan lÀrare och elever pÄ Colin Leclairgymnasiet i SödertÀlje. Syftet med studien var att finna nÀr och hur krÀnkningar mellan lÀrare och elever förekommer, och i vilken utstrÀckning krÀnkningar förekommer.Metoden vi har valt att anvÀnda i studien Àr en fallstudie. Studien Àr gjord med hjÀlp av en enkÀtundersökning som bÄde lÀrare och elever pÄ skolan har besvarat. Tjugo lÀrare och ÄttioÄtta elever har besvarat vÄr enkÀtundersökning. FrÄgorna handlade bland annat om:? Har du kÀnt dig krÀnkt av nÄgon lÀrare/elev nÄgon gÄng?? Beskriv hÀndelsen i ord.? Har du sjÀlv nÄgon gÄng omedvetet och/eller medvetet krÀnkt nÄgon lÀrare/elev?? Hur kan man förebygga krÀnkningar?Resultatet i vÄr undersökning visar att elever svarar Àrligare Àn sina lÀrare dÄ de ska reflektera över sig sjÀlva.