Bakgrund och problem: VCM Àr i teorin ett föredömligt verktyg för att besvara frÄgan om hurvÀl ett företags verksamhet och erbjudande ligger i linje med marknadens förvÀntningar ochkrav. Modellen introducerar ett nytt begrepp ? intÀktsmultiplikatorn ? men frÄgan om VCMsstrategiska tillÀmpbarhet kan anses vara utredd endast i begrÀnsad omfattning. Föreliggandestudie Àmnar dÀrför svara pÄ följande problemfrÄgestÀllning: Vilka strategiska insikter kan VCMge upphov till i företagsstrategiskt arbete?Syfte: Studien syftar till att fylla den existerande bristen pÄ kunskap om VCMs strategiska bidraggenom att undersöka vilka strategiska insikter modellen ger upphov till.Metod: Efter fullbordad VCM-undersökning av ett fallföretag har resultatet och de strategiskainsikter som det gett upphov till kartlagts.

Inom den regionala utvecklingen har ekonomisk tillvÀxt fÄtt en allt större roll, fler och flerregioner arbetar efter att strÀva en sÄ hög ekonomiskt tillvÀxt som möjligt. Men i och meddetta sÄ skapas en geografiskt differentierad utveckling dÀr de omrÄden som genererar tillvÀxtanses har starka utvecklingsmöjligheter medan de omrÄden som inte alls genererar likamycket riskerar att hamna efter och bli outvecklade. Detta Àr nÄgot som kan ses i VÀrmlanddÀr Karlstadsregionen utvecklas medan de svagare delarna av lÀnet, sÄ somlandsbygdsomrÄdena inte alls har lika stort fokus pÄ sig inom det regionalautvecklingsarbetet. En lösning pÄ detta kan vara att arbeta fram en inkluderande tillvÀxt dÀrdet inte bara handlar om de ekonomiska vÀrden utan Àven inkluderar sociala faktorer.Syftet med min studie Àr dÀrför att lyfta fram och belysa frÄgor som rör inkluderande tillvÀxtpÄ regional nivÄ med VÀrmland som fallstudie. Syftet Àr Àven att undersöka hur en merinkluderad tillvÀxt kan arbetas in den regionala kontexten, samt se hur det regionalaperspektivet och utvecklingsarbetet i VÀrmland kan pÄverkas av detta.

Husprisutvecklingen Sverige har under de senaste decennierna ökat kraftigt vilket Àr oroande ur den synvinkeln att det kan leda till en bostadsbubbla. För att motverka detta finns möjligheten att Riksbanken vÀljer att höja styrrÀntan, det vill sÀga reporÀntan, vilket torde minska efterfrÄgan och dÀrmed dÀmpa prisökningen. Husprisutvecklingen har emellertid kraftigt skiljt sig Ät regionalt dÄ enbart sex av 21 lÀn i Sverige ligger över riksgenomsnittet för prisökningen mellan 1998 till 2007. SÄlunda kan det vara problematiskt att anvÀnda sig av en generell rÀntepolitik baserat pÄ landet i sin helhet dÄ olika regioners behov skiljer sig Ät. DÀrtill Àr det inte heller klarlagt vare sig med vilken fördröjning rÀntan verkar med eller dess effekter pÄ bostadsmarknaden.

Under de tvÄ senaste decennierna har regionernas roll i den ekonomiska utvecklingen vuxit och idag talas det till och med om regionernas renÀssans. LÀnge har den regionala utvecklingen dock setts som ett resultat av det som sker pÄ de nationella och internationella marknaderna. I takt med utvecklingen av en teori om endogen tillvÀxt har förstÄelsen att se regionen som en storhet i utvecklingen vuxit. En nations ekonomiska utveckling bör idag ses som summan av regionernas utveckling och inte behandlas som en exogent given faktor. Den regionalekonomiska utvecklingen beror pÄ förutsÀttningarna inne i en region.

Att realisera en film a?r ett unikt och kreativt projekt da?r olika akto?rer med olika yrkesroller samarbetar. Syftet med denna studie a?r att beskriva hur en manusfo?rfattare anva?nder sitt kontaktna?tverk inom den svenska filmbranschen fo?r att realisera en film. Studien redogo?r fo?r vilka upplevda va?rden, i form av fo?rma?ner, som akto?rer samskapar med manusfo?rfattaren och hur det fo?ranleder andra akto?rer att vilja delta i filmprojektet.

SYFTE: Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera hur tillverkare av storhushÄllsugnar och producenter av djupfrysta livsmedel för storhushÄll samarbetar för att öka vÀrdet för den gemensamma slutkunden ? storhushÄllet. METOD: Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och kretsar runt djupintervjuer med nyckelpersoner inom livsmedelsbranschen och tillverkare av storhushÄllsugnar.TEORI: För att besvara uppsatsens syfte utgÄr vi frÄn teorin om strategiska allianser ur ett resursbaserat synsÀtt, strategiska innovationer och strategisk positionering. RESULTAT: VÄrt resultat kan kopplas till nÄgra konkreta punkter som presenteras nedan: ? Samarbeten mellan ugnstillverkare och livsmedelsproducenter efterfrÄgas var för den logiska grunden för strategiska allianser i branschen Àr stor.

Syfte: Studien Àmnar undersöka om och i sÄ fall hur en organisations strategiska arbete av varumÀrket pÄverkas, vid avreglering frÄn monopol till ökad konkurrens. Metod: Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och dÀr bÄde primÀr- och sekundÀrdata samlats in med hjÀlp av intervjuer samt textanalyser av Ärsredovisningar. Slutsats: Det strategiska arbetet för ett varumÀrke genomgÄr olika förÀndringar vid avreglering men mycket frÄn den forna tiden lever kvar som en stark och stadig grund. En ÄtgÀrd som visade sig vara viktigt var att ha ett stÀndigt arbete kring företagets varumÀrke för att tydligare visa vad det stÄr för, sÀrskilt efter att konkurrenter har tillkommit och bidrar med att forma vad den berörda marknaden Àr..

Den strategiska ekonomistyrningen handlar till stor del om extern fokusering för en organisation dÀr det gÀller att upprÀtthÄlla sin konkurrensposition pÄ lÄng sikt genom att organisationen analyserar konkurrensfördelar frÄn olika perspektiv. För att organisationer skall uppmÀrksamma lÄngsiktiga perspektiv har Robert Simons arbetat fram styrmodellen Levers of Control som sÀtter den strategiska ekonomistyrningen i ett funktionellt sammanhang. Det övergripande syftet med denna uppsats var att undersöka hur ledningen i en affÀrsenhet i en stor organisation arbetar med den strategiska ekonomistyrningen. Mer specifikt ville vi undersöka vilka aspekter i den strategiska ekonomistyrningen som ledningen vill förmedla samt hur ledningen agerar för att förmedla den strategiska ekonomistyrningen. Vi har genomfört en fallstudie i en organisation med en stark företagskultur och intervjuat personer i ledningen i en affÀrsenhet.

Strategiska samarbeten blir allt vanligare mellan företag. DessvÀrre misslyckas mÄnga av dessa samarbeten av en eller annan orsak. För att företagen inte skall misslyckas med sina samarbeten Àr det viktigt att kÀnna till karakteristika hos en samarbetspartner som kan pÄverka prestationen i företaget. Syftet med studien Àr att utveckla kunskap inom ÀmnesomrÄdets strategiska samarbeten genom att skapa en modell för att visa samband mellan en samarbetspartners karakteristika och prestation i ett företag. Vi har för studien tillÀmpat ett deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt för att utifrÄn teorier skapa en grund för modellen.

Strategiska samarbeten blir allt vanligare mellan företag. DessvÀrre misslyckas mÄnga av dessa samarbeten av en eller annan orsak. För att företagen inte skall misslyckas med sina samarbeten Àr det viktigt att kÀnna till karakteristika hos en samarbetspartner som kan pÄverka prestationen i företaget. Syftet med studien Àr att utveckla kunskap inom ÀmnesomrÄdets strategiska samarbeten genom att skapa en modell för att visa samband mellan en samarbetspartners karakteristika och prestation i ett företag. Vi har för studien tillÀmpat ett deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt för att utifrÄn teorier skapa en grund för modellen.

Kinas sÀkerhet - En studie av hur Kina hanterar regionala utmaningarDen regionala stabiliteten i Sydostasien prÀglas av Kinas tydliga dominans. Kinas strÀvan att bibehÄlla regional stabilitet kÀnnetecknar den kinesiska utrikes- och sÀkerhetspolitiken. För Kina Àr ett stabilt nÀromrÄde en viktig grundpelare i sin strÀvan mot att fortsÀtta sin ekonomiska tillvÀxt och öka sitt regionala och pÄ sikt Àven globala inflytande. Ett stabilt nÀromrÄde Àr dessutom en förutsÀttning för att Kina ska kunna öka sitt engagemang i omrÄden bortom sitt nÀromrÄde.Denna uppsats analyserar Kinas syn pÄ sin sÀkerhet i sitt nÀromrÄde, och hur denna uppnÄs och bibehÄlls. Genom en jÀmförande studie dÀr Burma och Nordkorea tjÀnar som tÀmligen olika referensstater anvÀnds ett realistiskt teoretiskt perspektiv för att förklara Kinas ageranden och val av strategi.Resultatet visar ett Kina som tydligt strÀvar efter att pÄverka sin omgivning pÄ ett sÀtt som sÀkerstÀller sÀkerhet och ekonomisk tillvÀxt.

Industrins energianvÀndning medför koldioxidutslÀpp som bidrar till klimatförÀndringar. Inom EU och Sverige efterstrÀvas en konkurrenskraftig industri. För att uppnÄ bÄda delarna föresprÄkas det att företag energieffektiviserar och minskar sin energianvÀndning. Trots att energieffektivisering ofta Àr kostnadseffektivt existerar det ÀndÄ ett energieffektiviseringsgap dÀr kostnadseffektiva ÄtgÀrder inte implementeras av olika anledningar. EnerginÀtverk kan dÄ vara ett potentiellt arbetssÀtt som medför energieffektivisering och bidrar till företagsutveckling.

I dagens samhÀlle har det blivit allt viktigare för företag att kommunicera effektivt med olika grupper av intressenter i omgivningen. Börsnoterade företags Ärsredovisningar och kvartalsrapporter anvÀnds numera som ett medium dÀr företaget kommunicerar mer Àn bara finansiell information. Företagen anvÀnder detta medium till att kommunicera sina synliga strategier till marknaden. En vÀl fungerande strategi ligger till grund för att ett företag ska lyckas prestera bra. En framgÄngsrik strategi mÄste bland annat kunna förÀndras dÄ omgivningen förÀndras.

Uppsatsen har till syfte att undersöka huruvida MERCOSUR Àr en aktör pÄ den internationella arenan och om dess tilltagande utveckling kommer kunna bidra till ett ökat interregionalt samarbete. Uppsatsen ska uppnÄ syftet genom att svara pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: 1) Kan MERCOSUR definieras som en aktör pÄ den internationella arenan? 2) Kan MERCOSUR ses som ett nytt regionalt block och dÀrmed ingÄ i interregionala samarbeten?Uppsatsen gÄr igenom nya regionala blockens uppkomst och vad som skiljer dem Ät frÄn andra frihandels avtal. Uppsatsen Àr en komparativ analys som anvÀnder sig av tvÄ modeller för att svara pÄ frÄgestÀllningarna. Den ena Àr Björn Hettnes dynamiska modell som beskriver en förÀndringsprocess.

MÄnga kommuner i Sverige har höga ambitioner att antal cyklister ska öka i just deras kommun. Men faktum Àr att bara tvÄ kommuner i hela Sverige, Linköping och Malmö, har lyckats tagit fram en cykelplan som har blivit godkÀnd av Trafikverket. En av mÄnga kommuner som blivit underkÀnda Àr SödertÀlje. Att cykelvÀgar mellan kommuner inte byggs beror i stor del pÄ den bristande finansieringen, bÄde inom kommunen och frÄn Trafikverket. Men ocksÄ av att kommunens eget planeringsunderlag för regionala cykelvÀgar Àr bristfÀlligt.Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn ett arbetspendlingsperspektiv ge underlag för planering av SödertÀljes regionala cykelvÀgar och utgör ett exempel pÄ metod som kan tillÀmpas vid projektering av cykelvÀgar över kommungrÀnser.