Denna studie inriktar sig pĂ„ bevarande av Ă„kermarksareal utifrĂ„n ett hĂ„llbart resurshanteringsperspektiv. Syftet Ă€r att analysera förutsĂ€ttningarna för Ă„kermarkens bevarande genom en kartlĂ€ggning av faktiskt och önskvĂ€rt handlingsutrymme pĂ„ regional nivĂ„ i Sverige. Studien utgĂ„r ifrĂ„n ett induktivt förhĂ„llningssĂ€tt men har fĂ€ste i vetenskaplig litteratur om lagar/reglers efterlevnad och implementeringsbarriĂ€rer. Det empiriska materialet bygger pĂ„ en metodikkombination. Intervjuer har utförts vid Östergötlands lĂ€nsstyrelse för att kartlĂ€gga det praktiska, upplevda samt önskvĂ€rda handlingsutrymme för Ă„kermarkens bevarande.  En textanalys av lagar, mĂ„l -och policydokument har kompletterat intervjuanalysen genom att synliggöra den regionala nivĂ„ns formella handlingsutrymme i frĂ„gan.

Tre av fyra sammangÄenden misslyckas med att uppnÄ de finansiella och strategiska mÄl som de har satt upp. Anledningen till att varför sÄ mÄnga kombinationer av sammangÄenden misslyckas beror pÄ att sammangÄenden Àr i behov av rigorösa och omfattande anstrÀngningar före, under och efter förloppet. Ofta ignoreras dessa behov och/eller fÄr inte tillrÀckligt stort utrymme. De flesta studier av strategiska förÀndringsprocesser i form av sammangÄenden organisationer emellan fokuserar endast pÄ en sammangÄendeprocess i taget och det finns fÄ studier som över huvud taget beaktar flera processer i följd. Dessutom verkar det vara mer regel Àn undantag att den mÀnskliga faktorn glöms bort eller i alla fall inte tas hÀnsyn till i tillrÀckligt stor grad.

Industrins energianvÀndning medför koldioxidutslÀpp som bidrar till klimatförÀndringar. Inom EU och Sverige efterstrÀvas en konkurrenskraftig industri. För att uppnÄ bÄda delarna föresprÄkas det att företag energieffektiviserar och minskar sin energianvÀndning. Trots att energieffektivisering ofta Àr kostnadseffektivt existerar det ÀndÄ ett energieffektiviseringsgap dÀr kostnadseffektiva ÄtgÀrder inte implementeras av olika anledningar. EnerginÀtverk kan dÄ vara ett potentiellt arbetssÀtt som medför energieffektivisering och bidrar till företagsutveckling.

Schölin, Mona-Liz (2007): Fanerdunetableringen i Kalmar ? effekter pÄ den regionala utvecklingen [Establishment of the Fanerdun Group in Kalmar ? impacts on regional development]D-uppsats 10 poÀng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Bo MalmbergSprÄk: SvenskaSyftet med uppsatsen Àr att studera vad tidigare utlÀndska etableringar har fÄtt för effekter, hur de har pÄverkat den regionala utvecklingen, och utifrÄn detta göra en jÀmförande analys över vad Fanerdun Gruop ABŽs etablering i Kalmar kan komma att fÄ för effekter. FrÄgor som tas upp för behandling Àr: Vad har utlÀndska direktinvesteringar, eng. foreign direct investment (FDI) och inward investment för effekter pÄ etableringsorterna? Hur kommer Fanerdun Group AB att bidra till den regionala utvecklingen i Kalmar? Det sistnÀmnda Àr viktigt att undersöka dÄ utlÀndska investeringar likt Fanerduns i Kalmar ofta fÄr effekter pÄ den regionala utvecklingen.

Denna undersökning tar reda pĂ„ hur reportrarnas tal lĂ„ter i de svenska nyhetssĂ€ndningarna och i hur stor mĂ€ngd regionala varianter av standardsprĂ„ket förekommer. Den reder Ă€ven ut vad för policys och praxis som finns hos Sveriges television nĂ€r det gĂ€ller hur en reporter ska tala. Studien fokuseras kring SVT1. Är det mĂ„ngfaldens Sverige som speglas i reportrarnas sprĂ„kbruk? FĂ„r alla sorts dialekter plats i svensk public service?Undersökningen lutar sig mot den svenska sprĂ„kpolitiken samt huvuddragen inom sociolingvistik.

Industrins energianvÀndning medför koldioxidutslÀpp som bidrar till klimatförÀndringar. Inom EU och Sverige efterstrÀvas en konkurrenskraftig industri. För att uppnÄ bÄda delarna föresprÄkas det att företag energieffektiviserar och minskar sin energianvÀndning. Trots att energieffektivisering ofta Àr kostnadseffektivt existerar det ÀndÄ ett energieffektiviseringsgap dÀr kostnadseffektiva ÄtgÀrder inte implementeras av olika anledningar. EnerginÀtverk kan dÄ vara ett potentiellt arbetssÀtt som medför energieffektivisering och bidrar till företagsutveckling.

Schölin, Mona-Liz (2007): Fanerdunetableringen i Kalmar ? effekter pÄ den regionala utvecklingen [Establishment of the Fanerdun Group in Kalmar ? impacts on regional development]D-uppsats 10 poÀng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Bo MalmbergSprÄk: SvenskaSyftet med uppsatsen Àr att studera vad tidigare utlÀndska etableringar har fÄtt för effekter, hur de har pÄverkat den regionala utvecklingen, och utifrÄn detta göra en jÀmförande analys över vad Fanerdun Gruop ABŽs etablering i Kalmar kan komma att fÄ för effekter. FrÄgor som tas upp för behandling Àr: Vad har utlÀndska direktinvesteringar, eng. foreign direct investment (FDI) och inward investment för effekter pÄ etableringsorterna? Hur kommer Fanerdun Group AB att bidra till den regionala utvecklingen i Kalmar? Det sistnÀmnda Àr viktigt att undersöka dÄ utlÀndska investeringar likt Fanerduns i Kalmar ofta fÄr effekter pÄ den regionala utvecklingen.

En jÀmförande studie av glaspÀrlor frÄn UppÄkra och Sorte Muld för att hitta regionala likheter eller skillnader. Studien visar en skandinavisk gemenskap, en möjlig lokal tillverkning och handel. Diskuterar fortsatt forskning kring datering av glaspÀrlor..

Denna undersökning tar reda pĂ„ hur reportrarnas tal lĂ„ter i de svenska nyhetssĂ€ndningarna och i hur stor mĂ€ngd regionala varianter av standardsprĂ„ket förekommer. Den reder Ă€ven ut vad för policys och praxis som finns hos Sveriges television nĂ€r det gĂ€ller hur en reporter ska tala. Studien fokuseras kring SVT1. Är det mĂ„ngfaldens Sverige som speglas i reportrarnas sprĂ„kbruk? FĂ„r alla sorts dialekter plats i svensk public service?Undersökningen lutar sig mot den svenska sprĂ„kpolitiken samt huvuddragen inom sociolingvistik.

Syftet med uppsatsen Àr att studera om den regionala kontexten eller den s.k. företagsmiljön har nÄgon pÄverkan pÄ sannolikheten för nya företag att överleva de tre första Ären. UtifrÄn en teoretisk och empirisk genomgÄng har jag försökt att sÀtta in frÄgan i ett sammanhang. Eftersom det Àr ett komplext samspel mellan de tre faktorerna individ, företag och miljö vill jag undersöka om det statistiska gÄr att hitta nÄgra skillnader mellan de företag som överlevt de första tre Ären och de som inte har gjort det. Finns det nÄgot som visar pÄ att den regionala kontexten pÄverkar företags överlevnads chanser?Med utgÄngspunkt i registerdata undersöks om nÄgra faktorer pÄverkar sannolik­heten för nya företag att överleva.

This case study has been conducted within the Swedish fitness chain World Class to explore the opportunities for knowledge development and transfers within franchise networks. We have interviewed the product manager at the World Class headquarter, the owner of a franchise club and a local product manager from the same facility. Our finding indicates that various forms of knowledge transfer occur within the World Class network, particularly in product development and sales. The transfer occurs within the framework set by World Class with regularly scheduled meetings. In addition informal networks provide other means of knowledge exchange between some units.

Under 2011 implementerade den svenska regeringen en lag om fysisk planering och hur den ska ta hÀnsyn till det regionala perspektivet. Den regionala nivÄn har traditionellt sett varit svag i Sverige i jÀmförelse med den lokala och nationella nivÄn och den fysiska planeringen ligger pÄ kommunernas ansvar. Den regionala nivÄn har ocksÄ anklagats, frÄn vetenskapen och forskare, att vara avpolitiserande och fokusera pÄ förhandling och samförstÄnd. Den fy-siska planeringen Àr organiserad och drivs genom demokratiska processer pÄ kommunal nivÄ och det Àr politikerna som fattar de beslut som den fysiska planeringen jobbar efter.NÀr fysisk planering ska ta hÀnsyn till det regionala perspektivet förÀndras villkoren för poli-tiken och det blir en förÀndrad politisk arena. Syftet med denna studie Àr att analysera aktörer i VÀrmland och deras syn pÄ denna förÀndrade arena och de nya villkoren för politik den för med sig.

AbstractTitel: Med uppdraget i alla kanaler -Institutionell logik för strategisk kommunikation pÄ svenska statliga myndigheterFörfattare: Ulf NylénKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp, MK 2500Termin: VÄrterminen 2014Syfte: Syftet uppsatsen Àr att identifiera tre grundelement i den institutionella ordningsom styr den institutionella logiken strategisk kommunikation pÄ svenska statligamyndigheter. Med utgÄngspunkt i neoinstitutionell organisationsteori och Thorntons(et al. 2012) interinstitutionella system formuleras tre forskningsfrÄgor:1. Var hÀmtar den strategiska kommunikationen pÄ en statlig myndighet sin legitimitet?2.

I studien genomförs en analys av begreppet hÄllbar utveckling och dess koppling till de tankar som brukar förknippas med ekologisk modernisering. Vidare beskrivs och diskuteras relationer och samband mellan den hÄllbara utvecklingens tre dimensioner; miljön, ekonomin och det sociala. Arbetet för hÄllbar utveckling pÄ den regionala nivÄn sker utifrÄn nationella ramar men det Àr pÄ den regionala och kommunala nivÄn som ansvaret för initiativtagande och prioriteringar ligger. Det Àr viktigt att ha kunskap om hur begreppet hÄllbar utveckling har kommit till och diskutera vad som menas med begreppet för att förstÄ vad begreppet syftar till och hur det bör tillÀmpas i det regionala utvecklingsarbetet. Med hjÀlp av indikatorer Àr det möjligt att följa och utvÀrdera arbetet för hÄllbar utveckling.

Syfte: Studien Àmnar undersöka om och i sÄ fall hur en organisations strategiska arbete av varumÀrket pÄverkas, vid avreglering frÄn monopol till ökad konkurrens. Metod: Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och dÀr bÄde primÀr- och sekundÀrdata samlats in med hjÀlp av intervjuer samt textanalyser av Ärsredovisningar. Slutsats: Det strategiska arbetet för ett varumÀrke genomgÄr olika förÀndringar vid avreglering men mycket frÄn den forna tiden lever kvar som en stark och stadig grund. En ÄtgÀrd som visade sig vara viktigt var att ha ett stÀndigt arbete kring företagets varumÀrke för att tydligare visa vad det stÄr för, sÀrskilt efter att konkurrenter har tillkommit och bidrar med att forma vad den berörda marknaden Àr..