Abstract Vi lever i ett samhÀlle dÀr arbetsmarknaden stÀndigt utvecklas och aktörerna pÄ arbetsmarknaden blir allt fler. Vi har valt att belysa begreppet mÄngfald och anledningen till att vi valde att studera mÄngfald Àr att inom svensk forskning berörs knapp mÄngfaldsfrÄgor. Vi har valt att studera mÄngfald utifrÄn ett ledarskapsfilosofiskt perspektiv, teorin Diversity Management. Organisationen som vi har valt att undersöka Àr Skatteverket. VÄr förförstÄelse Àr att flera företag belyser begreppet mÄngfald i och med att vi lever i ett land med mÄnga olika nationaliteter.

Detta examensarbete handlar om att utveckla ett gestaltningsprogram för Flens stadskÀrna och dÀrigenom skapa en stad med bÀttre orienterbarhet, tillgÀnglighet, trygghet och med förstÀrkt identitet. Ett gestaltningsprogram har gestaltande avsikter och Àr en samling riktlinjer som anvÀnds inom arkitektur, stadsbyggnad samt infrastruktur för att skapa en sammanhÄllen stadsmiljö (Tornberg 2008). Flen Àr en stad belÀgen i hjÀrtat av Sörmland och har drygt 6000 invÄnare i staden och 16 000 invÄnare i kommunen. Staden vÀxte fram som ett stationssamhÀlle lÀngs med vÀstra stambanan dÄ denna öppnades för allmÀn trafik Är 1862. SamhÀllet blev en viktig knutpunkt nÀr jÀrnvÀgen mellan GrÀngesberg, Eskilstuna, Flen och Oxelösund stod klar 1866. Flen blev ett municipalsamhÀlle Är 1902 och 1949 en stad.

Denna studie Àr en undersökning av vilka grunder som den lokala Agenda 21-handlingsplanen för Linköpings kommun vilar pÄ och hur genomförandet av mÄl ser ut. Jag har i min undersökning utgÄtt frÄn en kvalitativ textanalys. Syftet med studien var att granska energisektorns mÄlformuleringar och mÄlgenomförande samt att se om dessa kunde kopplas till nationella och internationella utgÄngspunkter. Studien syftar Àven till att utreda hur framtagandet av handlingsplanen fortskridit och vilka nationella och internationella mÄl som kan kopplas till detta arbete. Det som framkom avmin undersökning Àr att kommunens arbete med att identifiera handlingsplanens olika sektorsomrÄden och visioner till stor del utgÄtt frÄn kommunens tidigare miljöarbete.

Abstract Vi lever i ett samhÀlle dÀr arbetsmarknaden stÀndigt utvecklas och aktörerna pÄ arbetsmarknaden blir allt fler. Vi har valt att belysa begreppet mÄngfald och anledningen till att vi valde att studera mÄngfald Àr att inom svensk forskning berörs knapp mÄngfaldsfrÄgor. Vi har valt att studera mÄngfald utifrÄn ett ledarskapsfilosofiskt perspektiv, teorin Diversity Management. Organisationen som vi har valt att undersöka Àr Skatteverket. VÄr förförstÄelse Àr att flera företag belyser begreppet mÄngfald i och med att vi lever i ett land med mÄnga olika nationaliteter.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att redogöra för hur fem kommuner har resonerat i valet av riktlinjer för sociala medier och huruvida den ökade anvÀndningen av social media innebÀr en rörelse mot e-demokrati och e-förvaltning eller inte. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning har den empiriska delen av uppsatsen besvarats. Fyra frÄgor: Varför vÀljer en kommun att ta fram egna riktlinjer? Vad Àr bakomliggande skÀl till en kommuns utformning av riktlinjer? Kan olika val av riktlinjer fÄ negativa konsekvenser? Varför vÀljer en kommun att synas i sociala medier? ingick i en enkÀt som skickades via e-post till PiteÄ, Halmstad, Norrköping, Eskilstuna och Stockholm stad. Den femte frÄgan i uppsatsens frÄgestÀllning, nÀmligen: Vad skiljer sig mellan de olika riktlinjerna? har besvarats utifrÄn kommunernas dokument för uppsatta riktlinjer för social media som publicerats pÄ kommunens hemsida.Social media Àr en del av statens mötesplats, en plats dÀr vi mÀnniskor kan ha direkt kontakt med politikerna och föra en diskussion.

Syftet med studien Àr att genom en demokratiaspekt synliggöra de faktorer unga anser vara avgörande för att de skall uppleva ett reellt inflytande över beslut i frÄgor som rör dem. Det Àr en kvalitativ studie med ett explorativt tillvÀgagÄngssÀtt som bygger pÄ gruppintervjuer med ungdomar, deltagande observationer och sekundÀra kÀllor av statistiskt material och utredningar frÄn Ungdomsstyrelsen. Dess teoretiska utgÄngspunkter tas i makt och demokrati genom framförallt Giddens, Baumann och Bourdieu. För analysen av det empiriska materialet har symbolisk interaktionism och Asplunds teorier om social responsivitet anvÀnts.Situationerna som behandlas omfattar det som ungdomarna sjÀlv har ansett viktiga men innehÄller inte frÄgor som berör hem och familj.Den demokratiska aspekten Àr tydlig. Genom regeringens proposition om en speciell ungdomspolitik lyfter man fram vikten av tillgÄng till verklig makt och rÀtten till vÀlfÀrd.

Syftet var att utreda partiernas stÀllning till genomförandet av kommunaliseringen samt partiernasÄsikt idag. Arbetet har lyft fram en del av de argument som fanns för- och emot innehÄllet iproposition 1990/91:18 ?Om ansvaret för skolan?. Det huvudsakliga innehÄllet handlar omhuruvida kommunaliseringen Àr bra för svenska skolan samt hur den skulle genomföras pÄ ettvettigt sÀtt. Dock var regeringens proposition alldeles för otydlig i mÄnga fall.

Syftet var att utreda partiernas stÀllning till genomförandet av kommunaliseringen samt partiernasÄsikt idag. Arbetet har lyft fram en del av de argument som fanns för- och emot innehÄllet iproposition 1990/91:18 ?Om ansvaret för skolan?. Det huvudsakliga innehÄllet handlar omhuruvida kommunaliseringen Àr bra för svenska skolan samt hur den skulle genomföras pÄ ettvettigt sÀtt. Dock var regeringens proposition alldeles för otydlig i mÄnga fall.

Drömmen om en tunnel genom HallandsÄsen har funnits sedan tidigt 1900-tal. Syftet med denna jÀrnvÀgstunnel Àr att göra vÀstkustbanan mer effektiv och konkurrenskraftigare Àn vÀgen. Genom att ta bort flaskhalsen som den nuvarande jÀrnvÀgen utgör kan tÄgkapaciteten samt tÄghastigheten öka förbi HallandsÄsen. Detta Àr en riktning med miljön dÄ tÄgen rullar med 100 % förnyelsebar energi vilket medför att miljöbelastningen kan minska. I projekt HallandsÄs anvÀnds en tunnelborrmaskin (TBM) som Àr gjord för att bÄde kunna borr i hÄrt och mjukt bergmaterial.

Uppsatsen behandlar det straffrÀttsliga EU-samarbetets beslutsstruktur post-Lissabon med fokus pÄ EU:s harmoniseringskompetens enligt art 82 och 83 funktionsfördraget. Genom Lissabonfördraget upplöstes den tidigare trepelarstrukturen och det straffrÀttsliga samarbetet fogades samman med det allmÀnna EU-samarbetet. Enligt det nu gÀllande regelverket har EU befogenhet att vidta ÄtgÀrder bland annat för att sÀkerstÀlla ömsesidigt erkÀnnande mellan medlemsstaterna pÄ det straffrÀttsliga omrÄdet (art 82.1) och för att harmonisera medlemsstaternas straffrÀttsliga lagstiftning (art 82.2 och 83). Harmoniseringskompetensen omfattar faststÀllande av minimidirektiv avseende specifikt angivna delar av det straffrÀttsliga förfarandet (art 82.2) och avseende brottsrekvisit och pÄföljder inom specifikt angivna omrÄden med sÀrskilt allvarlig brottslighet som har ett grÀnsöverskridande inslag (art 83.1). DÀrtill fÄr EU genom den sÄ kallade annexkompetensen faststÀlla minimiregler om brottsrekvisit och pÄföljder pÄ omrÄden som redan omfattas av harmoniseringsÄtgÀrder om detta Àr nödvÀndigt för att sÀkerstÀlla att unionens politik pÄ det harmoniserade omrÄdet ska kunna genomföras effektivt (art 83.2).

Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.

MÄngfalden i dagens samhÀlle har bidragit till större krav pÄ förskollÀrarna att verka i mÄngkulturella förskolor samt till att förbereda barnen för ett mÄngkulturellt samhÀlle. Denna mÄngfald stÀller Àven ökade krav pÄ lÀrarutbildningen nÀr det gÀller att förbereda nyblivna förskollÀrare. Det hÀr examensarbetet syftade till att undersöka hur verksamma förskollÀrare med arbetsvana i en mÄngkulturell förskola och snart nyexaminerade förskollÀrare frÄn en mÄngkulturell inriktning, tÀnker kring att arbeta med kulturell mÄngfald och interkulturellt förhÄllningssÀtt. De forskningsfrÄgor som studien har utgÄtt ifrÄn handlar om hur verksamma förskollÀrare frÄn ett mindre samhÀlle i GÀstrikland och lÀrarstudenter frÄn lÀrarutbildningen vid Högskolan i GÀvle reflekterar gÀllande att arbeta med kulturell mÄngfald i förskolan. Följaktligen hur de definierar begreppet interkulturellt förhÄllningssÀtt, hur de ser pÄ sin egen kunskapsnivÄ inom detta omrÄde samt hur eventuella likheter och/eller skillnader mellan de bÄda undersökningsgrupperna kan komma till uttryck. Studien behandlar en översikt av tidigare forskning gÀllande mÄngfald i samhÀlle, skola och förskola.

I samband med den aktuella klimatdebatten har översvÀmningar i Sverige fÄtt en allt större betydelse i samhÀllet. Forskning visar pÄ en global uppvÀrmning och medeltemperaturen förvÀntas höjas fram till 2100, vilket kan pÄverka Sveriges kuster dÄ havets yta stiger, samt har stigit mer Àn vad det har gjort i snitt pÄ flera tusen Är.NÀr Sverige drabbas av översvÀmningar beror detta i första hand pÄ stor vattentillförsel pÄ grund av kraftigt regn eller snösmÀltning till sjöar och vattendrag. Idag intrÀffar dessutom allt oftare extrema vÀderföreteelser, vilka ocksÄ kan vara bidragande orsaker till översvÀmningar. Arvika respektive Kristianstad har bÄda erfarenheter av översvÀmningars risker. De Àr tvÄ av de stÀder som har drabbats vÀrst av översvÀmningar i Sverige, i samband med ovanligt kraftig nederbörd.

Svenska KraftnÀt ansvarar för det svenska stamnÀtet för el, dess konstruktion, underhÄll och transporten av el. Varje kraftledningsgata strÀcker sig över mÄnga privata markÀgares fasta egendom. NÀr kraftledningen byggs fÄr markÀgaren en ersÀttning för intrÄnget i det nÀrmaste omrÄdet under kraftledningen som i skogsmark betecknas Skogsgata. För de ÄtgÀrder för ledningens sÀkerhet som görs utanför skogsgatan, bÄde vid anlÀggning och vid framtida underhÄll, utgÄr ocksÄ ersÀttning.För skogsmark berÀknas dessa ersÀttningar med hjÀlp av den av LantmÀteriet framtagna och för ÀndamÄlet avsedda skogsnormen. I denna studie har skogsnormen beskrivits och utvÀrderats.

Enligt ett regeringsbeslut frÄn 2001 har Ltu en skyldighet att införa ett miljöledningssystem och enligt ett tillÀgg i högskolelagen skall samtliga universitet och högskolor frÀmja ekologisk hÄllbar utveckling inom ramen för deras verksamheter. I början av 2005 antog Ltu en miljöpolicy vars mÄl var att faststÀlla en ambitionsnivÄ för miljöarbetet pÄ Ltu. Regeringens ambition Àr att föregÄ med gott exempel och visa för övrigt samhÀlle och nÀringsliv att det Àr möjligt att bedriva verksamhet inom ramen för hÄllbar utveckling. NÀr övergripande statliga visioner förvandlas till konkreta arbetssÀtt för en myndighet Àr legitimitet ett intressant begrepp att undersöka och diskutera. Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för i vilken utstrÀckning Ltu:s miljöpolicy kan sÀgas vara legitim.