Den kommunala skolan
Riksdagspartiernas åsikt i frågan då och nu
Syftet var att utreda partiernas ställning till genomförandet av kommunaliseringen samt partiernasåsikt idag. Arbetet har lyft fram en del av de argument som fanns för- och emot innehållet iproposition 1990/91:18 ?Om ansvaret för skolan?. Det huvudsakliga innehållet handlar omhuruvida kommunaliseringen är bra för svenska skolan samt hur den skulle genomföras på ettvettigt sätt. Dock var regeringens proposition alldeles för otydlig i många fall. Socialdemokraternaansåg att en kommunalisering var bra för den svenska skolan men de förklarade inte exakt hur deskulle gå tillväga då ansvaret skulle lämnas över till kommunerna på ett bra sätt. Övriga partier iriksdagen tog dock upp många viktiga frågor angående det som ansågs otydligt, även en del förslagsom inte ansågs lämpliga kritiserades. Trots att beslutet om kommunaliseringen vid dennaproposition redan var taget fanns fortfarande många inlägg där politikerna kritiserar själva beslutetom att kommunalisera skolan och önskar att detta ska tas tillbaka, detta gäller främst moderaterna.Vissa partier låter mer positiva till beslutet av decentralisera skolan där bland Lars Leijonborg (fp),vilket han senare säger sig aldrig varit. Alla riksdagspartier hade dock invändningar på regeringensproposition vilka var av både större och mindre grad. Begreppet ?likvärdighet? dyker upp mångagånger i denna proposition samt tillhörande material. Regeringen anser att man kan bibehålla enlikvärdig skola trots att man byter huvudmannaskap, dvs flyttar över ansvaret från staten tillkommunerna. Socialdemokraterna menar på att skolan efter kommunaliseringen skulle behållalikvärdighet eftersom det kommer ske uppföljningar och utvärderingar som skulle säkralikvärdigheten. Det finns dock argument från partier som anser att så inte är fallet. Efter att ha lästigenom de olika argumenten mot denna proposition verkar de största ligga i en rädsla för att barneninte skulle få en likvärdig skola. Bl a vänsterpartiet menar att likvärdigheten inte kan garanteras ochkräver en lagändring. Moderaterna menar på att bidragssystemen socialdemokraterna tagit uppgällande vuxenutbildningarna skulle medföra att vissa kommuner skulle få kraftiga nedskärningaroch andra skulle få extrema uppräkningar. Detta medför att skolan inte skulle vara likvärdig.Centerpartiet diskuterar huruvida kommunerna kommer ha råd med vissa utbildningar och att vissaskulle kunna tvingas lägga ned pga fördelningen av det nya bidragssystemet. Andra centrala delar ärdet ökande inflytandet hos skolans personal samt elever och föräldrar. Socialdemokraterna menaratt man skulle få ett ökat inflytande då ansvaret övergår från staten till kommunen. Kritik fås dockfrån folkpartiet då de anser att skolan kommer föregå politikerstyrd efter decentraliseringen om detinte görs en ändring i skollagen som bör ändras på så sätt att elever och föräldrar skulle få ett störreinflytande över skolan. Det är intressant att titta på debatterna kring skolan och kommunaliseringen idag, främst med tankepå att det anses vara olikvärdig. Målet regeringen hade med reformen var tvärtom, att den skulle blimer jämlik och likvärdig. Som tidigare nämnts är dock de flesta partier idag för att behålla denkommunala skolan, de åsikter som förs mot en kommunal skola handlar om mycket av det somredan kom fram i proposition 1990/91:18 bl a en mindre likvärdig skola och stora regionalaskillnader. Att skolan har blivit mindre likvärdig har getts fakta på däremot kan det diskuterashuruvida det beror på kommunaliseringen eller inte. Det som är helt klart är att allt detta har skettefter reformen. Det diskuteras även att klasserna ska bli mindre, idag är klasserna större än tidigare.Därav kan man anse att målen med införandet inte blev förverkligade. Dock fanns det kritik frånpartierna som var emot kommunaliseringen redan då som sade sig tro att skolan skulle bli mindrelikvärdig och att de inte hade ett bra svar på hur de skulle få klasstorlekarna mindre vilket idag intelängre är spekulationer utan sanning. Även kunskapsnivån har sänkts,58 detta trots attsocialdemokraterna hade som mål att denna skulle öka efter kommunaliseringen. Vissa partier haridag ändrat åsikter angående den kommunala skolan. Vänsterpartiet är det parti som svängt mest ifrågan, från att ha röstat igenom reformen till att vara starkt kritiska till denna reform. Folkpartiet lättill en början positiva till en decentraliserad skola, dock ansåg de genomförandet inte var korrektoch stod därför aldrig bakom detta beslut. Idag är även dem väldigt kritiska till den kommunalaskolan. De övriga borgliga partierna och även miljöpartiet verkar anse att skolan ska varakommunal så länge det inte finns ett betydligt bättre alternativ då denna omstrukturering skulle varakostsam. I de två avhandlingarna som valt som forskningsläge tror författarna attkommunaliseringen av den svenska skolan kan ha handlat om ekonomiska orsaker att staten inteskulle klara av att finansiera en utbildning. Detta tas även upp av politiker vars texter som valts attha med i denna uppsats. Även Bergströms diskussioner om att kvaliteten inte skulle kunna hållasverkar det finns många diskussioner om idag, han får alltså medhåll i hans tidigare funderingar omatt den kommunala skolan inte är hållbar på vissa fronter.Intressant för annan forskning i området är att titta på Leif Lewins utredning som tillsattes avregeringen 2011 och jämföra detta resultat med vad som förespåddes om kommunaliseringen ibörjan på 1990-talet. Detta har jag inte haft möjlighet att göra eftersom den inte kommer presenterasförrän den 10 februari 2014, de lovar dock att de har?ganska skarpa resultat att redovisa?.59 Dennaundersökning skulle kunna leda till förändrade åsikter hos riksdagspartierna.58 Skolverket, PISA59 Skolvärlden (