Syftet med vÄr studie har varit att undersöka beskriva och försöka förklara hur samverkan ser ut, vilka arbetsmetoder och personliga strategier som personalen har inom kommunal verksamhet, nÀr det gÀller samhÀllsproblematiken vÄld i nÀra relationer. Ansatsen har varit en kvalitativ fallstudiemetod dÀr vi jÀmfört tvÄ socialtjÀnster, en frÄn storstadsomrÄde samt en frÄn landsbygdsort. VÄra frÄgestÀllningar har varit följande: Hur samverkar man? Vilka arbetsmetoder finns det? Finns det likheter/olikheter hos de professionella i attityder, förhÄllningssÀtt, egna strategier och bemötande av kvinnor som utsÀtts för vÄld av nÀrstÄende man.Den hÀr studien ville vi göra dÄ regeringen 2007 utkom med en handlingsplan mot vÄld i nÀra relationer med 56 punkter pÄ olika ÄtgÀrder. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ hur socialtjÀnsten i landsbygdskommun samt storstadskommun har tillÀmpat tre av omrÄdena.

BEPS-projektet startades Ă„r 2012 för att förhindra att skattesubjekt anvĂ€nder kryphĂ„l i skatteavtalen och staternas nationella lagstiftningar för att erhĂ„lla skatteförmĂ„ner. År 2013 utgav OECD en handlingsplan som identifierar 15 Ă„tgĂ€rder som Ă€mnas vidtas. ÅtgĂ€rdspunkt 6 reglerar problematiken kring hur skatteavtal missbrukas genom att skattesubjekt ?shoppar? efter jurisdiktionen med det skatteavtal som leder till den förmĂ„nligaste beskattningen. ÅtgĂ€rdspunkt 6 föreslĂ„r att en specifik LOB-regel eller en generalklausul, PPT-regeln, införs i OECDs modellavtal för att motverka det aktuella förfarandet.

OhÀlsan i vÀrlden sÄ som i Sverige Àr stor (Becker, 2002). Varje Är dör flera personer av kostrelaterade sjukdomar sÄ som hjÀrt- kÀrlsjukdom (Socialstyrelsen, 2001). DÄliga matvanor Àr en av de största pÄverkbara riskfaktorerna för flera kroniska sjukdomar (WHO, 2003). För att minska ohÀlsan har Livsmedelsverket och FolkhÀlsoinstitutet pÄ uppdrag av regeringen tagit fram en handlingsplan för bÀttre matvanor och ökad fysisk aktivitet. I handlingsplanen finns en punkt som sÀger att vi bör öka konsumtionen av nyckelhÄlsmÀrkta produkter (Livsmedelsverket & FolkhÀlsoinstitutet, 2005).

Pharmadule Emtunga tillverkar moduler Ät frÀmst off shore industrin och lÀkemedelsindustrin. Inom dessa branscher Àr kraven pÄ kvalitet mycket stora. Företaget har varit kvalitetscertifierat sedan 1994 och miljöcertifierat sedan 2000. KvalitetstÀnkande Àr stort inom företaget och processen att hantera avvikelser Àr en del i företagets strÀvan att kontinuerligt förbÀttra sig. Avvikelser Àr nÄgot som inte stÀmmer överens med rutiner eller krav som företag, kund eller myndigheter har stÀllt upp.

Den redovisning som ett företag utför granskas av en revisor för att uppnÄ kvalitet och genom det kan informationen sÀkerstÀllas till företagets intressenter. I skrivandets stund pÄgÄr en debatt om revisionsplikten ska vara lagstadgad eller inte, dÄ det medför en stor kostnad för de mindre aktiebolagen. Enligt ett förslag ska mindre aktiebolag, sÄ kallade K2, slippa krav om revisor och istÀllet ska den vara frivillig. Ett avskaffande av revisionen kan leda till sÀmre kvalitet pÄ den ekonomiska informationen och intressekonflikter mellan de parter som berörs. Om revisorn vÀljs bort krÀvs en annan typ av garanti som kan tillgodose intressenternas behov.

Förskoleklass infördes som en valfri skolform 1998. Avsikten frÄn regeringens sida var att förskoleklassen skulle fungera som en bro mellan förskola och skola, men forskning och undersökningar har visat att det inte riktigt blev som det var tÀnkt, utan att skolans traditioner har krupit ner i Äldrarna. Förskoleklassen styrs sedan 2011 av del ett och tvÄ i Lgr 11 vilket innebÀr att eleverna ska ges möjlighet att utvecklas mot de övergripande mÄlen i lÀroplanens andra del, men avsaknad av tydliga riktliner och brist pÄ definition har bidragit till förvirring över hur verksamheten ska bedrivas. Det finns renodlade förskoleklasser och integrerade klasser F-1 och F-2. Verksamheten sker pÄ de flesta platser i skolinriktad miljö vilket eventuellt kan innebÀra en kulturkrock mellan olika skolkulturer.

Syftet med studien Àr att undersöka mÄluppfyllelsen av etableringsreformen, som trÀdde i kraft den 1 december 2010, samt aktören etableringslotsens funktion inom denna reform. Detta görs utifrÄn de uttalade mÄlsÀttningarna i regeringens proposition 2009/10:60 NyanlÀnda invandrares arbetsmarknadsetablering ? egenansvar med professionellt stöd. DÀrutöver belyses vilka hinder som finns för mÄlens uppfyllelse. Studien baseras pÄ rapporter och andra dokument frÄn offentliga myndigheter, vilka bland annat kompletteras med egeninsamlad data.

Kunskap om befolkningens storlek och Ă„ldersfördelning Ă€r en förutsĂ€ttning för att göra förutsĂ€gelser för framtiden och ett viktigt underlag vid planering. Genom kunskap om befolkningssammansĂ€ttningen har vi en större handlingsfrihet och stora fördelar vid planering av den fysiska miljön. Den övergripande utvecklingen i Sverige de senaste Ă„ren kĂ€nnetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medans storstĂ€derna ökar sin befolkning genom inflyttning och invandring (Glesbygdsverket 2007b). För att förhindra att vissa orter pĂ„ sikt försvinner helt Ă€r en stabilisering av befolkningsunderlaget viktigt för mĂ„nga kommuner. Kommuners problem och möjligheter varierar alltmer pĂ„ grund av Ă„lderstrukturer, flyttmönster och investeringar i olika delar av landet. Även orter med en stillastĂ„ende eller negativ utveckling behöver planering och i vissa fall riktade insatser för att överleva. TillvĂ€xt Ă€r inte det mest troliga scenariot för alla dĂ„ resurserna Ă€r regionalt ojĂ€mnt fördelade (Westholm red.

FrÄgor och funderingar om hÄllbar utveckling Àr idag mer aktuella Àn nÄgonsin. Den i vÀrlden rikaste delen av befolkningen utgörs av endast 14 procent men konsumerar 56 procent av jordens resurser. I Sverige har arbetet med ekologiskt hÄllbar utveckling resulterat i 16 miljökvalitetsmÄl. Regeringens övergripande miljöpolitiska mÄl Àr att till nÀsta generation lÀmna över ett samhÀlle dÀr de stora miljöproblemen i Sverige Àr lösta. Maten vi Àter bidrar i hög grad till den globala miljöbelastningen.

Syfte: Studiens syfte var att studera och analysera hur elever i behov av sÀrskilt stöd skrivs fram och hur villkoren för specialpedagogisk verksamhet uttrycks i tvÄ för Gymnasieskola-11 centrala dokument: Regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan och Gymnasieutredningens betÀnkande FramtidsvÀgen - en reformerad Gymnasieskola (SOU 2008:27). Studien syftade ocksÄ till att analysera hur regeringen och utredarna avser att styra verksamheten i gymnasieskolan mot ökad genomströmning och mÄluppfyllelse samt vad detta kan fÄ för specialpedagogiska implikationer.FrÄgestÀllningar: - Vilka subjektspositioner för elever i behov av sÀrskilt stöd framtrÀder i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Hur formuleras villkoren för specialpedagogisk verksamhet i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Vad innebÀr dessa subjektspositioner och villkor för elever i behov av sÀrskilt stöd och för specialpedagogisk verksamhet i Gymnasieskola-11?Teori och Metod:Studien Àr en diskursanalys dÀr teori och metod Àr sammanflÀtade. Det empiriska materialet bestod av tvÄ för Gymnasieskola -11 centrala policytexter. Materialet analyserades med hjÀlp av Laclau och Mouffes analysverktyg nodalpunkt och ekvivalenskedja samt utifrÄn Foucaults teorier om makt och styrning.Resultat: Studiens resultat visar att texterna möjliggör ett antal subjektspositioner för elever i Gymnasieskola -11 varav eleven som anstÀllningsbar, framtida arbetskraft kan sÀgas vara den övergripande.

Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att belysa hur barn som tillfÀlligt eller varaktigt Àr i behov av sÀrskilt stöd skrivs fram i förskolans handlingsplaner. Samt vilka konsekvenser beskrivningarna och de föreslagna stödinsatserna kan medföra för barns identitetsskapande.Teori: Studien vilar pÄ en socialkonstruktionistisk grund dÀr sprÄket anses ha en stor betydelse för hur vi uppfattar vÄr verklighet (Bergström & Boréus, 2005). SprÄket bidrar till att forma kunskap, kunskapen kan sÀgas vara en produkt av de aktuella sÀtten att anvÀnda sig av kategorier. Kunskap betraktas som historiskt och kulturellt prÀglad. Sociala handlingar sker utifrÄn den kunskap man för tillfÀllet besitter och aktuell kunskap fÄr sociala konsekvenser (Winther Jörgensen & Phillips, 2000).Metod: Med hjÀlp av diskursteoretiska metoder har 28 handlingsplaner i förskolan analyserats med avsikten att blottlÀgga framtrÀdande diskurser.

Detta Àr en teoretisk uppsats som jÀmför ett antal olika relevanta teoretikers problematisering av begreppen IMF conditionality, nationellt Àgandeskap och statssuverÀnitet samt dessa teoretikers syn pÄ relationen mellan dessa. Jag har analyserat innehÄllet i ett antal olika litterÀra kÀllor och jag refererar till ett flertal antal teoretiker. De ekonomiska lÄn som IMF ger till stater Àr villkorade med Ätaganden som mottagarlandet mÄste uppfylla. Dessa villkor hÀnvisas ofta till som IMF conditioanlity. StatssuverÀnitet och nationellt Àgandeskap definieras som en stats kontroll av sin egen inhemska politik, i denna uppsats begrÀnsad till att gÀlla den ekonomiska politiken.

Bakgrund och problem: Slopandet av revisionsplikten Ă€r ett vĂ€l diskuterat Ă€mne just nu. Enutredning om revisionsplikten ska slopas har tillsats och skall vara klar den 1 september 2008.Åsikterna fokuserar ofta pĂ„ hur de berörda företagen pĂ„verkas av ett slopande. FrĂ„gan om hurdetta pĂ„verkar revisorerna som yrkeskĂ„r fĂ„r ej lika mycket plats i diskussionerna.1983 infördes lagstadgad revision för samtliga aktiebolag i Sverige. Det frĂ€msta argumentetför att införa revisionsplikt för alla aktiebolag var för att stĂ€vja ekonomisk brottslighet. Vidaremenades att revision kunde vara till stor nytta för Ă€garna för att pĂ„visa ekonomiska problem.Inga reflektioner om huruvida nyttan var större Ă€n kostnaden redovisades.Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka och beskriva hur revisorerna stĂ€ller sig till revisionspliktför mindre företag, samt hur ett slopande av revisionsplikt för dessa företag skulle pĂ„verkadem.AvgrĂ€nsningar: Uppsatsen behandlar endast revision av aktiebolag av extern kvalificeradrevisor.

Den kommunala folkstyrelsen och sjÀlvstyrelsen har utsatts för stÀndiga förÀndringar under 1990-talet. Dessa förÀndringar har i sin tur utmanat den kommunala folkstyrelsen och tvÄ utmaningar fokuserar uppsatsen pÄ, nÀrmare bestÀmt de New Public Management (NPM) - influerade styrningsmodellerna, samt relationen mellan stat och kommun. Uppsatsen relaterar dessa utmaningar till en idealbild av den svenska kommunala folkstyrelsen. I ett teoretiskt avsnitt presenteras ocksÄ New Public Management. Resultaten visar att vÀrden frÄn de nya styrningsmodellerna krockar med vÀrden som Àr relaterade till idealbilden av folkstyrelsen.

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.