Fem kommuners val av riktlinjer för social media
Syftet med den här uppsatsen har varit att redogöra för hur fem kommuner har resonerat i valet av riktlinjer för sociala medier och huruvida den ökade användningen av social media innebär en rörelse mot e-demokrati och e-förvaltning eller inte. Med hjälp av en enkätundersökning har den empiriska delen av uppsatsen besvarats. Fyra frågor: Varför väljer en kommun att ta fram egna riktlinjer? Vad är bakomliggande skäl till en kommuns utformning av riktlinjer? Kan olika val av riktlinjer få negativa konsekvenser? Varför väljer en kommun att synas i sociala medier? ingick i en enkät som skickades via e-post till Piteå, Halmstad, Norrköping, Eskilstuna och Stockholm stad. Den femte frågan i uppsatsens frågeställning, nämligen: Vad skiljer sig mellan de olika riktlinjerna? har besvarats utifrån kommunernas dokument för uppsatta riktlinjer för social media som publicerats på kommunens hemsida.Social media är en del av statens mötesplats, en plats där vi människor kan ha direkt kontakt med politikerna och föra en diskussion. Ett nytt demokratiskt forum som öppnat upp dörrarna för elektronisk demokrati och direktdemokratin. Riktlinjer för social media kom till efter att regeringen uppdagat att det saknades klara och tydliga regler för vad en medarbetare fick göra som myndighetsperson på Internet. E-delegationen fick uppdrag av regeringen att ta fram riktlinjer för social media, samtidigt decentraliserades ansvaret till alla svenska myndigheter. För de fem valda kommunerna har valet att själv få avgöra hur frågan om riktlinjer för social media ska gå till varit en viktig ståndpunkt, om annat beslut hade fattats hade förmodligen kommunerna i slutändan tagit fram egna program eller policys. Kommunerna är överens om att någon typ av standard på riktlinjerna bör hållas för att inte riskera att de ger ett tvetydigt budskap till mottagaren. Eftersom den här uppsatsen belyser social media, har det varit viktigt att lyfta fram sådant som ligger nära social media, dvs. olika demokratiska aspekter, förvaltning, Internet, politik och IT. Ur en kommuns synvinkel förklaras de demokratiska aspekterna utifrån påståenden om konversation och kommunikation, att IT-utvecklingen är viktig och att lagar och regler ska följas. Oavsett kommun är alla överens om vad social media ska användas till. Regeringen och riksdagen har ett gemensamt mål, att folket ska få mer inflytande i policyprocessen, kommunerna har som mål att försöka införliva riksdag och regeringens mål genom medel som gör det enklare för befolkningen att vara aktiva. Denna uppsats pekar på att en sådan rörelse mot e-demokrati och e-förvaltning är aktuell.