Syftet med den hÀr undersökningen Àr att titta nÀrmare pÄ hur lÀraren arbetar med skönlitteraturen och hur ett medvetet arbete med utgÄngspunkt frÄn skönlitteraturen kan stimulera sÄvÀl lÀslusten som lÀsförstÄelsen. Vidare vill jag undersöka om det gÄr att se nÄgra skillnader pojkar respektive flickors fokusering kring innehÄllet i de olika texterna. Undersökningen gjordes i fjÀrdeklass under vÄren 2005. Klassen bestod av tjugotre elever varav sex ligger som grund för den hÀr undersökningen. För att ta reda pÄ detta har jag gjort intervjuer med elever samt en lÀrare.

Kliniska beslut i omvÄrdnad Àr mÄnga och svÄra. MÄnga sjuksköterskor kÀnner osÀkerhet i sin förmÄga att fatta kliniska beslut. De senaste decennierna har vÄrd och omsorgen utvecklats dramatiskt. Samtidigt som denna utveckling skett sÄ har Àven kraven pÄ vÄrdpersonal förÀndrats, större strÀvan efter kvalitet, ekonomiska besparingar och en strÀvan efter minskade vÄrdtider. Detta gör att dagens vÄrdpersonal mÄste ha en större förmÄga till kritiskt tÀnkande.

TrÀdgÄrdsterapi brukar beskrivas som grön rehabilitering och har kompletterat institutionaliserad vÄrd lÄngt tillbaka i tiden. Naturen har bevisats frÀmja mental ÄterhÀmtning. Denna studie fokuserar pÄ vinteraspekter, med utgÄngspunkten om att de obefogat har lÀmnats i bakgrunden. En frÄga Àr om grön verkligen Àr den rÀtta benÀmningen pÄ en rehabilitering som innefattar en natur som skiftar under Ärets lopp? Med undantag för stÀdse- och vintergröna vÀxter Àr den framförallt inte grön vintertid. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att identifiera eventuella ÄterhÀmtande faktorer som finns vintertid.

The purpose of this paper is to investigate and to analyse didactic considerations and decisions made by pre-school teachers in the context of a multi-cultural pedagogical environment.The basic theoretical perspective is social constructivism, but notions from Donald A. Schön and John Dewey's theories of thinking and reflection have also informed the study; even Hans Lorentz' definition of a multi-cultural pedagogical environment has been employed as an analytic tool.The empirical study consists of a qualitative field study at a pre-school, where participatory observation and a group interview have been used in order to collect data. Those who participated were teachers at the pre-school.The results of the study, when analysed in accordance with the method, shows mainly three things. First of all that the teachers at the pre-school, in their didactic considerations, make use of the following methods of knowledge formation: knowledge-in-practice, reflection-in-practice, reflection on practice, reflection on knowledge-in-practice, and reflection on reflection-in-practice. Secondly, that no reflection particularly on the learning conditions in a multi-cultural pedagogical environment takes place.

Uppsatsen jÀmför NATO:s respektive Sveriges operativa planeringsprocess och rekommenderar ett svenskt vÀgval för nationell metod. Inledningsvis motiveras den teoretiska analysmodellen bestÄende av militÀrteori, intuitiv beslutsfattning och Försvarsmaktsidé och mÄlbild rapport 4. DÀrefter beskrivs och sortförvandlas planeringsprocesserna sÄ att en likvÀrdig jÀmförelse kan genomföras. Analysen belyser skillnader och likheter, och redovisar styrkor och svagheter med planeringsprocesserna. Avslutningsvis diskuteras det val Sverige bör göra avseende nationell operativ planeringsprocess.

Demenssjukdomar Àr den fjÀrde största sjukdomsformen i Sverige och 180 000 individer sammanlagt har sjukdomen. Ett grundlÀggande förhÄllningssÀtt till vÄrdandet av personer med demenssjukdom Àr den personcentrade omvÄrdnaden, enligt de nationella riktlinjerna för VÄrd- och Omsorg (2010). DemenssjukvÄrden i Marks kommun har fÄtt statliga medel för att utveckla verksamheten. Under hösten 2009 och vÄren 2010 genomfördes en utbildning i demensvÄrd för vÄrd- och omsorgspersonal pÄ tvÄ demensboenden i kommunen. Syftet med utbildningen var att personalen skulle fÄ grundlÀggande kunskaper i vÄrdandet av personer med demenssjukdom och kunskaper om anhörigas behov.

BAKGRUND:Ute i verksamheten kan man se att pedagogiken ofta utgÄr frÄn Vygotskijs sprÄksyn, vilkenhandlar om att eleverna lÀr sig bÀst nÀr de sjÀlva Àr aktiva. Detta har sin grund i detsociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, som betonar att lÀrandet sker i samspel med andramÀnniskor. Vygotskijs teori visar sig pÄ olika sÀtt ute i verksamheten. Exempelvis belysesdenna nÀr pedagoger pratar om att lÀsningen mÄste vara meningsfull och engagerande, samtatt eleverna bör marineras i lÀsning. Den visar sig ocksÄ i olika lÀsmetoder, som fÄr framdenna meningsfullhet.

Vi utgick frÄn förskolans lÀroplan som formulerar att förskolan ska arbeta med jÀmstÀlldhet genom att motverka traditionella könsroller. Arbetet att motverka traditionella könsroller ska gÄ igenom hela verksamheten och det krÀvs dÀrför att förskolans personal reflekterar över sitt eget förhÄllningssÀtt samt förskolans miljö och material. Litteraturen pÄ förskolan, barnböckerna, var ett material som vi ansÄg vara av stor vikt men som ofta slentrianmÀssigt förbisÄgs i arbetet med genus. Arbetet studerade ett urval barnböcker förekommande inom förskolan för att svara pÄ hur pojkar och flickor men Àven kvinnor och mÀn portrÀtteras i barnböckerna och om detta gÄr i linje med LÀroplanens intentioner. De utvalda böckerna hade författare som reflekterat kring problematiken mellan manligt och kvinnligt och de tillhörande fördomarna.

I organisationer koordineras personal och resurser för att de i samverkan ska utföra mer eller mindre krÀvande aktiviteter. Organisationsstrukturer förÀndras över tiden, vilket Àr en naturlig del i all samhÀllsutveckling. En viktig förutsÀttning för att kunna förÀndra sig sjÀlv och sin organisation Àr att skapa förstÄelse, delaktighet och acceptans för förÀndringen. Chefer och medarbetare mÄste kunna svara pÄ frÄgor av olika slag, framför allt pÄ ?varför?, ?vad?, ?hur?, och har nÄgon annan gjort nÄgot liknande och vad Àr i sÄ fall deras erfarenheter? Aktionsforskning eller Action Research har sin grund i de teorier som Kurt Lewin introducerade redan 1946 och som sedan dess har utvecklats och förfinats i ett flertal riktningar men alla med den deltagande, reflekterande och iterativa forskningsmetodiken som grund.

Denna studie genomfördes pÄ gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlÀrares grundlÀggande stÀllningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. TvÄ huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlÀrare balansen mellan konstnÀrliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlÀrare balansen mellan lÀrares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till sjÀlvstÀndigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlÀrare.

Sammanfattning Informanterna beskrev salutogent ledarskap som fokuserande pÄ möjligheter istÀllet för problem, och att fÄ fram resurserna ur varje individ. De pekade pÄ att de anstÀllda kÀnner större ansvar om de görs delaktiga i arbetets planering. Enhetscheferna hÀnvisar till vikten av reflekterande tankar pÄ alla nivÄer. De upplever att deras sÀtt sedan lÀnge att arbeta nu har givits legitimitet. Bakgrund Vi intresserar oss för hur olika typer av ledarskap kan pÄverka personal, dÄ vi alla har erfarenhet av att ingÄ i arbetsgrupper.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sociala faktorer pÄverkar unga mÀn att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman:familjeförhÄllanden, umgÀngeskrets och sysselsÀttning. Studien prÀglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan anvÀnts för att analysera datamaterialet Àr social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrÄn Richard K. Moule Jr., Scott H.

UtifrÄn politiska beslut tagna under de senaste tvÄ decennierna sÄ har möjligheten att starta friskolor blivit enkelt och de drivs under samma ekonomiska förutsÀttningar med skolpeng som för traditionella kommunala skolor. Hur friskolorna profilerar sina skolor Àr mÄnga och en del Àr sÀttet att bedriva och organisera undervisningen pÄ. En del i denna organisering Àr att erbjuda alternativ slöjdundervisning. Kunskapsskolan erbjuder till exempel slöjdundervisning under en viss period dÀr en eller bÄda perioderna sker pÄ ett internat som kallas för KunskapsgÄrden. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur slöjdundervisningen kan se ut pÄ Kunskapsskolan och pÄ en KunskapsgÄrd och hur eleverna i en Ärskurs Ätta uppfattar denna slöjdundervisning.

I organisationer koordineras personal och resurser för att de i samverkan ska utföra mer eller mindre krÀvande aktiviteter. Organisationsstrukturer förÀndras över tiden, vilket Àr en naturlig del i all samhÀllsutveckling. En viktig förutsÀttning för att kunna förÀndra sig sjÀlv och sin organisation Àr att skapa förstÄelse, delaktighet och acceptans för förÀndringen. Chefer och medarbetare mÄste kunna svara pÄ frÄgor av olika slag, framför allt pÄ ?varför?, ?vad?, ?hur?, och har nÄgon annan gjort nÄgot liknande och vad Àr i sÄ fall deras erfarenheter? Aktionsforskning eller Action Research har sin grund i de teorier som Kurt Lewin introducerade redan 1946 och som sedan dess har utvecklats och förfinats i ett flertal riktningar men alla med den deltagande, reflekterande och iterativa forskningsmetodiken som grund.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.