Övervikt och fetma hos barn och unga Ă€r idag ett stort internationellt folkhĂ€lso- samt vĂ„rdvetenskapligt problem. Detta Ă€mne har valts att belysas pĂ„ grund av att det Ă€r viktigt ur ett folkhĂ€lsoperspektiv, att titta nĂ€rmare pĂ„ hur det hĂ€lsopreventiva arbetet bedrivs till vĂ„ra barn och unga idag. Vi har valt att undersöka hur skolsköterskorna arbetar med att ge barn och unga hĂ€lsosamma levnadsvanor, dĂ„ vi idag vet att livsstilen grundlĂ€ggs tidigt i livet. Vi vĂ€ljer att fokusera pĂ„ skolsköterskans perspektiv, dĂ„ hon har utbildning inom hĂ€lsofrĂ€mjande arbete samt befinner sig dagligen i skolmiljö, dĂ€r barnen tillbringar stor del av sin tid. En förutsĂ€ttning för ett hĂ€lsofrĂ€mjande arbete med barn och unga Ă€r att hela familjen berörs och stor vikt lĂ€ggs vid att detta arbete pĂ„börjas tidigt.

Rapporten Àr en erfarenhetsbaserad reflektion över min praktiktid pÄ 3d-produktionsföretaget Kaktus Film i Stockholm. Under min tid pÄ företaget var jag med, frÄn början till slut, i produktionen av en tysk musikvideo till en artist som heter Eisblume. Min roll i projektet med musikvideon var 3d-grafiker. Jag har primÀrt arbetat med tre olika saker; att skapa och animera blodÄdror som vÀxer fram i olika miljöer, att skapa vattensimulationer och att fÀrgmatcha och justera de renderade bilderna. Rapporten beskriver min kunskaps/arbetsprocess pÄ Kaktus Film och de problem som uppstod i arbetet.

I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlÀnkande funktion, bÄde över tid och i rummet. SkönlitteraturlÀsning ska fÄ eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om tvÄ slags lÀsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig lÀsning och estetisk vilket innebÀr en upplevelselÀsning som i transaktion mellan text och lÀsare kan förÀndra lÀsaren i demokratisk riktning. Den efferenta lÀsningen Àr relativt lÀtt att Ästadkomma och Àr dÀrför vanlig i skolan, men hur kan man frÀmja en estetisk lÀsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda pÄ detta, samt hur lÀrarens attityd till eleverna och lÀsningen pÄverkar hur skollÀsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal.

I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlÀnkande funktion, bÄde över tid och i rummet. SkönlitteraturlÀsning ska fÄ eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om tvÄ slags lÀsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig lÀsning och estetisk vilket innebÀr en upplevelselÀsning som i transaktion mellan text och lÀsare kan förÀndra lÀsaren i demokratisk riktning. Den efferenta lÀsningen Àr relativt lÀtt att Ästadkomma och Àr dÀrför vanlig i skolan, men hur kan man frÀmja en estetisk lÀsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda pÄ detta, samt hur lÀrarens attityd till eleverna och lÀsningen pÄverkar hur skollÀsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal. Dessutom har jag fÄtt ta del av tvÄ av klassernas lÀsloggar. Den danske litteraturvetaren Johan Fjord Jensen menar att i det postmoderna, fritidsinriktade samhÀllet krÀvs en ny allmÀnhumanistisk kompetens.

Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för förskollÀrares syn pÄ inkludering, normalitet och avvikelse, samt barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill ocksÄ fÄ ökade kunskaper om vilka förutsÀttningar som krÀvs, och vad förskollÀrarna sjÀlva anser att deras egen roll har för betydelse i arbetet med att skapa en inkluderande barngrupp. I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod. Fem utbildade förskollÀrare frÄn olika förskolor intervjuas.Resultatet visar att förskollÀrarnas syn pÄ inkludering prÀglas av demokratiska vÀrderingar. De ser till alla barns lika vÀrde och att alla har rÀtt till delaktighet i verksamheten.

Syfte: Syftet med mitt arbete Ă€r att undersöka vilka tankar no-lĂ€rare pĂ„ högstadiet uttrycker kring elevers skriftliga sprĂ„kutveckling inom ramen för de naturorienterande Ă€mnena. Studien vill ocksĂ„ bidra till lĂ€rarnas ytterligare reflektioner kring det utökade lĂ€raruppdrag de fĂ„tt i och med den nya lĂ€roplanen, Lgr-11. Undersökningen kan eventuellt Ă€ven ligga till grund för vidare forskning inom Ă€mnet, dĂ„ sĂ„dan ej finns att tillgĂ„ i vidare utstrĂ€ckning. Teori: De teorier som ligger till grund för min forskning behandlar skrivandets roll i lĂ€rsammanhang samt vilka olika slags texter elever förvĂ€ntas lĂ€ra sig framstĂ€lla inom de naturorienterande Ă€mnena. Även naturvetenskapens sprĂ„k och det utökade lĂ€raruppdraget belyses.Metod: DĂ„ jag vill veta vilka variationer i tankegĂ„ngar som kan finnas hos no-lĂ€rare avseende elevers skriftliga sprĂ„kutveckling Ă€r min undersökning av fenomenografisk karaktĂ€r.

Patienter som genomgÄr en operation har normalt ingen kontakt med varken operationssjuksköterska eller en anestesisjuksköterska innan ingreppet. En första kontakt sker oftast nÀr patienter anlÀnder till operationsavdelningen, dÄ Àr tiden knapp och gör det svÄrt att tillsammans med patienter planera vÄrden. En perioperativsjuksköterska har ett etiskt ansvar att bjuda in patienter till en vÄrdande gemenskap och skapa förtroende genom sina möten med patienter, vilket bÀst kan göras genom ett perioperativt samtal nÄgon dag innan operationen. Idag ges sÀllan den möjligheten.Det finns fÄ studier gjorda om hur spinalbedövade patienter upplever tiden under sin operation. DÀrför riktas uppmÀrksamheten i denna studie mot hur spinalbedövade patienter erfar den intraoperativa fasen.

Ordet grammatik lĂ€mnar inte mĂ„nga oberörda, och alla tycks ha en Ă„sikt om det. Är det nĂ„got i skolans undervisning som gör att just grammatik Ă€r sĂ„ laddat? MĂ„nga pedagoger anser att grammatik Ă€r ett svĂ„rt Ă€mne att undervisa i och att göra intressant för eleverna. Varför Ă€r det pĂ„ detta sĂ€tt? En av anledningarna kan vara att pedagogerna kĂ€nner sig osĂ€kra pĂ„ vad som Ă€r grammatik, hur mycket de skall undervisa och pĂ„ vilket sĂ€tt de skall göra detta.

VÀrdegrundsarbetet i förskolan dÀr genus och likabehandling stÄr i fokus Àr ett Àmne som skall arbetas aktivt med och det var detta som var grunden i underökning. Undersökningen utgick ifrÄn tvÄ frÄgor som handlade om pedagogernas kompetens i genusvetenskap samt vilka genuspedagogiska strategier som de anvÀnde i arbetet med barnen. För att undersöka detta sÄ valde jag att anvÀnda mig av en halvstrukturerad enkÀt dÀr de flesta frÄgorna var av öppen karaktÀr för att kunna fÄnga vad pedagogernas kunskap om de olika genusvetenskapliga begreppen. De slutna frÄgorna fÄngade vilka genuspedagogiska strategier som pedagogerna anvÀnde i sitt arbete med barnen. 40 enkÀter delades ut till pedagogerna i ett rektorsomrÄde.

Syftet med denna studie var att beskriva vilken uppfattning verksamma lÀrare inom LuleÄ kommun har om betydelsen av elevers reflektion över det egna lÀrandet. Dagens elever ska rustas för att klara av att leva i ett utvecklingssamhÀlle som i mÄnga fall stÀller höga krav pÄ flexibilitet och anpassningsförmÄga. För att klara dessa krav Àr det ett mÄste att individen fÄr möjlighet till kunskapsutveckling. Detta kan ske genom att eleven har förstÄelse för vad denne kan samt hur denne kan erövra de eftersökta kunskaperna. Genom att elever redan frÄn tidig Älder fÄr lÀra sig att reflektera, bÄde enskilt och tillsammans med andra kan elever i grundskolan fÄ en fundamental insikt i hur, vad, varför och framför allt pÄ vilket sÀtt de lÀr sig.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva vilken betydelse samverkan i arbetslaget har för lÀrares reflekterande. Efter en litteraturstudie utformades en enkÀt som delades ut till lÀrare verksamma pÄ högstadieskolor i LuleÄ kommun. Resultatet kan ge en fingervisning om vilken betydelse yrkesverksamma lÀrare menar att samverkan i arbetslaget har för deras reflektion över sitt arbete. Under vÄr utbildning har vi lÀrt oss att utvÀrdera, analysera och kritiskt reflektera över det arbete vi gör, och fundera över vad vi kan göra för att frÀmja elevernas utveckling och lÀrande pÄ bÀsta sÀtt. Ofta har vi upplevt att det Àr lÀttare att fÄ syn pÄ sig sjÀlv och sitt arbete nÀr man fÄr ta del av andras presentationer och texter.

Denna studie genomfördes pÄ gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlÀrares grundlÀggande stÀllningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. TvÄ huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlÀrare balansen mellan konstnÀrliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlÀrare balansen mellan lÀrares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till sjÀlvstÀndigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlÀrare.

Sammanfattning Titel: FörskollÀrares syn pÄ smÄ barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation - En studie ur ett maktperspektiv Författare: Therese MÄnsson Bengtsson PÄ senare Är har arbetsverktyget pedagogisk dokumentation blivit ett allt populÀrare arbetsverktyg i förskolan. Det problematiseras dock att verktyget blivit sÄ pass utspritt som det har i svenska förskolor, dÄ det av personalen krÀver ett kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt, för att anvÀndas pÄ det etiska sÀtt som det Äsyftar. Synliggörandet av barn och deras lÀrande kan ge en maktutövande effekt inom förskolan som institution. Syftet med studien Àr att framhÀva fyra förskollÀrares syn pÄ och Äsikter om smÄ barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur bÄde förskollÀrarnas syn och arbetsverktyget kan tolkas ur ett maktperspektiv.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som finns för elevers delaktighet inom skolans ramar dÄ den skola vi har bygger pÄ skolplikt snarare Àn frivillighet. Det projekt som ligger till grund för undersökningen Àr ett skolprojekt som genomfördes under hösten 2011 med en sjundeklass pÄ en skola i Malmö. Projektet handlade om MÀnniskan och samhÀllet och innehöll estetiska processer och estetiska produktioner. Min empiri Àr kopplad till en elevgrupp med som arbetade fram ett radioprogram som utspelade sig i framtiden. Jag anvÀnder mig av litteratur som Àr relevant för studien. Teorier om deltagarkultur och ÄskÄdarkultur Àr exempel pÄ begrepp som jag funnit i litteraturen och som jag satt i relation till det förhÄllande eleverna har till sin estetiska produktion och sina estetiska processer.

Bakgrunden i denna studie inleds med en introduktion utav studien dÀr olika teorier diskuteras vilka har koppling till pedagogers förhÄllningssÀtt. DÀrefter belyses studiens teoretiska utgÄngspunkt dÀr det bl.a. beskrivs hur en individ kan agera samt kan bli pÄverkad av sin omgivning. Avslutningsvis diskuteras begreppet sjÀlvkÀnsla i relation till begreppet handikapp vilket ytterligare kopplas till begreppet samvarokompetens. Begreppet sjÀlvkÀnsla beskrivs utifrÄn teoretiska förhÄllningssÀtt innan studiens syfte belyses.