De flesta arbetsmiljöstudier i skolan är riktade till personal eller till de yngre åldrarna, därför fattas det kunskap om unga vuxnas upplevda studiemiljö. Syftet med studien var att beskriva högskolestudenters upplevelser av en god psykosocial arbetsmiljö. För att svara på syftet valdes kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Urvalet av informanter skedde genom massmejl där intresserade studenter ombads ta kontakt med forskaren. Åldersspridningen på de 10 informanterna var 20-41 år och fyra av fem sektioner på den valda högskolan i södra Sverige var representerade.

Forskning visar att personliga assistenter är en yrkesgrupp som ofta har en bristande psykosocial arbetsmiljö på grund av att assistenterna många gånger arbetar ensamma hos kunden, har brist på tydliga riktlinjer från ledningen samt otillräckligt socialt stöd. Detta i kombination med kunders alkoholmissbruk och deras självbestämmanderätt kan ytterligare skapa utsatthet och etiska dilemman hos assistenterna. Syftet med vår studie var att undersöka hur personliga assistenter beskriver att deras psykosociala arbetsmiljö påverkas av kundens alkoholmissbruk. Vidare var det av vikt att belysa kundens självbestämmanderätt och assistenternas egna gränsdragningar i denna problematik. För att besvara vårt syfte valde vi en kvalitativ undersökningsmetod och intervjuade fem personliga assistenter som har erfarenheter av kunder som lever med alkoholmissbruk.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Bakgrund & Problemdiskussion: Under det senaste decenniet har f?retagens h?llbarhetsredovisning blivit allt viktigare, med ?kade krav p? att rapportera b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. I samband med inf?randet av CSRD st?lls krav p? f?retagen att utf?ra en dubbel v?sentlighetsanalys som innefattar b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. V?sentlighetsbegreppet har dock tidigare saknat reglering och d?rmed pr?glas redovisningen av en oenighet och brister upplevs inom h?llbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med rapporten ?r att beskriva hur begreppet v?sentlighet har utvecklats inom h?llbarhetsredovisning samt hur detta redovisas i f?retagens rapporter.

Miljön är viktig för människans aktivitetsutförande och ett område där arbetsterapeuten kan göra nytta med sin specifika kunskap. Syftet med den här studien var att undersöka hur arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet själva upplever sin psykosociala arbetsmiljö och om en eventuell förändring skulle påverka deras arbetsförmåga. Syftet var även att studera hur deras upplevda psykosociala arbetsmiljö påverkade deras arbetsförmåga enligt Karasek & Theorells krav- kontroll- stödmodell. För att besvara studiens syfte gjordes en enkätundersökning bland kommunanställda arbetsterapeuter där de fick besvara frågor som handlade om krav, kontroll och stöd. Resultatet visade att respondenterna upplevde en god psykosocial arbetsmiljö och efter det att resultatet analyserats enligt krav- kontroll- stöd modellen visade det att arbetsterapeuterna befann sig i den bästa kombinationen för att ha en bra arbetsförmåga.

Under 1980-talet ökade arbetstempot och kraven inom organisationer samtidigt som den egna kontrollen och påverkan minskade tydligt. Vilket resulterade i att alltfler sjukskrev sig. Den psykosociala stressen blev den centrala orsaken till ohälsan. Olika studier har visat att psykosocial stress kan leda till muskelbesvär. Den viktigaste komponenten i återställning av balansen är tid för återhämtning.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Utifrån tidigare forskning påvisas att den psykosociala ohälsan inom arbetslivet har ökat. En förklaring till detta kan vara att det mer flexibla arbetslivet gör att arbetstagarens gränser mellan arbete och fritid suddas ut. Arbetsrelaterat överengagemang, work over-commitment (WOC), har vid tidigare studier visats ha en negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Brist på återhämtning är en faktor som oftare nämns i samband med psykosocial ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan arbetsrelaterat överengagemang och återhämtning samt om det skiljer sig åt gällande respondenter i privat respektive offentlig verksamhet.

Juliusson, K. Vad är hälsofrämjande ledarskap? ? en empirisk studie om hur le-darskapet ses ur ett hälsoperspektiv. Examensarbete i folkhälsovetenskap 20 po-äng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, Enheten för biomedicinsk laborato-rievetenskap, folkhälsovetenskap och omvårdnad, 2005. Ledaren spelar en betydande roll när det gäller medarbetarnas arbetsmiljö.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Syftet med denna studie var att belysa vad arbetsgivare kan göra för att minska stressen hos den enskilde individen och på så sätt också minska ohälsotalen. Ett antal forskares syn på stress har studerats för att få fram vilka faktorer som har betydelse för den enskilde individens psykosociala arbetsmiljö. En enkätundersökning genomfördes för att mäta vilka faktorer som framkallar upplevd stress hos individen. Vår utgångspunkt bestod till stor del av Karaseks krav och kontrollmodell. De faktorer som mättes i enkäten var individens upplevda kontroll, krav, sociala stöd, personliga egenskaper och tekniskt informativt stöd.

Under de senaste åren har många sjuksköterskor uppmärksammat en mer pressadarbetssituation. Både arbetsmiljön och de höga krav som ställs idag på sjuksköterskorutgör en svårare möjlighet att kunna säkerställa patientens säkerhet, men också den egnahälsan. En obalans mellan uppgifter som ska utföras för en konstant tidsbrist kan geupphov till stress hos sjuksköterskor. Syftet med översikten var att beskrivasjuksköterskans upplevelse av stress på sin arbetsplats. Metoden är baserad på Fribergsmodell för litteraturöversikt.

Ökande sjuktal och lägre frisktal gjorde att Luleå kommun startade projektet Hälsofrämjande arbetsplatser. Projektet går ut på att förbättra hälsa och välbefinnande hos de anställda inom kommunen, med fokus på hälsofrämjande och friskvårdsarbete. Syftet med detta examensarbete är att undersöka den psykosociala arbetsmiljön inom en enhet i Luleå kommun, samt att kartlägga hur kommunen utifrån detta kan arbeta med, och skapa engagemang kring, hälsofrämjande arbetsmiljöarbete. Examensarbetet utgår från Karasek och Theorells (1979) Krav-kontroll-stödmodell, Siegrist (1996) Ansträngnings-belöningsmodell och Känsla av sammanhang av Antonovsky (1987/1991). De undersökta frågeställningarna är: Hur upplever medarbetarna sin psykosociala arbetsmiljö? Hur upplever medarbetarna det hälsofrämjande arbetet och hur kan engagemang kring det hälsofrämjande arbetet skapas hos medarbetarna? Tio medarbetare inom en enhet i kommunen har deltagit i semistrukturerade intervjuer, som har analyserats genom en teoribaserad tematisk analys.

I en empirisk studie gjordes fyra djupintervjuer angående den psykosociala arbetsmiljön hos kvinnliga undersköterskor och pedagoger. Studien genomfördes på två olika arbetsplatser inom samma organisation. Undersökningen gjordes med syftet att söka en ökad förståelse för medarbetarnas egenupplevda psykosociala arbetsmiljö, och även försöka utröna vilka faktorer som anses påverka och vara viktiga för densamma. En intervjuguide utarbetades, vars intention var att utreda vilka faktorer som informanterna anser särskilt viktig i frågan. Grundstenarna för undersökningen är psykosocial arbetsmiljö och gruppsykologi och i förlängningen även folkhälsa.

Under senare år har den psykiska ohälsan i arbetslivet tilltagit och inom vården är psykisk ohälsa ett vanligt problem. För att främja den psykiska hälsan hos vårdpersonalen bör en optimal arbetsmiljö eftersträvas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur den psykosociala arbetsmiljön inom slutenvården påverkar den psykiska hälsan hos vårdpersonalen samt hur vårdpersonalen hanterade de krav som de ställdes inför på arbetsplatsen. Artiklar har sökts i databaserna Pubmed, Cinahl och Psychinfo. Resultatet innefattar 15 kvantitativa artiklar.