På en konkurrensutsatt arbetsmarknad måste både arbetsgivare och arbetstagare gynnas för attkunna skapa en hållbar arbetsplats. Detta tror vi kan formas med hjälp av ett strategiskt HRarbetesom jobbar internt med employer branding i samspel med de anställdas psykosocialaarbetsmiljö men även externt mot andra aktörer för att kunna vara attraktiva som arbetsgivare.Arbetskraften inom teknikbranschen utgörs idag till stor del av generation X och Y, somlockas och engageras av helt andra faktorer i arbetet så som frihet, kreativitet ochmeningsfullhet till skillnad från tidigare generationer (Parment & Dyhre 2009). Dessaförväntningar ställer andra krav på arbetsgivare för att skapa en god arbetsmiljö men även föratt bygga ett attraktivt employer branding-arbete.Syftet med vår uppsats är att förstå sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och employerbranding i en public service-organisation. Vår studie genomförs på en av organisationensdivisioner. Genom att kartlägga divisionens psykosociala arbetsmiljö samt sammanställakännetecknen för den psykosociala arbetsmiljön och employer branding-arbetet undersöker vihur dessa två områden kan kopplas samman med varandra.Tidigare forskning där dessa två områden förs samman är begränsad.

The aim of this paper is to examine the psychosocial work environment and safety culture in minor Swedish airports. The purpose is also to investigate the relationships between these two. The paper deals with theories regarding psychosocial work environment, organizational culture and safety as well as safety culture and safety climate. The participants are air traffic controllers working in minor airports in Sweden. The psychosocial work environment was measured with Copenhagen psychosocial questionnaire (COPSOQ) and the safety culture with the safety culture assessment questionnaire (SCAQ).

Bakgrund: Det psykosociala stödet har stor betydelse för hur patienter med cancer klarar av sin sjukdom. Även om många botas från sin cancer bär de med sig erfarenheterna från sin sjukdomstid under resten av sitt liv. Det övergripande målet med psykosocial omvårdnad är att uppnå en högre livskvalitet för patienten. Författarna anknyter föreliggande studie till Cullberg kristeori. Syfte: Syftet med studien var att studera den psykosociala omvårdnadens betydelse for cancerpatientens livskvalitet.

Det senaste vikande elevunderlaget samt den nya gymnasiereformen, GY 2011, har lett till att skolor står inför sparkrav, nedskärningar och effektiviseringar. Syftet med detta examensarbete är att lyfta fram medarbetares perspektiv på en organisationsförändring i en gymnasieskola. Examensarbetet utgår från Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990) och KASAM (Antonovsky, 2005 ) Frågeställningarna är: Hur har medarbetarna upplevt organisationsförändringen? Hur har medarbetarna upplevt att den psykosociala arbetsmiljön påverkats av organisationsförändringen? Har medarbetarna upplevt sig delaktiga i förändringsarbetet? Tio semi-strukturerade intervjuer genomfördes med medarbetare som direkt har blivit berörda av organisationsförändringen och insamlat data analyserades genom tematisk analys. Resultaten visar att den psykosociala arbetsmiljön påverkades negativt under organisationsförändringen genom att sammanhållningen och arbetsglädjen på arbetsplatsen försämrades.

Bakgrund: En väl fungerande psykosocial arbetsmiljö är den som anpassas efter individers behov och begränsningar. Sjuksköterskan har genom historien utsatts för hårda prövningar då yrket har setts som ett kall snarare än en profession, vilket har lett till hög arbetsbelastning och låg status. Hälso- och sjukvårdslagen, arbetsmiljölagen och patientsäkerhetslagen beskriver hur god vård och bra arbetsmiljö ska samverka för att gynna både vårdpersonal och patienter. Arbetsmiljöverket beskriver olika faktorer som kan skapa en dålig psykosocial arbetsmiljö, exempelvis högt arbetstempo, oklara roller och ständiga förändringar. En arbetsmiljö som är begriplig, hanterbar och meningsfull skapar arbetstillfredsställelse och ökar välmåendet.

From the early 1990s, psychosocial illness has become an increasing problem in our society. During this period several factors affected the development of the Swedish labor market and created lack of job security. For example, the competition between companies increased, aswell as an increase of demands, efficiency and rationalization. This led to a higher pace in the workplace, and it was noticeably especially in the public sector. According to studies, stress is the main reason for psychosocial illness and affects more women than men.

En god arbetsmiljö förebygger ohälsa och olycksfall. Vi har i Sverige arbetsmiljölagen som reglerar vår arbetsmiljö. I lagen framkommer hur arbetsgivaren och arbetstagarna gemensamt skall verka för en god arbetsmiljö. Arbetsmiljön är uppdelad i den fysiska arbetsmiljön och den psykosociala arbetsmiljön. Jag har i denna studie avgränsat mig till den psykosociala arbetsmiljön.

Ungdomar på hem för Vård eller Boende (HVB-hem) har ofta problematiskt beteende och är i behov av skydd, säkerhet och gränssättning. HVB-hem förväntas utifrån lagstiftning bereda ungdomar vård och behandling för att motverka en ogynnsam utveckling. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsynen över verksamheterna. Syftet med föreliggande studie var att intervjua personal på HVB-hem och tillsynsmyndigheten IVO för att undersöka deras uppfattning om hur vård och behandling på HVB-hem bör bedrivas. Vidare syftade studien till att urskilja huruvida lagstiftningen kan tolkas på olika sätt och vilka konsekvenser detta får för vården och behandlingen för ungdomar avseende deras behov av gynnsam psykosocial utveckling.

Bakgrund. Pressade förhållanden på arbetet tycks vara kännetecknande för högstadielärare och socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga, två professioner som båda arbetar med barn och inom offentlig förvaltning. Deras arbetsmiljö har genomgått förändringar, bland annat genom att ökade krav tillkommit, vilket har kommit att påverka de anställda. Ett flertal faktorer som inverkar på den psykosociala arbetsmiljön, på såväl organisations-, grupp- och individnivå, har i tidigare forskning identifierats. Det övergripande problem som studien undersöker är hur högstadielärare och socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö.

Bakgrund: Det psykosociala stödet har stor betydelse för hur patienter med cancer klarar av sin sjukdom. Även om många botas från sin cancer bär de med sig erfarenheterna från sin sjukdomstid under resten av sitt liv. Det övergripande målet med psykosocial omvårdnad är att uppnå en högre livskvalitet för patienten. Författarna anknyter föreliggande studie till Cullberg kristeori. Syfte: Syftet med studien var att studera den psykosociala omvårdnadens betydelse for cancerpatientens livskvalitet.

Work environment has been an important part of the Swedish working life for a long time and with the help of the Working Environment Law the work environment is mandatory. The purpose of this study was to gain a deeper insight into how the system of middle managers systematic work environment looks like. The question was: How do six middle managers perceive and deal with systematic work environment? A qualitative study was conducted with six middle managers from a global company. During the analysis, there were three main themes to be recognized (cooperation and support facilitates the work environment, problem with the systematic work and difficulties with staff) and six sub themes.

Med utgångspunkt i det moderna arbetslivet och de krav som detta medför på dagens medarbetare har den aktuella studien valt att inrikta sig på den psykosociala arbetsmiljön. Studien utgår ifrån Julian Rotters teori om locus of control. Syftet med studien är att undersöka hur inre och yttre kontrollfokus påverkar upplevelserna av möjligheten till återhämtning och delaktighet. Studien är kvantitativ, och har genomförts på uppdrag av en medelstor kommun i Västsverige. Webbaserad enkät har använts.

SAMMANFATTNING:Flera internationella undersökningar om samband mellan vissa traumatiska barndomsupplevelser och psykosocial hälsa/ohälsa som vuxen, har tidigare genomförts. De flesta studier har dock utförts inom kliniska populationer med begränsat antal studerade faktorer. Då det endast finns ett fåtal svenska studier inom detta ämnesområde, har syftet med denna studie varit att undersöka om det finns samband mellan å ena sidan barndomsupplevelser av känslomässiga, fysiska och sexuella övergrepp, känslomässig och fysisk försummelse samt idealisering av familj och psykosociala hälso/ohälsoindikatorer i vuxen ålder å andra sidan. De senare är tillgången till nätverk respektive anknytning, olika indikationer på alkoholproblem såsom konsumtionsnivå, tecken på beroende och skadligt drickande, psykisk ohälsa i form av ångest respektive depression samt social misstro. Då upplevelser från barndomen är retrospektiva konstruktioner, togs som ett undersyfte upp om det finns systematiska validitetsproblem såsom minimering och benägenhet att svara på ett socialt önskvärt sätt.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Bakgrund: Ortopedi ?r en kirurgisk specialitet som fokuserar p? skador och sjukdomar i r?relseorganen. Med en ?ldrande befolkning ?kar behovet av ortopedisk kirurgi. De vanligaste stora ortopediska ingreppen inneb?r en stor p?verkan p? kroppen och ?r ofta en operation med instrument som avger h?ga ljud.