SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

Syfte: Syftet a?r att fa? fram vad bankerna tittar pa? vid en kreditbedo?mning. Skiljer sig kreditbedo?mningsprocessen a?t om det a?r ett fo?retag som har tillga?ngar mot ett som generellt inte har tillga?ngar, i det ha?r fallet kunskapsfo?retag. Vilka a?r de viktigaste faktorerna i en kreditbedo?mning?Metod: Det har gjorts en kvalitativ studie, induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer har genomfo?rts pa? fyra olika bankkontor i Ga?vle.

Sma?fo?retagen sta?r fo?r en stor del av de svenska arbetstillfa?llena pa? dagens arbetsmarknad vilket a?r en intressant kontext att underso?ka pa? grund av deras bidrag till ett ha?llbart ekonomiskt samha?lle. Det finns en problematik inom strategiforskning da?r forskningen har fokuserat pa? sto?rre fo?retag vilket medfo?r att befintliga teorier och modeller inte a?r anpassade till sma?fo?retagens situation. Studien utreder strategi i va?xande sma?fo?retag utifra?n ett praktiskt perspektiv fo?r att sedan fo?rklara sma?fo?retagens strategiarbete med o?vergripande strategiteori fo?r att skapa en djupare fo?rsta?else av sma?fo?retagens strategiarbete Forskningen har resulterat i tre identifierade omra?desgrupper som pa?verkar hur strategi utformas och bedrivs i va?xande sma?fo?retag.

Relationen mellan bank och fo?retag a?r av sto?rsta vikt fo?r den svenska samha?llsekonomins tillva?xt. Sedan a?rsskiftet 2013/2014 ma?ste alla svenska sma? och medelstora fo?retag ha valt vilket redovisningsregelverk de ska tilla?mpa; huvudalternativet K3 eller det fo?renklade K2. Av denna anledning har studien fokuserat pa? vilken effekt detta val har pa? relationen mellan bank och fo?retag, specifikt ur ett kvalitets- och informationsasymmetri-perspektiv i koppling till kreditbeslutet.

SammanfattningSociala medier va?xer som marknadsfo?ringsverktyg och det a?r enligt forskare ett utma?rkt sa?tt fo?r fo?retag att skapa dialog och bygga relationer med sina kunder. Flera tidigare studier som behandlar sociala medier och dess effekter har genomfo?rts de senaste a?ren och det finns fortfarande ett stort intresse inom a?mnet. Det vi har valt att underso?ka a?r hur fo?retag idag anva?nder sig av sociala medier i sitt marknadsfo?ringsarbete, vi har a?ven valt att ja?mfo?ra tva? olika branscher fo?r att uto?ka kunskapen inom det redan utforskade omra?det.

Bakgrund: Familjefo?retag a?r en dominerande fo?retagsform i ma?nga ekonomier. Trots detta finns fo?rha?llandevis fa? studier pa? omra?det. Familjefo?retag innehar flertalet karakta?rsdrag vilka utma?rker dem som fo?retagsform.

Intresset fo?r att redovisa de ansta?llda som tillga?ng o?kar i takt med att kunskapsintensiva fo?retag blir allt fler. Na?r fo?retag vill visa denna immateriella tillga?ng fo?r intressenter saknas la?mpliga va?rderingsmetoder och rapporteringsstandarder. Vissa fo?retag kompletterar da?rfo?r a?rsredovisningen med en rapport da?r information om medarbetarna, humankapitalet, presenteras.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Uppsatsen behandlar vilka för- respektive nackdelar icke-professionella modeller kan medföra i modereklam. För att belysa detta fenomen har vi, genom en kvalitativ undersökning bestående av informantintervjuer och fokusgruppsdiskussioner, studerat MQ:s senaste reklamkampanj och deras val av modell. Utifrån studien kan det konstateras att det har någon betydelse om klädföretag anlitar professionella eller icke-professionella fotomodeller i sin reklam, eftersom det primära för konsumenterna är att modellen är attraktiv och har utstrålning. Modereklamen ska återge en känsla av glamour, skönhet och ett eftersträvansvärt ideal som är anpassat efter målgruppens behov och önskningar. Vidare kan vi konstatera att icke-professionella modeller innebär ett strategiskt val av klädföretaget för att positionera sig gentemot sina konkurrenter och skapa varumärkeskännedom hos sin målgrupp.

Pipeline a?r na?got som det talas mycket om inom VFX produktion. Studien underso?ker arbetsmetoderna hos olika VFX fo?retag i England och Sverige. Fra?gor om hur fo?retagen arbetar i sin pipeline, vad en pipeline a?r samt vilka mjukvaror de va?ljer att arbeta med fo?r att fa? fram sina resultat sta?lls.

Dagens globala marknad, samt antalet konkurrerande företag, gör att kunder kräver någonting mer än ”bara” en produkt. För att attrahera kunder krävs att ett värde, utöver det funktionella, tillförs produkten eller tjänsten. Vid val av hotell spelar en mängd faktorer in, exempelvis pris och kvalité. För att tillföra ytterligare ett värde till tjänsten, väljer en del hotellföretag att arbeta med miljöfrågor. Vi har i detta arbete undersökt om, och i så fall hur, ett företags miljöarbete påverkar den kvalité företagskunder och affärsresenärer upplever. .

Syftet med denna studie var att utifrån olika kvalitetsnormer jämföra och analysera skillnader mellan professionella undertextares undertexter och amatörers undertexter. Dialogen från fyra filmer parades med motsvarande undertexter av professionella undertextare så väl som av amatörer, varpå skillnader registrerades, viktades samt analyserades. Resultaten visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan undertexter av professionella undertextare och amatörer på ett flertal punkter, som till exempel struktur och semantik, reduktion och expansion, antal tecken, antal ord, exponeringstid samt antal undertextenheter. Genomgående så översätter amatörerna originaldialogen mer ord-för-ord än vad de professionella undertextarna gör, samtidigt som de professionella undertextarna stryker stora delar av dialogen, vilket innebär att tittare som använder amatörundertexter får betydligt mer text att läsa, vilket i sin tur innebär att mindre tid ägnas åt filmernas bildmässiga innehåll..

Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialarbetare reflekterar kring sig själva som professionella hjälpare utifrån aspekterna tanke och känsla, samt hur denna reflektion kan komma att påverka den professionella hjälpen. Uppsatsen grundar sig på följande frågeställningar: Hur definierar socialarbetarna den professionella hjälpen? I vilka situationer identifierar socialarbetarna att den professionella hjälpen tar sig uttryck? Vilka konsekvenser anser socialarbetarna att professionaliseringen av hjälpen får för dem som professionella hjälpare? Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjun som datainsamlingsmetod. Fem intervjuer med verksamma socialarbetare har genomförts. Empirin har analyserats utifrån tre tidigare forskningsprojekt inom ämnesområdet samt med hjälp av tre definitioner av reflektionsbegreppet.

Inom systemutveckling anva?nds ett flertal olika arbetsmetoder. Da?ribland agila metoder som t.ex. XP, SCRUM, Kanban och plandrivna t.ex.