Sökresultat:
1220 Uppsatser om Praktisk inlärning - Sida 6 av 82
To be or not to be a leader- Hur utvecklas ledarkompetens
Sammanfattning Titel: To be or not to be a leader! ? Hur utvecklas ledarkompetens?Författare: Ann-Sofie Larsson & Emma StÄhlrosNyckelord: Ledarskap, LÀrande, Feedback, Reflektion, Supplemental Instruction, Lyssnande, Ledarkompetens, Insikt Syfte och frÄgestÀllning: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om ledarkompetens kan utvecklas genom praktisk tillÀmpning med hjÀlp av olika utvecklingsverktyg som anvÀnts i kursen LÀrande ledarskap. Syftet Àr vidare att undersöka kursstudenternas utveckling av ledarkompetens. Vi vill fÄnga upp den process som de genomgÄtt med hjÀlp av följande frÄgestÀllning: Hur utvecklas ledarkompetens med hjÀlp av praktisk tillÀmpning? Metod: För forskningsfÀltet som vi valt att studera lÀmpar sig ett kvalitativt angreppssÀtt.
Möjlighet eller dÄligt samvete? : En kvalitativ studie av textilslöjdslÀrares uppfattningar om materlallÀra
Jag har i denna studie valt att titta pÄ hur textilslöjdslÀrare beskriver sitt arbete med materiallÀra. Syftet har varit att skapa kunskap om textilslöjdslÀrares undervisning i materiallÀra och vilka lÀromedel de anvÀnder sig av. Undersökningen utfördes genom litteraturstudier som knyter an till Àmnet och fem kvalitativa intervjuer med utbildade textilslöjdslÀrare. Det som framkom var att materiallÀran lÀggs in i samband med det eleverna slöjdar med. Det framkom Àven att, om man gör undervisningen mer praktisk, sÄ blir eleverna mer intresserade.
Stödinsatser i matematik i Ärskurs 9 och gymnasiets Ärskurs 1 : En kvalitativ studie av SUM- elevers upplevelser av övergÄngen mellan Ärskurs 9 och gymnasiets Ärskurs 1
Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.
New Public Management Retorik eller praktisk verklighet? - en litteraturstudie
Denna uppsats syftar till att, ur ett lÀrandeperspektiv, analysera NPM-litteraturens syn pÄ lÀrande och organisation. Uppsatsen Àr en kvalitativ litteraturstudie som stÀller lÀrandeperspektivet i relation till NPM-diskursen. Vi kom fram till att NPM-litteraturens centrala omrÄden, i termer av decentralisering och mÄl- och resultatstyrning, innehÄller goda förutsÀttningar för lÀrande. Dessa förutsÀttningar framstÀlls implicit och behandlas inte uttryckligen. Komplexiteten i NPM-reformerna har inneburit svÄrigheter att implementera de nya idéerna i organisationerna.
AI i verksamheter: Ett effektiviserings- och riskhanteringsperspektiv. En studie om till?mpningen av AI i organisationer
The purpose of this work was to investigate and provide understanding regarding how AI can be used to make organizations more efficient, where risk management is also discussed. The basic model for the study is the Resource-based view, which is about making use of one's
resources which are described through many different perspectives. The method used for this study was a qualitative analysis, which was applied through interviews with several people with high positions within companies and relevant skills, based on insight and experiential
knowledge.These people work in different industries, therefore a large part of the work was intended to carry out a comparative analysis between a line of different businesses. The results showed that AI is in a developing phase, and based on the respective industry, it has
developed in different ways. Finally, it turned out that AI can make businesses more efficient by, among other things, managing data and automating various work processes faster compared to humans.
PÄverkar kunskap attityden till trycksÄr
Bakgrund: TrycksÄr Àr en kvalitetsindikator pÄ omvÄrdnaden, med rÀtt anvÀnda metoder kan trycksÄr helt förebyggas. Trots detta förekommer trycksÄr fortfarande och orsakar stort lidande för de som drabbas. En attityd till nÄgonting (attitydobjekt) kan bestÄ av en uppfattning som kommer sig av kunskap och erfarenhet, en kÀnsla för attitydobjektet och en intention bakom handlingen. Attityden kan ge sig i uttryck i form av ett beteende, sk manifest attityd. En del i attitydbegreppet Àr kunskap och kunskap i sig sjÀlv kan delas upp i teoretisk och praktisk kunskap.
Praktisk analys av rollen som spelproducent
Jag har under mitt kandidatarbete gjort en praktisk studie av producentrollen
pÄ det
Karlshamnsbaserade spelföretaget Black Drop Studios. I denna slutreflektion gÄr
jag
igenom min egen process under utvecklingen av en spelprototyp av företagets
primÀra
produkt, plattforms-racing spelet Boingo. Under produktionen har jag som
producent
verkat för att effektivisera verksamheten och agerat som en resurs för teamet.
Jag har haft
dagliga möten och individuella samtal med medlemmarna i gruppen, samt
kontinuerligt
övervakat och utvÀrderat arbetsflödet genom det web-baserade
projektledningsverktyget
Redmine.
Utöver min roll som producent har jag Àven arbetat med marknadsföring och
presentation
av den fÀrdiga produkten pÄ Game Developers Conference i San Francisco.
En studie om arbetsmetoder inom det geometriska omrÄdet volym : i Ärskurs 4
Bakgrund:Forskning visar att elever upplever svÄrigheter med geometri och att dessa svÄrigheter kan bero lektionsupplÀgget. NÀr det gÀller det geometriska omrÄdet volym har vi uppmÀrksammat att forskning om hur elever bÀst tillgodogör sig undervisning inom detta omrÄde Àr bristfÀllig. Mot bakgrund av detta vill vi med vÄr studie undersöka om elever uppvisar nÄgra skillnader i resultat beroende pÄ om de har fÄtt arbeta med en teoretisk arbetsmetod eller en praktisk arbetsmetod.Syfte:Syftet Àr att undersöka om elever uppvisar nÄgra skillnader i resultat beroende pÄ om de har arbetat med en teoretisk eller en praktisk arbetsmetod.Metod:Den metod som har anvÀnts i vÄr studie Àr den första delen av en learning study-cykel. IstÀllet för att utföra en full learning study-cykel i en och samma klass, har vi utfört den första halvan av cykeln i tvÄ olika klasser. Eleverna som har deltagit i studien har diagnostiserats med en för- och en efterdiagnos.
Elevers möte med det naturvetenskapliga arbetssÀttet
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever samtalar nÀr de möter en uppgift som syftar till att öva deras förmÄga att anvÀnda ett naturvetenskapligt arbetssÀtt. Undersökningen genomfördes genom att fyra grupper om tvÄ elever fick en uppgift dÀr de formulerade frÄgestÀllningar kring en isballong (en frusen vattenballong). Samtalen spelades in pÄ band. Inspelningarna transkriberades och analyserades med hjÀlp av en praktisk epistemologisk analys utifrÄn tre olika kategorier: samtal inom diskursen, samtal om diskursen och samtal utanför diskursen. Resultatet av undersökningen visar att de flesta eleverna har, trots att de har ringa eller ingen erfarenhet av att arbeta med natruvetenskapligt arbetssÀtt, ganska lÀtt att ta till sig uppgiften.
Kommunikation mellan ridlÀrare och elev: Röstens betydelse för samspelet vid en ridlektion
Ridning anses allmÀnt vara svÄrt att lÀra sig, speciellt i vuxen Älder. Det kan bero pÄ att ridning Àr svÄrt att förmedla eftersom det Àr en praktisk kunskap som till stor del bygger pÄ kÀnsla. Syftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur ridlÀrare anvÀnder rösten pÄ en ridlektion. Studien bygger pÄ intervjuer med sex ridlÀrare. Resultatet visar att rösten hade betydelse för kommunikationen mellan ridlÀrare och elev och att ridlÀraren anvÀnde rösten olika beroende pÄ elev, mÄl och utbildningsnivÄ.
Fo?rdjupande aktiviteter i gymnasieskolans matematik : En studie om uppfo?ljningen av det inverterade klassrummets videolektioner
Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.
PÄverkar kunskap attityden till trycksÄr
Bakgrund: TrycksÄr Àr en kvalitetsindikator pÄ omvÄrdnaden, med rÀtt anvÀnda
metoder kan trycksÄr helt förebyggas. Trots detta förekommer trycksÄr
fortfarande och orsakar stort lidande för de som drabbas. En attityd till
nÄgonting (attitydobjekt) kan bestÄ av en uppfattning som kommer sig av kunskap
och erfarenhet, en kÀnsla för attitydobjektet och en intention bakom
handlingen. Attityden kan ge sig i uttryck i form av ett beteende, sk manifest
attityd. En del i attitydbegreppet Àr kunskap och kunskap i sig sjÀlv kan delas
upp i teoretisk och praktisk kunskap.
Sjuksk?terskors upplevelser av att uts?ttas f?r hot och v?ld inom psykiatrisk v?rd : En litteratur?versikt
Bakgrund Hot och v?ld ?r vanliga utmaningar inom psykiatrisk v?rd och p?verkar sjuksk?terskors emotionella h?lsa, s?kerhet samt profession. Tidigare forskning har lyft fram hur v?rdpersonalen uts?tts f?r hotfulla situationer som leder till b?de fysiska samt psykiska konsekvenser. F?r att f?rst? helheten beh?vs det en djupare kunskap om sjuksk?terskornas egna upplevelser av att uts?ttas f?r hot och v?ld i sitt arbete.
JÀrnrör, jakt och grÀv : En analys av begreppet mediedrev med utga?ngspunkt fra?n Expressens publicering av SD-filmen
Den ha?r uppsatsen behandlar begreppet mediedrev och dess olika innebo?rd. Att bena?mna en stor medieha?ndelse som ett mediedrev a?r sa?llan oproblematiskt och genom att go?ra det riskerar man att bagatellisera gediget journalistiskt arbete. Samtidigt a?r begreppet en marko?r fo?r hur kommersialiseringen av medier pa?verkar journalistiken.
I mitt görande : Hur kan ett konstnÀrligt kunskapsutövande beskrivas och reflekteras?
Denna vetenskapliga essÀ har som syfte att undersöka ett konstnÀrligt kunskapsutövande.UtgÄngspunkt tas i berÀttelser kring det egna görandet för att dÀrefter lyfta in teoretiskaperspektiv pÄ kunskapsprocesserna. EssÀn prövar att se pÄ det konstnÀrliga utövandet som enform av praktisk kunskap och reflekterar kring hur denna kunskapsform kan beskrivas. Texten försöker speciellt fÄnga det som Àr svÄrast att beskriva i en konstnÀrlig process ? inte det tekniska hantverkskunnandet, inte den teoretiska omgivande diskursen, utan den ickelinjÀra process dÀr tankar och infall transformeras till en konstnÀrlig gestaltning. Vikt lÀggs vid att belysa reflektionsbegreppet och undersöka var, nÀr och hur konstnÀrenreflekterar i sitt görande.