NÀr en bro ska byggas krÀvs det att denna grundlÀggs pÄ en stabil grund. DÀr schaktning utförs för att skapa grundlÀggningsytan för bron Àr det viktigt att botten förblir stabil och behÄller bÀrigheten. I mÄnga av dessa schakter kommer arbetet i kontakt med grundvatten. Detta vatten mÄste pÄ nÄgot sÀtt hanteras för att möjliggöra en bra grundlÀggning och för att schaktarbetet ska gÄ att bedriva pÄ ett sÀkert sÀtt. Om det inte hanteras riskerar schaktbotten att luckra upp och tappa sin bÀrighet samtidigt som det i svÄrare fall finns risk för att schaktgropen rasar igen.

Denna uppsats kretsar kring beslutsfattande och metodik vid fastighetsinvesteringar i potentiella tillvÀxtnoder. DÄ fastighetssektorn Àr sÄ omfattande har vi valt att avgrÀnsa oss till en speciell typ av fastigheter, nÀrmare bestÀmt logistikfastigheter. Ytterligare en fördjupning har skett, dÀr vi valt ut en specifik investering i omrÄdet, för att fördjupa oss om denna. Det specifika fall vi valt att ta mestadels av vÄr data frÄn Àr Rosersbergs industriomrÄde, Àven kÀnt som Stockholm Nord Logistikcenter. Som en referenspunkt till Stockholm Nord Logistikcenter har vi i arbetet Àven skrivit översiktligt om Arenastaden, som Àr belÀgen i Solna.En del tidigare forskning har gjort pÄ omrÄdet Logistik, och somliga av dessa studier har vi Àven tagit del av för att utvinna information inom Àmnet som Àven kunnat anvÀndas i vÄrt arbete.

Landskapsarkitekter och planerare behöver breda kunskaper för att lösa de problem de stÀlls inför i sitt yrkesutövande. Ju fler aspekter som kan vÀgas in i ett projekt, desto rikare blir oftast resultatet. Varje val av avskÀrmning, material, funktion eller element som vi gör pÄverkar platsen. De aktiviteter som vi skapar förutsÀttningar för bidrar ocksÄ till platsens karaktÀr. Inte minst Àr ljudmiljön beroende av de stÀllningstaganden vi gör vid planeringen.

Restaurering handlar om att spara nÄgot av det existerande och anvÀnda sig av det, om det sÄ Àr en struktur, ett minne, en detalj eller den inre luftmassan. FrÄgan Àr varför man i vissa fall sparar en trÀbit frÄn 1700-talet som Àr sned och sliten, nÀr man skulle kunna byta ut den till en rak istÀllet, men mÄla den i samma kulör. Det Àr alltsÄ nÄgonting i just den slitna trÀbiten som förmedlar nÄgot till oss. Kanske en kÀnsla av att vi Àr del av en historia och ett sammanhang. I projekt som handlar om restaurering jobbar arkitekten med just hanteringen av historia men ocksÄ skapandet av framtiden.

Denna kandidatuppsats fokuserar pÄ mötesplatser och dess roll i samhÀllet. HÀr behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen Àr inte bara till för kommers utan fyller Àven en viktig funktion som mötesplats. Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra mÀnniskor, Àr betydande för att stÀrka samhÀllets sociala kapital inom demokrati- och hÀlsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har dÀrmed varit relevant utifrÄn rollen som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och dÄ specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsÀtta vara attraktiva mötesplatser.

Uppsatsen behandlar den offentliga bronsskulpturen Flicka i balja (2007) av Lena Cronqvist. Skulpturen Àr placerad i Halmstads till ytan största centrala park, Norre Katts park. Syftet Àr att undersöka hur receptionen av skulpturen pÄverkas genom dess placering. Teorier kring offentlig konst, plats, platsspecifik och platslös konst diskuteras. Skulpturens estetiska aspekter undersöks ocksÄ i relation till den konkreta nÀrmiljön.

Malmös omvandling frÄn industristad till kunskapsstad har inte undgÄtt mÄnga. Det Àr dock inte enbart fysiska strukturer och stadslandskapet som förÀndrats, utan lÀnge har kommunens kommunikatörer arbetat med att tvÀtta bort imagen av Malmö som industristad. Malmö har i folkmun kommit att kallas för Sveriges Berlin, vilket hÀrstammar frÄn stadens rika och mÄngsidiga kulturella liv. Eftersom detta kulturliv oftast ses som positivt cirkulerar flera strategier för att stÀrka det. Men staden, liksom andra stÀder i vÀrlden, har flera omrÄden som vÀntar pÄ stadsförnyelse och i denna vÀntan stÄr tomma och oanvÀnda.

Det Àr av stor vikt vid jÀrnvÀgsbyggande att kunna identifiera var risker kan uppstÄ och vilka konsekvenser dessa kan medföra pÄ miljön. För att kunna hantera detta pÄ ett bra sÀtt behövs ett systematiskt sÀtt att analysera riskerna, en sÄ kallad riskanalys. Riskanalys handlar om att anvÀnda tillgÀnglig information för att beskriva och berÀkna risker förknippade med ett givet system, vilket sedan ger ett underlag för vÀrdering av risker och eventuella riskreducerande ÄtgÀrder. Riskanalysen utgör en del i riskhanteringsprocessen, vilken omfattar definition av mÄl och avgrÀnsningar, riskidentifiering, bedömning av sannolikhet och konsekvens, vÀrdering av risker, genomförande av riskreducerande ÄtgÀrder samt uppföljning och erfarenhetsÄterföring. Under 2004 slog Banverket fast att det krÀvs en ny jÀrnvÀg i Kiruna för att uppfylla de transportpolitiska mÄlen samt de nationella miljökvalitetsmÄlen.

De senaste Ären har jag fascinerats över relationen mellan mÀnniskan och landskapet. Jag tror starkt pÄ att brukarna mÄste ha en betydande roll i planering och gestaltning av offentliga platser och jag Àr lÄngt ifrÄn ensam om att tro pÄ medborgardialogen som nyckeln till det hÄllbara samhÀllet. MÄnga Àr de dokument som behandlar medborgarinflytande och som lyfter dess betydelse för samhÀllsbyggandet. Enligt flera lagstiftningar framgÄr det att alla mÀnniskor bör fÄ vara delaktiga i beslut som rör det samhÀlle de lever i. Samtidigt finns det idag flera grupper av mÀnniskor vars Äsikter aldrig nÄr beslutsfattande processer.

PROBLEM OmrĂ„det idag ses som ett problemomrĂ„de eftersom stora delar av i första hand industriomrĂ„det har tillĂ„tits att förfalla. PĂ„ Ön har en förvandling till modernare stadsbebyggelse pĂ„börjats men utvecklingen verkar ha stannat upp. Det ger intryck av det Ă€r svĂ„rt att gĂ„ vidare och knyta ihop alla de pĂ„började projekten. Stora delar Ă€r helt stĂ€ngda för allmĂ€nheten, vilket innebĂ€r att kustens stora grönstrĂ„k bryts hĂ€r. HĂ€r Ă€r det vare sig grönt eller tillgĂ€ngligt.

Denna kandidatuppsats fokuserar pÄ mötesplatser och dess roll i samhÀllet. HÀr behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen Àr inte bara till för kommers utan fyller Àven en viktig funktion som mötesplats. Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra mÀnniskor, Àr betydande för att stÀrka samhÀllets sociala kapital inom demokrati- och hÀlsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har dÀrmed varit relevant utifrÄn rollen som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och dÄ specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsÀtta vara attraktiva mötesplatser.

Naturen har en inneboende dragningskraft pÄ mÄnga av oss. Genom att bara vara tillgÀnglig för alla ger naturen oss minnen och lÀrdomar för livet. Flera av oss kan kÀnna igen den roll som naturen spelar i barndomen. Leken med kottar dÀr de i fantasin blev till djur, vattenpölen dÀr jakten pÄ pirater utspelade sig eller kojan lÀngst in i skogen, dit ingen vuxen nÄgonsin kom. Naturens roll i vÄr barndom har en nÀra relation till den vuxnes syn pÄ och engagemang kring miljö och natur.

PROBLEM OmrĂ„det idag ses som ett problemomrĂ„de eftersom stora delar av i första hand industriomrĂ„det har tillĂ„tits att förfalla. PĂ„ Ön har en förvandling till modernare stadsbebyggelse pĂ„börjats men utvecklingen verkar ha stannat upp. Det ger intryck av det Ă€r svĂ„rt att gĂ„ vidare och knyta ihop alla de pĂ„började projekten. Stora delar Ă€r helt stĂ€ngda för allmĂ€nheten, vilket innebĂ€r att kustens stora grönstrĂ„k bryts hĂ€r. HĂ€r Ă€r det vare sig grönt eller tillgĂ€ngligt. Malmö stad har angett detta omrĂ„de som ett omvandlingsomrĂ„de för blandad stadsbebyggelse.

Detta arbete skrev jag under vÄren 2011. Anledningen till hela arbetet Àr min fascination för bilder. Redan under mitt kandidatarbete sÄg jag hur bilder kan vara till stor hjÀlp för att aktivera och engagera mÀnniskor. Jag ville undersöka det vidare och se hur vi som landskapsarkitekter kan anvÀnda den konstruerade bilden, perspektivet, för att förmedla vÄra idéer. Under olika skeden och i olika sammanhang kan vi utnyttja perspektivet för att visa vÄra idéer över en plats som hÄller pÄ att gestaltas.

Intill StĂ„ngĂ„n mellan E4:an och sjön Roxen i Linköping, Östergötland, finns ett naturorĂ„de som ska utvecklas till ett attraktivt och tillgĂ€ngligt rekreationsomrĂ„de. OmrĂ„det Ă€r belĂ€get cirka tvĂ„ kilometer frĂ„n Linköpings centrum och har en area pĂ„ cirka 1,5 kvadratkilometer. I omrĂ„det finnsett befintligt friluftsliv dĂ„ det idag finns esegelbĂ„tshamn, sommarstugor och olika föreningsverksamheter som en kanotklubb och en jolleklubb. Det anvĂ€nds men Ă€r fortfarande relativt okĂ€nt bland Linköpingsborna. StĂ„ngĂ„n och StĂ„ngĂ„mynningen Ă€r till största delen skymd och otillgĂ€nglig.