I mÄnga tusen Är har mÀnniskan och katten levt tillsammans. Katten drogs frÄn allra första början till de mÀnskliga bosÀttningarna eftersom det fanns möss och rÄttor vid mÀnniskornas lador. MÀnniskorna i sin tur tyckte att katten var bra att ha i sin nÀrhet eftersom skördarna skyddades frÄn skadedjur. Nu Àr katten ett av vÄra mest populÀra sÀllskapsdjur, men mÄnga katter uppvisar ett beteende som mÀnniskor kan uppleva som ett problem. I det hÀr arbetet utreds aggressivitet, rÀdsla, rumsrenhetsproblem och Àtstörningar med avseende pÄ vilka orsakerna Àr och hur problemen kan förebyggas.

Landskapsarkitekturens utmaning, men ocksÄ dess styrka, ligger i följande. Landskap Àr allt som omger oss, dvs. hela vÄr fysiska omgivning med alla naturliga och mÀnskliga processer. Landskap Àr levande och förÀndras stÀndigt; förÀndringar sker konstant genom naturliga processer samt genom mÀnniskans skiftande behov och markanvÀndning. Processen att omvandla landskap tar tid, betrÀffande sÄvÀl processen frÄn idé till fysisk omvandling som utvecklingen av ?mogna? och kvalitativa utemiljöer.

MÀnniskan upplever sin omgivning genom intryck frÄn sina fem sinnen. Med hjÀlp av sinnesintryck frÄn syn, hörsel, kÀnsel,lukt och smak, tillsammans med minnen och tankar, bildar hon sig en uppfattning av den plats dÀr hon befinner sig. UtifrÄn den informationen dras slutsatser som utgör grunden för bÄde handlande och kÀnslan för platsen. Den fysiska miljöns utformning pÄverkar i hög grad upplevelsen. Ett problem Àr att det vid fysisk planering ofta lÀggs störst vikt vid den visuella upplevelsen och att andra sinnesintryck inte uppmÀrksammas i samma utstrÀckning.

I NÀrke ligger Kumla stad, en liten stad med stor vilja att vÀxa sig större. Som en del i den utvecklingen har man nu bestÀmt sig för att anlÀgga en stadspark, Kumla Sjöpark. Sjöparken ska vara en del i stadsutvecklingen och göra staden mer attraktiv för redan boende Kumlabor samt locka till nyinflyttningar. Parken började anlÀggas vintern 2009-2010 med grÀvningen av sjöarna. Ett förslag till parkens utformning Àr gjort av Rolf Pettersson, Landskapsarkitekt, WSP.

LuleÄ stad flyttade frÄn Gammelstad in till Norra hamn under 1600-talet just pÄ grund av stadens behov av en hamn. OmrÄdet fungerade lÀnge som ett livligt handelscentra i staden med en omfattande hamnverksamhet. JÀrnmalmsindustrins stora expansionsplaner med ett nytt stÄlverk i LuleÄ stÀllde krav pÄ vÀgnÀtets framkomlighet och mÄnga av stadens trafikleder dimensionerades efter stora trafikmÀngder, dÀribland vÀgarna runt Norra hamnomrÄdet. Planerna för det nya stÄlverk -80 lades ned och den ökade trafikmÀngden uteblev, kvar fanns dÀremot de stora trafikrummen. PÄ grund av detta har omrÄdets aktivitet decimerats till att idag frÀmst fungera som ett av LuleÄs största transportstrÄk för fordonstrafik.

Liss Eriksson vÀxte upp i en inspirerande miljö, dÀr fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppvÀxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnÀrs sÀtt att se och betrakta, men ocksÄ att det krÀvdes stort tÄlamod och hantverksskicklighet för att fÄ fram det uttryck man som konstnÀr söker.Liss Eriksson utvecklade en stor förmÄga att förmedla en kÀnsla i form av ett koncentrerat uttryck.Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnÀrer som slog igenom i slutet pÄ fyrtiotalet, han var med pÄ utstÀllningen Ung Konst pÄ FÀrg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men pÄverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar.Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under nÄgra Är i Paris. DÀr knöt han mÄnga kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav ocksÄ nÀring Ät Liss Eriksson starka humanism, han lade mÀnskliga situationer pÄ minnet, lagrade kÀnslostÀmningar och upplevde mÄnga skiftande mÀnskliga livsöden.

Liss Eriksson vÀxte upp i en inspirerande miljö, dÀr fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppvÀxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnÀrs sÀtt att se och betrakta, men ocksÄ att det krÀvdes stort tÄlamod och hantverksskicklighet för att fÄ fram det uttryck man som konstnÀr söker. Liss Eriksson utvecklade en stor förmÄga att förmedla en kÀnsla i form av ett koncentrerat uttryck. Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnÀrer som slog igenom i slutet pÄ fyrtiotalet, han var med pÄ utstÀllningen Ung Konst pÄ FÀrg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men pÄverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar. Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under nÄgra Är i Paris. DÀr knöt han mÄnga kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav ocksÄ nÀring Ät Liss Eriksson starka humanism, han lade mÀnskliga situationer pÄ minnet, lagrade kÀnslostÀmningar och upplevde mÄnga skiftande mÀnskliga livsöden.

I mÄnga tusen Är har mÀnniskan och katten levt tillsammans. Katten drogs frÄn allra första början till de mÀnskliga bosÀttningarna eftersom det fanns möss och rÄttor vid mÀnniskornas lador. MÀnniskorna i sin tur tyckte att katten var bra att ha i sin nÀrhet eftersom skördarna skyddades frÄn skadedjur. Nu Àr katten ett av vÄra mest populÀra sÀllskapsdjur, men mÄnga katter uppvisar ett beteende som mÀnniskor kan uppleva som ett problem. I det hÀr arbetet utreds aggressivitet, rÀdsla, rumsrenhetsproblem och Àtstörningar med avseende pÄ vilka orsakerna Àr och hur problemen kan förebyggas.

En grundlÀggande förutsÀttning för landsbygdens utveckling Àr en bofast befolkning och sysselsÀttning. En god möjlighet för att skapa förutsÀttningar för en levande landsbygd Àr att bilda fastigheter som sammanför boendet med landsbygdens tillgÄngar. En begrÀnsande faktor för landsbygdens utveckling har under lÄng tid varit det generella strandskyddet som bromsat utvecklingen genom dess exploateringsförbud och den restriktiva instÀllningen till att medge dispens.Strandskyddslagstiftningen har under senare tid genomgÄtt förÀndringar med tyngdpunkt pÄ differentiering av strandskyddet. LagÀndringarna vidtogs i syfte att utveckla ett ÀndamÄlsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige, i synnerhet landsbygden och möjliggöra en uppluckring av strandskyddet dÀr tillgÄngen pÄ strÀnder Àr god och exploateringsgraden Àr lÄg. En av förÀndringarna innebar att byggande i strandnÀra lÀgen ska kunna tillÄtas om det kan bidra till utveckling av landsbygden.

Studien Àr genomförd inom ramen för ett forskningsprojekt med titeln ?Evakuering frÄn tÄg ? MTO-perspektiv, erfarenhetsÄterföring och riskidentifiering?, som genomförts pÄ uppdrag av Banverket. Inom projektet har en datainsamling genomförts hos olika svenska jÀrnvÀgsföretag frÄn september 2005 till juli 2008. Dessa data har sammanstÀllts och analyserats, och redovisas i denna rapport.Syftet har varit att identifiera och analysera problem- och förbÀttringsomrÄden genom att samla in data frÄn ett stort antal genomförda evakueringar och frÄn olika datakÀllor. Materialet syftar dÀrmed till att ge underlag för jÀrnvÀgsföretag och trafikledning för att förbÀttra hanteringen av evakueringar, sÄvÀl nÀr det gÀller sÀkerhet, som personalens arbetssituation och omhÀndertagande av resenÀrer.FrÄgestÀllningarna har berört kommunikation, information, resenÀrers behov av hjÀlp, utrustning och hjÀlpmedel, rutiner, personalens utbildning och trÀning samt hur ombordpersonalen och resenÀrerna har upplevt evakueringssituationen.Den huvudsakliga datainsamlingen har bestÄtt av enkÀtdata frÄn ombordpersonal och resenÀrer.

Den globala uppvÀrmningen Àr nÄgot som har pÄgÄtt under en lÀngre tid och i takt med att utslÀppen av vÀxthusgaserna ökar, stiger temperaturen pÄ jorden vilket kan fÄ konsekvenser i framtiden. Under vÄr, höst och vinter kommer Sverige att fÄ intensivare nederbörd samt ökad havsnivÄ. Somrarna förvÀntas bli torrare och varmare. I takt med att stÀder vÀxer och blir allt tÀtare ökar andelen hÄrdgjorda ytor. Detta kan stÀlla till problem om regnet ökar eftersom vattnet inte kan infiltreras pÄ ett naturligt sÀtt vilket leder till översvÀmningar som kan skada bebyggelse och infrastruktur. För att minska riskerna för översvÀmningar i stÀder har allt fler projekt pÄbörjats som arbetar med att integrera klimatförÀndringar i planering och gestaltning.

MÀnniskan upplever sin omgivning genom intryck frÄn sina fem sinnen. Med hjÀlp av sinnesintryck frÄn syn, hörsel, kÀnsel,lukt och smak, tillsammans med minnen och tankar, bildar hon sig en uppfattning av den plats dÀr hon befinner sig. UtifrÄn den informationen dras slutsatser som utgör grunden för bÄde handlande och kÀnslan för platsen. Den fysiska miljöns utformning pÄverkar i hög grad upplevelsen. Ett problem Àr att det vid fysisk planering ofta lÀggs störst vikt vid den visuella upplevelsen och att andra sinnesintryck inte uppmÀrksammas i samma utstrÀckning.

Om man studerar befolkningsutvecklingen i Sverige blir bilderna motstridiga. I tvÄ tredjedelar av landets kommuner har befolkningen minskat under de tio senaste Ären. I glest befolkade omrÄden Àr betydelsen av ett tillrÀckligt befolkningsunderlag central. Ett vikande befolkningsunderlag hotar bÄde kommersiell och offentlig service, med risk för allt lÀgre attraktionskraft. De prognoser som gjorts över befolkningsutvecklingen pekar pÄ att dessa obalanser med all sannolikhet kommer att förstÀrkas.

KLIPPANByggnadens form utgĂ„r frĂ„n platsens morfologi och topologi.Konkav mot staden och konvex mot parken, utskjutande mot hornsbruksgatan och fasad mot Högalidsparken.I grĂ€nsen mellan natur och stad vill den ta fasta pĂ„ bĂ„da vĂ€rldars egenskaper och styrkor och samtidigt utgöra lĂ€nken dem emellan.En klippa som strĂ€cker ut sig mot det urbana landskapet med Högalidskyrkan i ryggen.Den skapar möten och förenar inom ramen av sig sjĂ€lv och de cirkulationsflöden den ger.Klippan förlĂ€nger parken genom sitt offentliga terrasstak och utgör samtidigt en öppning frĂ„n stad till park.Ett trappsystem placerat pĂ„ den södra delen leder in besökaren till de offentliga delarna av byggnaden. Ett centralt system, direkt till parken.HĂ€rigenom skapas ett följsamt möte mellan stad och park samtidigt som grĂ€nsen mellan privat och offentligt luckras upp inom ramen för byggnadens mixade programmering.Ett bibliotek/ideastore placerat pĂ„ markplan i riktning mot Hornstull, samsas med kontorsdelar mot tunnelbanan.I de tvĂ„ övre planerna ligger programdelar som direkt har ett utbyte av varandras nĂ€rhet, uthyrbara kontorsplatser, arbetsförmedling, ateljĂ©er och kafĂ©.Boendedelen Ă€r fristĂ„ende och placerad ovanpĂ„ T-banestationen, men Ă€ndĂ„ integrerad genom det externa cirkulationssystemet--------------------------------------------------------------UtgĂ„ngspunkten Ă€r mötet mellan stad och natur, park. IdĂ©n Ă€r att skapa en byggnad som starkt relaterar till sin grĂ€nslandet och samtidigt har en sjĂ€lvstĂ€ndig identitet Platsen har idag en rad olika och i viss mĂ„n separerade kvalitĂ©er. GrönomrĂ„de - urbanitet - nĂ€rhet till olika noder - T-bana - urban knytpunkt - Hornstull. Byggnaden ska ta till vara pĂ„ dessa kvalitĂ©er genom att arbeta med mötet dĂ€r emellan. Genom att knyta ihop dem kan en tredje sfĂ€r skapas inom ramen för byggnaden och dess omgĂ€rde.  - Hur koppla ihop delarna? - Hur fĂ„ ut nĂ„got intressant och bra? Macrostrategi Byggnadens externa relationÖppna upp cirkulationsflödet mellan gaturum och park. Öppna upp siktlinjer - skapa visuella kopplingar frĂ„n gaturum till park - frĂ„n byggnad till sin omgivning. Distribution av programdelar i relation till plats.

Vatten, en förutsÀttning för livet pÄ jorden. För att kunna odla jorden krÀvs vatten bÄde i form av nederbörd och vÀxttillgÀngligt vatten. Alltför stor okontrollerbar tillgÄng till vatten kan skapa odlingsproblem pÄ Äkermark, i skog samt i trÀdgÄrd och park. FÄ vÀxter klarar lÀngre perioder av översvÀmning, de flesta riskerar att dö av bristen pÄ syre. Alltsedan antikens dagar har mÀnniskan med smÄ medel reglerat sitt vattenbehov.