Sök:

Grundvattenhantering vid broschakter

Jämförelse mellan bygghandling och utförande


När en bro ska byggas krävs det att denna grundläggs på en stabil grund. Där schaktning utförs för att skapa grundläggningsytan för bron är det viktigt att botten förblir stabil och behåller bärigheten. I många av dessa schakter kommer arbetet i kontakt med grundvatten. Detta vatten måste på något sätt hanteras för att möjliggöra en bra grundläggning och för att schaktarbetet ska gå att bedriva på ett säkert sätt. Om det inte hanteras riskerar schaktbotten att luckra upp och tappa sin bärighet samtidigt som det i svårare fall finns risk för att schaktgropen rasar igen. Det finns flera metoder att välja för att hantera problemet med grundvatten i samband med schaktarbetet. Vilken metod som är bäst lämpad styrs av aktuella förhållanden på platsen som exempelvis grundvattennivåer, typ av jord och dess egenskaper som exempelvis hydraulisk konduktivitet, dvs vattengenomsläpplighet. Till utförandet av schaktarbetet, med tillhörande grundvattensänkning, finns förundersökningar och framtagna bygghandlingar som ligger till grund för entreprenörerna som utför arbetet. Anledningen till att detta examensarbete efterfrågats är att Trafikverket upplever att bygghandlingen i många fall frångås för grundvattensänkningen i samband med grundläggning av broar. Syftet med arbetet är att undersöka om detta ofta är fallet, vad det i så fall beror på och vilka metoder som normalt föreslås i bygghandling samt vilka som vanligtvis används vid utförandet. Målet är att undersöka om någonting kan förändras så att bygghandlingen följas oftare.Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med entreprenörer, byggledare, geotekniker hos beställaren och geotekniker hos konsulter. De personer som intervjuades har varit inblandade i arbetet med att planera eller genomföra schaktning för brogrundläggningar. Resultatet visar att bygghandlingen i många fall frångås och att anledningarna till detta varierar. Vissa gånger beror det på tidsbrist, ibland på att jorden är så tät att krav och metoder i bygghandlingen inte är rimliga att följa och ibland att metoderna inte blir rätt utförda. Det framkom också att den metod som vanligtvis blir använd i slutändan är en variant av länshållning från schaktbotten med diken och ibland utförs direkt återfyllning av bergkross för att förhindra uppluckring. Det är en metod som fungerar bra när schaktarbetet sker i moräner vilket ofta är fallet för projekt i norra Sverige.Det framkommer inte något säkert svar på hur bygghandlingen ska förändras för att vara möjlig att följa. Grundvatten och dess rörelse kan vara mycket svår att skapa en teoretisk bild över vilket gör det svårt att planera rätt metod i förväg. På grund av detta bör metoden i handling endast vara preliminär. För att öka möjligheterna att metoderna i bygghandlingen skall fungera krävs att de ses över mer noggrant i projekteringen, speciellt när det är moränjordar, samt att de sen blir rätt utförda. Vidare är det viktigt att metoder, innebörd och utförande av metoder uppfattas på lika sätt av alla inblandade, att man talar samma ?språk?. Aktörerna anser att arbetet flyter på bra när alla samarbetar och tillsammans löser problemet och att metoderna inte är för hårt låst till det som står i handlingen. För att öka chanserna att i tid hantera problemet bör det tas upp tidigt i projektet för att göra det möjligt för parterna att tillsammans se på metoden för grundvattensänkning. På så sätt nyttjas kunskaper från flera parter.

Författare

Jonas Strand

Lärosäte och institution

Luleå/Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

Nivå:

"Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå". Självständigt arbete (examensarbete) om 30 högskolepoäng utfört för att erhålla yrkesexamen på avancerad nivå.

Läs mer..