Investering i Logistikfastigheter
Logistics nodeGrowth nodeKilenkryssetReal Estate InvestmentIndustrial park of RosersbergInvestment StrategyFastighetsinvesteringRosersbergs IndustriområdeInvesteringsstrategi
Denna uppsats kretsar kring beslutsfattande och metodik vid fastighetsinvesteringar i potentiella tillväxtnoder. Då fastighetssektorn är så omfattande har vi valt att avgränsa oss till en speciell typ av fastigheter, närmare bestämt logistikfastigheter. Ytterligare en fördjupning har skett, där vi valt ut en specifik investering i området, för att fördjupa oss om denna. Det specifika fall vi valt att ta mestadels av vår data från är Rosersbergs industriområde, även känt som Stockholm Nord Logistikcenter. Som en referenspunkt till Stockholm Nord Logistikcenter har vi i arbetet även skrivit översiktligt om Arenastaden, som är belägen i Solna.En del tidigare forskning har gjort på området Logistik, och somliga av dessa studier har vi även tagit del av för att utvinna information inom ämnet som även kunnat användas i vårt arbete. Dock har den studien vi främst använt oss av varit inriktad på logistik i sin helhet och inte ett specifikt fall.På cirka 9 år har området utanför Rosersberg villastad förvandlats från en skog, inom ett bullerområde utanför en mindre bostadsort, till en logistiknod där ett tiotal stora företag bedriver verksamhet i tusentals kvadratmeter lokaler. Allt detta i något som tros komma att bli ett av de största logistikcentrena i hela Sverige, och med tanke för de framtidsplaner som finns är det inte osannolikt. Den största drivkraften för projektet har varit Kilenkrysset, men detta med hjälp av gott samarbetsvilja från offentlig sektor.Vår studie kretsar kring vilka faktorer som påverkat till att denna investering blivit lyckad, samt vilken typ av företag det är som bedrivit arbetet. Vi har även gått in på hur orten Rosersberg, som tidigare legat i lä, påverkats av detta händelseförlopp. Innan projektet i Rosersberg initierades av Kilenkrysset har många frågor angående området diskuterats inom kommunen under många årtionden, dock har man aldrig kommit till skott på grund av bristande intresse och samhällsnytta. Utifrån det vi kunnat utläsa av den tillgängliga data vi samlat, har vi kunnat dra slutsatsen att utvecklingen bidragit till att göra platsen attraktiv för företag, men likväl för människor att numera bo i.Under arbetet har vi tagit kontakt med fyra respondenter som intervjuats, varav tre av dessa respondenter kommer från koncernen Kilenkrysset. Flera företag, bland annat NCC, har kontribuerat till utvecklingen i Rosersbergs industriområde, men Kilenkrysset är de som varit överlägset störst i området. Vi har även haft kontakt med en före detta anställd på bygg- och trafiknämnden i Sigtuna kommun för att få en objektiv, och mer överskådlig bild över hur samarbetet mellan offentlig sektor och investerare sett ut.För att bättre kunna förstå hur beslutsfattande skötts inom Kilenkrysset, både under och innan projektets fortgående, har vi studerat företaget mer grundligt. Information har framtagits kring företagets uppstart och dess historia, och hur det beslutsfattandet som till sist ledde dem till Rosersberg sett ut. Man kan klart se att både företaget i sin helhet och dess ledning är säregna, vilket man även ur materialet kan observera hur detta gynnat dem under projektets fortlöpande. Men även negativa aspekter har tagits upp angående deras beslutsfattande och tillvägagångssätt. Detta för att ge en rättvisande bild av vilka för- och nackdelar som i realiteten kretsar runt dessa metoder.