Bostadsgårdens ljudmiljö i stadsbebyggelse
utformningens betydelse för ljudupplevelsen
Landskapsarkitekter och planerare behöver breda kunskaper för att lösa de problem de ställs inför i sitt yrkesutövande. Ju fler aspekter som kan vägas in i ett projekt, desto rikare blir oftast resultatet. Varje val av avskärmning, material, funktion eller element som vi gör påverkar platsen. De aktiviteter som vi skapar förutsättningar för bidrar också till platsens karaktär. Inte minst är ljudmiljön beroende av de ställningstaganden vi gör vid planeringen. Många landskapsarkitekter arbetar med boendemiljöer i stadsbebyggelse, både befintliga bostadsområden och nyproduktion av bostäder. Storstadsregionerna är de mest expansiva områdena i Sverige, och en stor efterfrågan på bostäder i städer eller stadsnära områden har bidragit till att bostadsplaneringen varit en stor del av många landskapsarkitekters sysselsättning under början av 2000-talet.Bostadsplaneringen är viktig för människors hälsa och välbefinnande. Ljud i form av buller utgör idag ett miljöproblem i många tätorter, och ljudfrågor har i planeringen nästan uteslutande handlat om bullerbekämpning. Parallellt med detta söker och kartlägger många kommuner så kallade tysta områden, vilka anses vara önskvärda områden i stadslandskapet. De rekommendationer och riktlinjer som finns för ljudnivåer vid nyproduktion av bostäder tyder på en önskan om att bostadsgårdar även i stadsbebyggelse ska vara någorlunda tysta områden. Man eftersträvar alltid en tyst sida i bostäder, som ett minimum. De frågor som rör ljudupplevelse och ljudens karaktär har dock hamnat i skymundan, och man har fokuserat på ljudnivåer. Vad det så kallade bullret eller den så kallade tystnaden egentligen består av och hur de uppfattas av människor utreds i examensarbetet.Mitt främsta syfte med arbetet har varit att öka kunskapen om hur ljudaspekten kan användas av planerare och framförallt landskapsarkitekter. Utformningens betydelse för ljudens beteende och människors ljudupplevelse har varit central i arbetet. Jag sökte efter ett vokabulär för att på ett enkelt sätt förstå och kommunicera ljudupplevelser och ljudfenomen och deras koppling till utformning. Litteraturstudier inom ämnen som akustik, ljudkommunikation och ljuddesign har varit grundläggande för arbetet. Begreppet tystnad krävde mycket utredning och tankearbete. Den subjektivitet som råder kring ljudupplevelser försvårar ibland kommunikationen, och jag hade innan arbetets början själv ett enligt min egen mening för generellt språk för beskrivning av ljud. I ett tidigt skede av examensarbetet valde jag därför ut ett antal ord och begrepp som mer detaljerat beskriver ljudfenomen med koppling till utformning. Begreppen har sedan fungerat som stöd vid fallstudier och gestaltningsförslag. Fallstudierna och gestaltningsförslaget kan delvis betraktas som ett sätt att testa användningen av de ljud-rumsliga begreppen.Fallstudier utfördes i sju kvarter i Uppsala stad. Gårdarna är av olika karaktär och från olika tidsepoker. Fallstudien består av inventeringar i form av ljudnivåmätningar, egna iakttagelser och enkäter på tre av gårdarna. Utvärderingen av resultaten visade på stor variation i ljudmiljöerna på gårdarna, och det var tydligt att utformningen spelar en avgörande roll för både ljudupplevelse och ljudstyrka på gårdarna. Reducering av oönskade ljud i kombination med relativt låg ljudnivå skapar förutsättningar för att önskvärda ljud skall uppfattas. Ljudupplevelsen visade sig också vara beroende av tid och rum. Människor förväntar sig olika ljudkaraktärer vid olika tidpunkter och på olika platser.