Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie har varit att undersöka skador i förhÄllande till de skydd som finns bland licensierade förare inom motorsporten enduro samt en jÀmförelse med skicross, fÀlttÀvlan och snowboardÄkning FrÄgestÀllningarna var:Vilka Àr de vanligaste skadorna inom enduro mellan Ären 2007- 2010? Vilka skydd anvÀndes vid det tillfÀllet dÄ skadan uppkom? Hur ser det ut i andra idrotter gÀllande skador och skydd inom sporterna skicross, fÀlttÀvlan och snowboardÄkning? MetodStudien genomfördes pÄ tre aktiva förare inom motorsporten enduro, könsfördelningen var en kvinna och tvÄ mÀn (19-52Är). En kvalitativ intervju genomfördes med varje deltagare. Intervjuerna varade mellan 45-50 minuter. FrÄgorna stÀlldes utifrÄn arbetets frÄgestÀllningar, gÀllande skydd och skador.

Sammanfattning Rum, form och vÀxter Àr ett avslutande examensarbete som handlar om vÀxtkomposition. Jag har valt ett antal profiler inom omrÄdets principer om rumsskapande, komposition, fÀrglÀra och nÄgra tillÀmpningar som jag studerat pÄ plats samt gjort egna förslag. I detta arbete har jag börjat med rummens uppbyggnad, deras förutsÀttningar och sammanhang och hur detta pÄverkar platsen. Formen och proportioner skapar olika upplevelser och inhÀgnaden som har betydelse för intrycket. MÀnniskor fÄr olika kÀnslor beroende pÄ rummets öppenhet, slutenhet och skala. Kapitlet som handlar om gÄngar berör uppbyggnaden och mÀnniskans rörelsemönster i dessa.

UtifrÄn tanken om ett kulturarvsarbete som Àr inspirerat av mÄngfald och delaktighet vill jag undersöka tvÄ olika arkeologiprojekt riktade till skolbarn. Kan den hÀr typen av arkeologiverksamheter hjÀlpa barn och ungdomar med olika ursprung att finna en förankring i sin nÀrmiljö? Kan man pÄ det hÀr sÀttet öka barn och ungdomars förstÄelse för att mÀnniskor pÄ olika platser lever och har levt vÀldigt olika, men att vi kanske ÀndÄ Àr ganska lika? Skiljer sig Malmö kulturmiljös verksamhet och projektet i Göteborg Ät pÄ de hÀr bÄda punkterna? metod: Studien bygger frÀmst pÄ intervjuer gjorda med barn, lÀrare och arkeologer som deltagit i verksamheterna. huvudresultat: Arkeologiprojektet i Malmö har sin starka sida i lokal förankring medan Bergsjöprojektets starka sida Àr att bygga broar. Malmöbarnen har en nyanserad bild av förhistorien, tiden Àr annorlunda men inte sÀmre och det finns bÄde för- och nackdelar med hur mÀnniskor hade det förr. Bergsjöbarnen har klart för sig att liknande fenomen funnits pÄ olika platser i vÀrlden under förhistorien. Alla barn har dock gemensamt att deras tÀnkande Àr prÀglat av ett slags framstegstanke ? avsaknaden av modern teknik Àr en begrÀnsning framförallt nÀr det gÀller kontakter och resor. Alla barn, oavsett ursprung, Àr intresserade och engagerade ? det spelar ingen roll om man har sina rötter pÄ plasten eller ej. Bergsjöbarnens relation till sin hembyggd Àr prÀglad av en spÀnning mellan polerna ?jag? och ?andra?, medan Malmöbarnens resonemang rör sig emellan polerna ?jag? och ?omgivningen?. Arkeologiprojektet i Bergsjön innebar för barnen att de Ä ena sidan fick upp ögonen för att det funnits mÀnniskor pÄ platsen vÀldigt lÀnge och Ä andra sidan att de genom att visa detta för omvÀrlden sÄg en möjlighet att visa pÄ att det finns spÀnnande och intressanta saker i deras hembygd. För Malmöbarnen var det viktigt att utgrÀvningen var i deras hemmiljö..

Denna uppsats Ă€r en sammanstĂ€llning i dagboksform som berĂ€ttar om hur jag lĂ€r kĂ€nna Prag med hjĂ€lp av teckningen som verktyg. Tecknandet och skissandet Ă€r ett skapande arbete, men det syftar hĂ€r inte till att formge och skapa nya platser, istĂ€llet blir det ett sĂ€tt att nĂ€rma sig staden och aktivt betrakta den. Dagboken Ă€r det som hĂ„ller samman arbetet och beskriver kronologiskt, i bĂ„de ord bild, den utveckling som sker under arbetets gĂ„ng. Teoretiska referenser, och mina reflektioner kring dem, varvas med bilddagboken för att ge en djupare förstĂ„else av processen och de frĂ„gor som dyker upp under arbetets gĂ„ng. Den första delen Ă€gnas Ă„t att hitta och orientera sig i en okĂ€nd stad. Jag promenerar, men istĂ€llet för att ta hjĂ€lp av befintliga kartor försöker jag skapa min egen genom att efter varje promenad rita smĂ„ minneskartor. Även om minnet Ă€r diffust stĂ€mmer dessa smĂ„ minneskartor trots allt relativt vĂ€l överens med verkligheten, Ă€ven om vinklar och avstĂ„nd inte alltid Ă€r korrekta. Den första tiden upplever jag ett behov av att orientera mig och skapa sammanhang, men snart tycker jag mig ha en överblick och hittar ganska bra.

Arbetet Àr en teoristyrd fallstudie pÄ Amiralen och Slottsbackens handelsomrÄden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjÀlp av förtÀtning och funktionsintegrering. För att göra detta jÀmför och förenas handelsperspektiv pÄ platsen med kÀnda stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig pÄ Jane Jacobs syn pÄ staden som centrum för mÄngfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrÄn begreppet Edge Cities, samt en syn pÄ den tÀta staden som en hÄllbar stad. För att skapa den mÄngfaldiga staden krÀvs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, sÄ att gaturummet stÀndigt befolkas av en varierande sammansÀttning mÀnniskor. Vid sidan av detta föresprÄkas smÄ kvarter, en tÀt stad med hög koncentration av mÀnniskor och en bebyggelse med blandad bebyggelse frÄn olika tidsÄldrar.

Bakgrunden till detta arbete Àr att jag uppmÀrksammat att torget i Ljungbyhed har ett behov av renovering. Detta eftersom det idag i princip endast bestÄr av en dÄligt asfalterad parkeringsyta och Àr inte ett nÀmnvÀrt tilltalande torg för övrigt att vistas pÄ. PÄ platsen och som inramning finns trÀd som med sin grönmassa och kvaliteter Àr vÀl vÀrda att behÄlla. DessvÀrre sÄ Àr de omgivna av asfalt Ànda in pÄ stammarna och med dagens kunskap vet man att trÀd i hÄrdgjorda miljöer pÄ sikt blir försvagade. En bedömning om trÀdens bevarandevÀrde mÄste till stÄnd samt bör man utreda hur en ombyggnation av torget bÀst bör utföras med hÀnsyn till eventuella kvarvarande trÀd. Syftet med mitt examensarbete Àr att utifrÄn ett helhetsperspektiv vad gÀller upplevelse, estetik och funktion för Ljungbyheds torg utarbeta en plan för vitalisering och utveckling av det trÀdbestÄnd som finns pÄ torget idag. UtifrÄn detta som kÀrnpunkt har viktiga frÄgor berörts och behandlats: * Vilken status har torget idag vad gÀller estetik, funktion och upplevelsevÀrden? * Vilka metoder finns för vitalisering av trÀd i stadsmiljö? * Vad kan man göra för att trÀden pÄ Ljungbyheds torg skall fÄ en bÀttre livsmiljö För att fÄ svar pÄ mina frÄgor genomförde jag: * Observationer över torgets anvÀndning och trÀdens status. * En litteraturstudie dÀr trÀdens betydelse och vÀrde undersökts, samt hur trÀdens tillvÀxt och vitalitet fungerar gentemot bra och mindre bra markförhÄllanden. StÄndortförbÀttrande ÄtgÀrder för trÀd i hÄrdgjorda ytor, sÄsom substratbyte med hjÀlp av vakuumschaktning Àr en annan undersökning jag gjort, liksom att undersöka hur man kan fÄ utökat rotutrymme trots att man mÄste belasta ytorna nÀra trÀden.

SamhÀllsplaneringen har under lÄng tid styrts av separering mellan olika samhÀllsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har Àgt rum Àr funktionssepareringen mellan arbetsplatser och bostÀder. Den drevs fram under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseomrÄden har uppstÄtt. Syftet med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och konflikter mellan olika funktioner för att skydda invÄnarnas hÀlsa och sÀkerhet. RÄdande institutionella förhÄllanden sÄsom lagstiftning och finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för lokalisering av offentlig service kan hjÀlpa till att förklara uppkomst och omfattningen av funktionsseparering mellan arbetsplatser och bostÀder men Àven mellan olika branscher inom nÀringslivet. Det industriella sÀttet att separera samhÀllsfunktioner ses delvis som förÄldrat.

Kibera kallas ofta för ?Afrikas största slumomrÄde? och för mÄnga Àr omrÄdet, tillsammans med mÄnga andra, ett bevis för att stadsplanering Àr enormt viktig. Men Àven nÀr det inte sitter en yrkesman och tar beslut, sker nÄgon slags planering. De boende styr sin nÀrmiljö, de kÀmpar för att skapa ett hem i pÄ en plats, dÀr infrastruktur och samhÀllsfunktioner Àr nÀstan obefintliga. DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ vad det Àr mÀnniskorna satsar pÄ, vad det Àr som blir viktigt i Kibera. MÄlet med arbetet Àr att hitta vad de boende sjÀlva valt att förlÀgga i sin bostadsmiljö, dÄ ingen översiktlig planering sker pÄ högre nivÄ.

SCA Hygiene Products i Falkenberg tillverkar barn- och inkontinensblöjor vid de olika produktionsavdelningarna Baby och Inko. Produktion sker frĂ€mst av de egna varumĂ€rkena Libero och Tena. Under de senaste Ă„ren har produktionen av barnblöjor förĂ€ndrats genom att en större andel produceras för kunders egna varumĂ€rken, sĂ„ kallade private labels. Detta har fĂ„tt till följd att antalet ingĂ„ende material har fördubblats under den senaste treĂ„rsperioden. Ökningen stĂ€ller högre krav pĂ„ utnyttjande av lager och rutiner vid hanteringen.

Den hÀr uppsatsen behandlar nÄgra av de översÀttningsproblem som uppkommer vid överföringen av kultur och dialekt. Det material som ligger till grund för undersökningen Àr Andrea Camilleris "La forma dell'acqua", den svenska översÀttningen "Vattnets form" och den engelsksprÄkiga översÀttningen "The Shape of Water. Böckerna utgör en del i kriminalromanserien om kommissarie Montalbano och utspelar sig pÄ Sicilien. UtgÄngspunkten för analysen har varit de kutlurspecifika begrepp och dialektala markörer som kan associeras till Camilleris författarskap. Camilleri Àr unik i sitt sprÄkbruk dÄ han blandar olika dialekter och varieteter med standardsprÄk; en sprÄkvariation som enligt mÄnga har legat till grund för hans stora framgÄng framförallt i Italien.

SammanfattningHuvuddelen av denna uppsats beskriver hur nÄgra anstÀllda vÄrdgivare i en svensk kommun upplever sitt arbete med dementa brukare och deras aggressioner. Undersökningen bygger pÄ nio djupintervjuer med vÄrdpersonal som arbetar inom demensvÄrden. Studiens fokus ligger pÄ att utforska hur vÄrdgivare reagerar pÄ och pÄverkas av hot och vÄld frÄn vÄrdtagare samt vilka strategier vÄrdgivaren vÀljer för att förhindra hot- och vÄldssituationer.Uppsatsens teoretiska grund Àr symbolisk interaktionism och empati. Anledningen till detta val Àr mitt stora intresse att studera hur samspelet mellan vÄrdgivaren och vÄrdtagaren ser ut. FrÄn symbolisk interaktionism har jag bl.a.

VÄra stÀder blir allt mer bebodda och förtÀtas allt mer. Bebyggelse och infrastruktur gör ansprÄk pÄ vÄra offentliga platser och det gÀller att aktivt finna platser för de gröna utemiljöerna i staden. Planteringar Àr nÄgot som anvÀnds frekvent i vÄra stÀder bÄde i stor som liten skala. VÄrlökar inom gestaltande sammanhang Àr nÄgot som under de senaste Ären anvÀnds mer frekvent. Deras egenskaper som Äterkommande, i vissa fall sjÀlvförökande, tidigt och lÄngsiktigt blommande, gör att de lÀmpar sig vÀl för offentliga miljöer.

Sammanfattningen av uppsatsen fĂ„r börja med ett citat av visionĂ€ren C O Rahm. Denna man var nĂ„got före sin tid och sĂ„g den potential som Åre hade för att utvecklas till Sveriges största alpina vinterturistort. ?Men kanske störst af alla de resurser, som Åre obestridligen besitter Ă€r dess förutsĂ€ttningar sĂ„som Centralplats för vinteridrott. Dess relativt jĂ€mna vinterklimat, de stora höjdskillnaderna, den utomordentliga terrĂ€ngen, och nĂ€rvaron af en stor sjö, allt detta gör, att platsen sĂ„ att sĂ€ga Ă€r skapad till vinteridrottsplats,? ( Rahm 1906-1907, s.

HavsnivĂ„höjningen kommer innebĂ€ra en förĂ€ndring av kustlandskapet. Diskussionen om anpassningen till havsnivĂ„höjningen har hittills fokuserat pĂ„ den bebyggda kusten. Höjda havsnivĂ„er innebĂ€r Ă€ndrade förutsĂ€ttningar Ă€ven för den obebyggda kusten genom förĂ€ndrade strandlinjer, fler och kraftigare översvĂ€mningar och ökad erosion. Detta i sin tur kommer pĂ„verka naturmiljön och mĂ€nniskans anvĂ€ndande av kusten. Även de skyddsĂ„tgĂ€rder som mĂ€nniskor förvĂ€ntas vidta, t.ex.

Europas nya sockerpolitik har medfört stora prissÀnkningar pÄ socker, vilket har pÄverkat lönsamheten för sockerbetsodlarna negativt. Marginalerna krymper i odlingen och det Àr viktigt att ÄtgÀrda alla problem som kan pÄverka lönsamheten. Ett exempel pÄ dessa problem Àr betcystnematoder (Heterodera schachtii Schmidt) som förekommer pÄ ca en fjÀrdedel av sockerbetsarealen i Sverige (Olsson, 2002) och som kan ge betydande skördesÀnkningar. Betcystnematoden Àr framförallt ett problem i omrÄden med intensiva sockerbetsodlingar och korta vÀxtföljder. De senaste Ärens klimatförÀndringar kan ha gjort att somrarna har blivit varmare vilket har gynnat betcystnematodens framfart i mÄnga lÀnder i Europa.