Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gång varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt många människor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förändring har berott på bland annat förändringar i samhällsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige är det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvärdering. Från att ha varit en levande industri som städers ekonomi har vilat på har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stått tomma eller fått ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap.

En organisation som vill reducera sina kostnader på lång sikt måste utveckla sina arbetssätt så att samma produkt kan skapas med färre resurser. Ett effektivare logistikflöde bidrar till reducerade kostnader och ökad lönsamhet för byggföretaget. Med flertalet interna och externa aktörer inblandade räcker det inte att byggentreprenören är individuellt effektiv, utan också effektiv tillsammans med övriga aktörer i försörjningskedjan. Därav krävs det för ett effektivt logistikflöde, fokus på både produktions- och materialflödet såväl som det tillhörande informationsflödet. Denna studie syftar därför till att ur ett ledningsperspektiv identifiera och beskriva problem kopplade till produktions-, material- och informationsflödet vid en byggarbetsplats, samt att identifiera åtgärder för att effektivisera dessa flöden.En fallstudie bestående av intervjuer och observationer genomfördes på Nåiden Bygg AB:s byggarbetsplats i Gäddvik, där produktions-, material- och informationsflödet studerades.

?Architecture has always required representation. Architects have ideas, and ideas must be visualized and communicated. Models are one of the architect's tools.? (Moon 2005) Detta konstaterande får inleda mitt arbete som genom att tillverka modeller syftar till att undersöka modellen som verktyg, för arkitekter och Planerare, samt dess plats inom planeringsprocessen.

Eniro 118 118 AB är Sveriges mest anlitade upplysningsföretag. Företaget tillhandahåller flertalet telefonistbaserade tjänster utöver huvudtjänsten 118 118. För ett tjänsteföretag som Eniro 118 118 AB utgör en betydande del av totalkostnaden de telefonister som erfordras för att tillhandahålla företagets tjänster. Det ligger därmed i Eniro 118 118 AB:s intresse att minimera denna kostnad i största möjliga mån. Rådande konjunktur, en tilltagande konkurrens samt nya tekniska möjligheter för företagets kunder har lett till en situation där vikten av en effektiv resursplanering blir allt mer betydande.

Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gång varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt många människor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förändring har berott på bland annat förändringar i samhällsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige är det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvärdering. Från att ha varit en levande industri som städers ekonomi har vilat på har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stått tomma eller fått ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap.

Idag, när industriernas storhetstid är över i Sverige, har nya områden för utveckling öppnats upp. Det handlar om ytor som förr tillhörde industrin men idag blivit något som kallas ruderatmark. För att spara på värdefull naturmark utanför städernas gränser väljer många städer att idag förtäta på dessa marker. Ruderatmark benämns även som skräpmark som trots namnet är en yta som ofta innehåller unika habitat för flora och fauna och är en speciell stadsbiotop som bidrar till en rik biodiversitet i städerna. Samtidigt är den i många fall förorenad med gifter och ses som ett hot mot människorna i staden. Ruderatmarkerna är dessutom i allra högsta grad en kulturell betingelse.

Social hållbarhet. Vad är det och hur kan man i fysisk planering på kommunal nivå arbeta för att uppnå större social hållbarhet? Dessa frågor kommer att undersökas i denna uppsats med hjälp av en intervju och en dokumentstudie inriktad på Borås tätort.Social hållbarhet är ett komplext begrepp som i regel hamnat i skymundan i de sammanhang där hållbar utveckling behandlas, till fördel för ekonomiska och ekologiska aspekter. En bidragande faktor till detta förhållande är att social hållbarhet som begrepp är föränderligt i sin innebörd, vilket medför att det är svårt att definiera. Frågan som fysiska Planerare behöver ställa sig är hur fysisk planering kan förhålla sig till detta begrepp.

Denna studie ämnar att förstå hur ljud upplevs men också hur ljud kan tillämpas som gestaltningsaspekt inom planering och landskapsarkitektur. Med bakgrund i egna erfarenheter av hur ljudaspekten behandlas inom utbildningen formuleras studiens tes följande: Människan påverkas av ljud, men denna sinnesupplevelse får inte, trots goda metoder att tillgå, tillräckligt med uppmärksamhet i förhållande till visuella aspekter inom landskapsarkitektur och planering. Följande är studiens mål att beskriva hur ljud uppfattas och tolkas i stadslandskapet och hur ljud kan tillämpas i landskapet med syfte att personligen få mer kunskap inom ämnet men framförallt att betona ljud som gestaltningsaspekt, att medvetandegöra denna för allmänheten, studenter och yrkesutövande. Denna bakgrund ligger till grund för studiens två frågeställningar: ? Hur påverkas människan av ljud i det urbana landskapet? ? Hur behandlas ljudaspekten inom landskapsarkitektur och planering idag? Studier åskådliggör att ljudfaktorn Inom planering och landskapsarkitektur länge har förknippats med buller och behandlats som en negativ planeringsaspekt. Inom akustisk design föreslås ett mer offensivt förhållande till ljud, att ljud bör utvärderas utifrån kvalitativa aspekter. Men ljudmediet är komplext, för att förstå hur människor påverkas av ljud utgår denna studie från forskning inom miljöpsykologi, att ljud kan påverka människor båda negativt och positivt. Men också forskning som behandlar hur människor avläser och tolkar ljud i landskapet, med andra ord hur vi lyssnar -­? att människan har en förmåga att selektera ljudinformation beroende på lyssnarperception. Därför är denna inriktning nödvändig, att Planerare och arkitekter inte fokuserar på att diagnostisera de goda kvalitéerna, istället ligger fokus på hur människan kan skyddas från ljud. I denna studie förtydligas detta förhållningsätt med praktiska exempel av t.ex. ljudtillägg och hur detta kan användas som designprincip. Metoden kan användas som ljudmaskering vilket innebär att ett ljud kan delvis eller helt upplevas försvinna i förmån av en annan ljudkälla. Sammanfattningsvis exemplifieras intressanta ljudinstallationer som illustrerar väl hur ljud kan tillämpas i landskapet och genom dessa studier har jag kommit fram till följande slutsats: Forskning inom ljudets påverkan och hur människor tolkar ljud finns att tillgå men kunskap om detta är undermålig både bland yrkesutövande och studerande landskapsarkitekter. Därför saknas det en audiell kultur bland landskapsarkitekter och yrkesutövande. Som en följd av detta behandlas ljud ofta som en negativ aspekt inom planering och gestaltning. Detta kan även bero på ljudmediets komplexa natur och att det saknas teknik för att behandla audiella uttryck på samma sätt som visuella uttryck. Att medvetandegöra ljud som gestaltningsaspekt bland yrkesutövande och allmänheten innebär att ljudmediet bör bli mer tillgängligt med fler praktiska förebilder som tillåts att göra anspråk som intressanta inslag i den offentliga miljön. Denna utveckling kan bidra till en positiv utveckling av framtidens hållbara städer..

Grönstrukturen kan spela en betydande roll för människors välbefinnande i staden och den urbana grönstrukturen uppmärksammas alltmer för sina fördelar. Ekosystemtjänstkonceptet erbjuder ett alternativt sätt att planera den urbana grönstrukturen. Begreppet ekosystemtjänster har blivit populärt i samhället under en relativt kort period, trots att det råder ovisshet om vad begreppet betyder, samt osäkerhet om hur ett arbete inkluderat ekosystemtjänstbegreppet kan ske. Det finns också en osäkerhet om vad det har för fördelar och vad det ger för möjligheter gentemot traditionella planeringsformer för grönstruktur. Det finns därför ett behov av att öka kunskapen om ekosystemtjänsters eventuella roll i planeringen av grönstrukturer i städer, undersöka vad användningen av begreppet används till, så Planerare kan göra adekvata beslut.Syftet med studien är att undersöka användbarheten med ekosystemtjänster som begrepp och koncept vid planering av urban grönstruktur.

Inom tillverkande företag existerar en mängd informationsflöden som möjliggör produktion. Utan dessa vitala flöden uppstår störningar som kostar tid och pengar. Inom produktionen är information ytterst viktig då den möjliggör för styrning och planering. Detta projekt undersöker behov av och krav på produktionsstyrningsstöd vid Volvo Aero Corporation (VAC). Genom intervjuer av medarbetare genomförs en kartläggning av behov och krav.

Transportsektorn och vägtrafiken i Sverige stod år 2011 för cirka 30 procent av det totala utsläppet av växthusgaser. Prognoserna säger att persontransporterna i Sverige kommer att öka kraftigt fram till år 2050.En stor andel av den förväntade trafikökningen kommer utgöras av en ökande andel persontransporter, samtidigt som forskning visar att arbetspendlingen står för en stor andel av det ökade antalet transporter och resor som genomförs. Något som har lett fram till att efterfrågan på bättre transportnät, fler transport- och resmöjligheter från bland annat näringslivet, politiker och befolkningen har ökat.Parallellt med detta har politikerna i Sverige enats om att de negativa miljöpåverkningarna från transportsystemet och transportsektorn måste minska, samtidigt som kapaciteten och trafiksäkerheten i trafiksystemet bibehålls och för att på längre sikt också förbättras.Denna studie grundar sig på ett examensarbetsuppdrag för Trafikverket i Eskilstuna. Bakgrunden till studien är den allt mer ökande efterfrågan från politiker och kommuner om att bygga ut tågtrafiken i Örebro och Sörmlands län, alternativt att bygga ut busstrafiken.Syftet med studien är att undersöka hur samhälls- och trafikPlanerare bedömer att buss kan bli ett attraktivare transportmedel, jämfört med tåg, vid långväga pendling.För att belysa studiens syfte har följande frågeställningar formulerats:- Hur kan buss som kollektivt transportmedel vid långväga pendling stärkas i förhållande till tåg?- Vad betyder utformningen av samhällets infrastruktur för bussens attraktivitet?- Hur viktigt är samarbetet mellan Kollektivtrafikmyndigheten, Regionförbundet, Trafikverket och andra parter för att skapa en attraktiv busstrafik?De respondenter som valts ut att delta i studien arbetar med infrastruktur- och/eller kollektivtrafikfrågor på Kollektivtrafikmyndigheter, Regionförbund och Trafikverket runt om i Sverige.

Idag är hemmet mycket mer än bara en plats att bo på. Det är också en plats där vi kan visa upp vilka vi är eller vill vara. Där kan vi skapa det som för oss upplevs som individuellt. Det finns en rad tv-program och tidningar som understryker detta. Bostadens olika attribut kan även en skapa samhörighet mellan likasinnade.

Idag är hemmet mycket mer än bara en plats att bo på. Det är också en plats där vi kan visa upp vilka vi är eller vill vara. Där kan vi skapa det som för oss upplevs som individuellt. Det finns en rad tv-program och tidningar som understryker detta. Bostadens olika attribut kan även en skapa samhörighet mellan likasinnade.

Maskinunderhållet som DynaMate AB utför på fordonstillverkaren Scanias produktionsutrustning, utgår idag ifrån varje maskin individuellt, vid beredning och planering. Personal med beredaruppdrag behöver därför ha stor kunskap om många olika typer av maskiner och utrustningar vid författandet av underhållsinstruktioner, vilket innebär problem. Arbetet har fokuserat på beredares arbetssätt på enheterna som ansvarar för maskinunderhållet vid motor- och växellådsenheterna.Studiens syfte är att utreda potentialen i att dela upp en produktionsmaskin i delsystem och komponenter vid underhåll. Vidare syftar studien till att gå igenom affärssystemet Prima, beredares arbetssätt- och organisation kring underhållet för att belysa möjligheter och problem med en sådan uppdelning.Intervjuer med beredare och observationer av befintliga underhållsinstruktioner utfördes för att kartlägga nuläget. Litteraturstudier inom främst inom underhåll och underhållsplanering har under studiens gång haft två funktioner.

Det här är en studie kring ämnet flexibel utformning av offentliga rum, och ett förslag på hur Båstads hamnområde skulle kunna utvecklas till en plats som på ett mer tillfredsställande sätt kan användas året runt. Idag är hamnen en plats som präglas av några månader med intensivt liv och mycket rörelse under sommaren, för att sedan bli en tom och oanvänd plats vintertid. Förslaget har föregåtts av analyser, både under vinter och sommar, av hamnens rumslighet, aktivitet, rörelse och attraktioner, en litteraturstudie kring ämnet flexibel utformning av offentliga rum, samt två studiebesök på mindre orter i Sverige som kämpar med en liknande problematik. Förslaget har också föregåtts av en inventering av området, samtal med tjänstemän på Båstads kommun och näringsidkare i hamnen samt studier av tidigare planprogram och planer för hamnen framtaget av kommunen. Med utgångspunkt i resultaten av analyserna och med inspiration från litteraturstudien och studiebesöken har jag tagit fram ett förslag på hur Båstads hamnområde skulle kunna utvecklas, göras mer flexibelt och därav mer användbart hela året.