Den hotade marken ? En studie kring de biologiska värdena och bevarandet av ruderatmark
Brownfield planningNaturEkologiBevarandeFörtätningRuderatmarkFöroreningarStadIndustrierBiologiska värden
Idag, när industriernas storhetstid är över i Sverige, har nya områden för utveckling öppnats upp.
Det handlar om ytor som förr tillhörde industrin men idag blivit något som kallas ruderatmark. För
att spara på värdefull naturmark utanför städernas gränser väljer många städer att idag förtäta på
dessa marker. Ruderatmark benämns även som skräpmark som trots namnet är en yta som ofta
innehåller unika habitat för flora och fauna och är en speciell stadsbiotop som bidrar till en rik
biodiversitet i städerna. Samtidigt är den i många fall förorenad med gifter och ses som ett hot mot
människorna i staden. Ruderatmarkerna är dessutom i allra högsta grad en kulturell betingelse. En
allmän uppfattning, bland både tjänstemän och allmänhet, är att dessa marker inte alls fyller något
egentligt syfte i staden. Samtidigt oroas ekologer över att dessa originella och unika platser kommer
försvinna från städerna. Det finns, när det kommer till planeringen av dessa marker, många
motsättningar kring hur platsen ses och vad den har för funktion.
Målet med uppsatsen är att bidra till en förståelse av ruderatmarkens roll för stadens natur och av
hur existerande lagar och myndighetsstrukturer kan användas för att bevara ruderatmarken. Det görs
genom mestadels litteraturstudier och kompletteras av en ostrukturerad intervju för att fylla i luckor
och frågor i studien. Syftet blir därmed att med att bidra till diskussionen för huruvida natur på
ruderatmark bör finnas kvar som plats och funktion i staden i vilken intervjun får en centralare del i
uppsatsen.
Uppsatsen resulterar i en bred inblick i ruderatmarkens roll och funktion i staden, hur bevarandet av
naturvärden i staden ser ut idag och hur framtiden kan komma att behöva se ut. Det kommer visa
sig att de biologiska värdena på ruderatmarken är höga, unika och bidrar till en biologisk mångfald i
staden. Det kommer också tydliggöras att kunskapen hos såväl planerare och beslutsfattare som
allmänheten behöver förbättras om marken ska ha en chans att finnas kvar. Uppsatsen drar
slutsatsen att behovet av nya skydd i staden måste utformas. Detta eftersom vi än är kvar i tanken av
att naturen inte är påverkad av människan. Trots att många diskussioner säger det motsatta och
menar att det idag inte går att hitta natur som inte präglas av kultur. Naturskydden i staden bör
därför vara dynamiska, temporära och anpassade till människan. Dessutom, om naturen i staden ska
finnas kvar, behöver staden byggas smart och naturen bör därför komma in än tidigare i
planeringen. För att det ska byggas smart krävs det en hänsyn för naturen och en helhetssyn av det
mosaikmönster som skapar stadens natur innan de specifika platserna kan ses över.