Ljud och landskapsarkitektur
om ljudupplevelse och ljudgestaltning i landskapet
Denna
studie
ämnar
att
förstå
hur
ljud
upplevs
men
också
hur
ljud
kan
tillämpas
som
gestaltningsaspekt
inom
planering
och
landskapsarkitektur.
Med
bakgrund
i
egna
erfarenheter
av
hur
ljudaspekten
behandlas
inom
utbildningen
formuleras
studiens
tes
följande:
Människan
påverkas
av
ljud,
men
denna
sinnesupplevelse
får
inte,
trots
goda
metoder
att
tillgå,
tillräckligt
med
uppmärksamhet
i
förhållande
till
visuella
aspekter
inom
landskapsarkitektur
och
planering.
Följande
är
studiens
mål
att
beskriva
hur
ljud
uppfattas
och
tolkas
i
stadslandskapet
och
hur
ljud
kan
tillämpas
i
landskapet
med
syfte
att
personligen
få
mer
kunskap
inom
ämnet
men
framförallt
att
betona
ljud
som
gestaltningsaspekt,
att
medvetandegöra
denna
för
allmänheten,
studenter
och
yrkesutövande.
Denna
bakgrund
ligger
till
grund
för
studiens
två
frågeställningar:
? Hur
påverkas
människan
av
ljud
i
det
urbana
landskapet?
? Hur
behandlas
ljudaspekten
inom
landskapsarkitektur
och
planering
idag?
Studier
åskådliggör
att
ljudfaktorn
Inom
planering
och
landskapsarkitektur
länge
har
förknippats
med
buller
och
behandlats
som
en
negativ
planeringsaspekt.
Inom
akustisk
design
föreslås
ett
mer
offensivt
förhållande
till
ljud,
att
ljud
bör
utvärderas
utifrån
kvalitativa
aspekter.
Men
ljudmediet
är
komplext,
för
att
förstå
hur
människor
påverkas
av
ljud
utgår
denna
studie
från
forskning
inom
miljöpsykologi,
att
ljud
kan
påverka
människor
båda
negativt
och
positivt.
Men
också
forskning
som
behandlar
hur
människor
avläser
och
tolkar
ljud
i
landskapet,
med
andra
ord
hur
vi
lyssnar
-?
att
människan
har
en
förmåga
att
selektera
ljudinformation
beroende
på
lyssnarperception.
Därför
är
denna
inriktning
nödvändig,
att
planerare
och
arkitekter
inte
fokuserar
på
att
diagnostisera
de
goda
kvalitéerna,
istället
ligger
fokus
på
hur
människan
kan
skyddas
från
ljud.
I
denna
studie
förtydligas
detta
förhållningsätt
med
praktiska
exempel
av
t.ex.
ljudtillägg
och
hur
detta
kan
användas
som
designprincip.
Metoden
kan
användas
som
ljudmaskering
vilket
innebär
att
ett
ljud
kan
delvis
eller
helt
upplevas
försvinna
i
förmån
av
en
annan
ljudkälla.
Sammanfattningsvis
exemplifieras
intressanta
ljudinstallationer
som
illustrerar
väl
hur
ljud
kan
tillämpas
i
landskapet
och
genom
dessa
studier
har
jag
kommit
fram
till
följande
slutsats:
Forskning
inom
ljudets
påverkan
och
hur
människor
tolkar
ljud
finns
att
tillgå
men
kunskap
om
detta
är
undermålig
både
bland
yrkesutövande
och
studerande
landskapsarkitekter.
Därför
saknas
det
en
audiell
kultur
bland
landskapsarkitekter
och
yrkesutövande.
Som
en
följd
av
detta
behandlas
ljud
ofta
som
en
negativ
aspekt
inom
planering
och
gestaltning.
Detta
kan
även
bero
på
ljudmediets
komplexa
natur
och
att
det
saknas
teknik
för
att
behandla
audiella
uttryck
på
samma
sätt
som
visuella
uttryck.
Att
medvetandegöra
ljud
som
gestaltningsaspekt
bland
yrkesutövande
och
allmänheten
innebär
att
ljudmediet
bör
bli
mer
tillgängligt
med
fler
praktiska
förebilder
som
tillåts
att
göra
anspråk
som
intressanta
inslag
i
den
offentliga
miljön.
Denna
utveckling
kan
bidra
till
en
positiv
utveckling
av
framtidens
hållbara
städer.