Bakgrund: Personal inom ambulanssjukva?rd utsa?tts dagligen fo?r stress och ho?g arbetsbe- lastning. Detta leder till o?kad risk fo?r ha?lsoproblem hos ambulanspersonal och riskerar att kunna pa?verka omva?rdnaden.?Syfte: Syftet med studien var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av a?terha?mt- ning mellan uppdragen.?Deltagare: I studien medverkade tio ansta?llda inom ambulanssjukva?rden vid tva? medel- stora sta?der i Sverige och na?rliggande glesbygd.?Metod: Studien baserades pa? tio semistrukturerade intervjuer utfo?rda december 2014. In- tervjuerna spelades in och analyserades med kvalitativ inneha?llsanalys.?Resultat: Fyra kategorier framkom: Fo?rutsa?ttningar fo?r a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som ger a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som motverkar a?terha?mtning och Konsekvenser av bristande a?terha?mtning.

Sammanfattning Rapportens syfte Àr att inom ramen för UMAS mÄlbild 2005 peka pÄ faktorer som kan bidra till stimulans av organisationens intellektuella kapital..

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

SAMMANFATTNING:Äldre rullstolsburna personer Ă€r för lite fysiskt aktiva. Studien visar att de rullstolsburna personerna pĂ„ servicehem har för lite fysisk aktivitet. En kvantitativ studie gjordes genom tolv systematiska observationer. Det var den fysiska aktiviteten hos Ă€ldre som observerades pĂ„ ett servicehem. Inklusionskriterier var personer med nedsatt rörlighet, sittande i rullstol som hade svĂ„rt att aktivera sig sjĂ€lva.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheterna pÄ arbetsmarknaden i Boden för personer med funktionsnedsÀttning. Syftet var Àven att undersöka om det finns fördomar bland arbetsgivarna i Boden mot personer med funktionsnedsÀttning. Genom kvalitativ metod har 11 semistrukturerade intervjuer genomförts med arbetsförmedlare, handikapporganisationer och arbetsgivare för att utreda hur möjligheterna pÄ arbetsmarknaden ser ut för personer med funktionsnedsÀttning i Boden. Resultaten visar att arbetsgivarna i Boden uttryckte rÀdsla för att anstÀlla personer med funktionsnedsÀttning. Okunskap om funktionsnedsÀttning orsakar fördomar mot och stigmatisering av personer med funktionsnedsÀttning i Boden, vilket minskar sjÀlvkÀnsla och motivation att söka arbete..

The aim of this study was to increase the knowledge of possibilities and obstacles for disabled people to meet a partner. The ambition was to know more about wishes for and needs of professional or other support. The methods have been literature studies, survey research, and interviews. A simple questionnaire was sent to administrative staff and social welfare officers who gave the information that they experienced those persons with intellectual disability or Aspergers syndrome had asked for support to meet a partner. To get a perspective from inside six semi structured interviews were made with disabled people having experience of relationships, love affairs.

Syftet med f?religgande kvalitativa magisteruppsats ?r att f?rdjupa f?rst?elsen av patienters tillvaro och den v?rd de erh?ller inom r?ttspsykiatrisk v?rd, genom att unders?ka deras beskrivningar utifr?n ett livsv?rldsperspektiv. Studien vilar p? socialkonstruktionism och fenomenologi som ?vergripande perspektiv. Det teoretiska ramverket utg?rs av begreppen g?rande, varande, blivande och tillh?rande, samt utvalda begrepp av Judith Butler: ramar, livets os?kerhet, livsbetingelser, ett socialt n?tverk av h?nder, s?rjbarhet och att blomstra. Resultaten visar att patienters upplevelse av v?rden p?verkas av individuella behov, vilka formas av livserfarenheter, personliga egenskaper och v?rdens f?rm?ga att m?ta dessa behov.

Bakgrund och problem: I takt med de utvecklade ekonomiernas framskridande och enalltmer lÄngtgÄende automatisering har mycket av ekonomins fokus flyttats frÄn de renodladetillverkningsindustrierna till service- och tjÀnstenÀringarna, i vilka det intellektuella kapitaletofta Àr en viktig hörnsten. Med denna förÀndring har kritiska röster höjts angÄende attteorierna kring strategiformulering och strategiuppföljning inte tÀcker in de villkor somkunskapsintensiva företag arbetar under.Syfte: Syftet med denna studie Àr att utreda hur svenska arkitektbyrÄers strategier Äterspeglardet i branschen stora beroendet av intellektuellt kapital samt att undersöka hur byrÄernaarbetar med ekonomistyrningsmÀssig strategiuppföljning. Studien syftar Àven till att klarlÀggahuruvida, och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt, denna ekonomistyrningsmÀssiga uppföljning skullekunna utvecklas.Metod: En deskriptiv forskningsansats har anvÀnts för att tillgodose studiens forskningssyfte.Resultatet understöds av kvalitativ data av sÄvÀl primÀr som sekundÀr karaktÀr. PrimÀrdatanhar i första hand inhÀmtats genom intervjuer med företrÀdare för svenska arkitektbyrÄermedan sekundÀrdatan till stor del hÀrstammar frÄn forskningsartiklar.Teori: Det teoretiska avsnittet grundar sig pÄ teorier rörande strategiformulering, intellektuelltkapital, kunskapsspridning samt prestationsmÄtt som ekonomistyrningsverktyg.Resultat: De undersökta arkitektbyrÄerna har inga genomarbetade strategidokument ellertydligt formulerade strategier. IstÀllet arbetar de utifrÄn olika kÀrnvÀrden.

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.

Personer med IBS lider av en sjukdom som inte syns utÄt vilket kan skapa pÄfrestningar i det dagliga livet och i mötet med vÄrden. DÀrför Àr det vÀsentligt att sjuksköterskan har empati, kunskap och engagemang i mötet med dessa personer. Syftet med studien var att belysa det stöd som efterfrÄgas av personer med IBS i mötet med sjukvÄrden och hur sjuksköterskan förhÄller sig i mötet. Metoden som anvÀndes till studien var litteraturstudie. Resultatet visar att personer med IBS Àr i behov av stöd genom information, bekrÀftelse och ett professionellt förhÄllningssÀtt av vÄrdarna i mötet.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.

Denna studie syftade till att undersöka relationsbaserad och kompetensbaserad sjÀlvkÀnsla hos personer med fibromyalgi. Detta gjordes genom att jÀmföra enkÀtresultat hos 26 personer som fÄtt diagnosen fibromyalgi med 39 friska personer i en kontrollgrupp. Resultaten kunde inte pÄvisa nÄgon skillnad i kompetensbaserad sjÀlvkÀnsla mellan grupperna men dÀr fanns en tendens till högre relationsbaserad sjÀlvkÀnsla i patientgruppen..