Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

Stöld av intellektuell egendom har blivit erkänt som ett stort framträdande problem (Stephenson, 2005). Oftast tror man att utomstående tar sig in i företagens system och kommer åt känslig information, men undersökningar visar att insiders är ännu större hot, i form av stölder, förlust och läckage av företagets intellektuella egendom (Swartz, 2007).Intellektuell egendom kan i stora drag förekomma i tre olika former: idé, dokument och produkt. Utgår man från innovationsprocessen så börjar det oftast med en idé. Vid idéstadiet är det viktigt för företaget att ha incitament som uppmuntran till de anställda att föda nya idéer till produkter eller tjänster, men också ha en strategi för att upptäcka och identifiera de omedvetna idéer som finns hos personalen. En annan viktig del i arbetet, är att hantera och skydda idéerna, så de kommer in i utveckling och produktion, utan att konkurrenterna får tag på dem.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns cirka 148 000 människor i Sverige som har diagnosen demens. Demenssjukdom innebär förlust av intellektuella funktioner med försämrat minne, personlighetsförändringar och svårigheter att kommunicera. Många vårdas på särskilda boenden och kommunsjuksköterskan har ofta ansvar för dessa patienter.Syftet: Syftet med studien var att beskriva kommunsjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att hantera akuta ohälsoproblem hos demenssjuka personer som bor på särskilt boende.Metod: Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer där sex legitimerade sjuksköterskor valdes ut med minst tre års erfarenhet inom den kommunala hemsjukvården. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två huvudkategorier.Resultat: Sjuksköterskan upplevde svårigheter att bedöma akuta ohälsotillstånd hos demenssjuka men vissa fall var solklara. De hade stöd av främst läkare och undersköterskor vid bedömningen.

Bakgrund: Förflyttning till en ny miljö kan ibland orsaka problem för personer med demenssjukdom. Beteendestörningar är vanliga hos personer med demenssjukdom. Dessa beteendestörningar kan vara svårtolkade för vårdpersonalen. Kommunikationsförmåga och empati är grundläggande hos vårdpersonalen i bemötandet av personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad som främjar och vad som hindrar ett gott bemötande av personer med demenssjukdom på en akutvårdsavdelning på sjukhuset och på gruppboende för personer med demenssjukdom.

Stöld av intellektuell egendom har blivit erkänt som ett stort framträdande problem (Stephenson, 2005). Oftast tror man att utomstående tar sig in i företagens system och kommer åt känslig information, men undersökningar visar att insiders är ännu större hot, i form av stölder, förlust och läckage av företagets intellektuella egendom (Swartz, 2007). Intellektuell egendom kan i stora drag förekomma i tre olika former: idé, dokument och produkt. Utgår man från innovationsprocessen så börjar det oftast med en idé. Vid idéstadiet är det viktigt för företaget att ha incitament som uppmuntran till de anställda att föda nya idéer till produkter eller tjänster, men också ha en strategi för att upptäcka och identifiera de omedvetna idéer som finns hos personalen. En annan viktig del i arbetet, är att hantera och skydda idéerna, så de kommer in i utveckling och produktion, utan att konkurrenterna får tag på dem.

Svenska elevers l?sf?rm?ga har under det senaste decenniet sjunkit och forskning visar att l?rares l?sundervisning ?r den st?rsta framg?ngsfaktorn f?r elevers l?sutveckling. Dock visar internationell forskning att det finns brister i l?rares kunskaper om vad god tidig l?sundervisning b?r inneh?lla samt p? vilket s?tt den b?r genomf?ras, vilket bland annat uttrycks genom l?rares uppfattningar om den egna tidiga l?sundervisningen. Studier som beskriver svenska l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning har ej hittats av f?religgande studies skribenter, vilket f?ranleder denna studiens syfte: att ge en bild av l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning i f?rskoleklass och ?k 1.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.

Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

I denna studie undersöker vi fem andraspråkslevers syn på skolmatematiken med hjälp av semistrukturerade intervju. Vi undersöker vad de har för uppfattningar om matematiken, om matematikundervisningen, om sig själva som elever och som användare av matematiken och om hur matematikinlärning går till. Vi valde att göra detta arbete eftersom en stor andel elever med utländsk bakgrund inte uppnådde målen i matematik ämnesprov 2007 och 2008. Vi ville ta reda på vad detta kunde bero på. Resultaten visade bl.a.

Bakgrund: Förflyttning till en ny miljö kan ibland orsaka problem för personer med demenssjukdom. Beteendestörningar är vanliga hos personer med demenssjukdom. Dessa beteendestörningar kan vara svårtolkade för vårdpersonalen. Kommunikationsförmåga och empati är grundläggande hos vårdpersonalen i bemötandet av personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad som främjar och vad som hindrar ett gott bemötande av personer med demenssjukdom på en akutvårdsavdelning på sjukhuset och på gruppboende för personer med demenssjukdom.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Studiens syfte var att underso?ka hur ra?ttssa?kerhet vid socialna?mndens respektive domstolens bedo?mningar ga?llande LVU 2§ beskrivs och diskuteras i aktuell forskning. Efter en utfo?rlig so?kning fann vi 12 avhandlingar och artiklar som o?verenssta?mde med studiens syfte. Resultatet av studien visar att socialna?mndens bedo?mningar i ho?g grad a?r subjektiva och att lagens formulering ger stort utrymme fo?r tolkning.

Underso?kningen baseras pa? fra?gorna, ?Hur kan pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut idag?? och ?Hur kan en undervisningsmetod som a?r utvecklad genom ett designpedagogiskt perspektiv och avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut??Syftet a?r att ur ett designpedagogiskt perspektiv underso?ka hur pedagogiska metoder fo?r ma?nniskor med ADHD diagnos ser ut samt att analysera dessa utifra?n en diskursanalysinspirerad metod. Underso?kningen anva?nder begreppet ADHD- pedagogik som samlingsbena?mning fo?r pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD.Jag har anva?nt mig av en diskursinspirerad metod fo?r att analysera olika former av pedagogiskt material avsedda fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD. Analysen resulterade i tre diskurser som jag kallar bilder om, fo?r och av ADHD.Under arbetets ga?ng har jag letat efter ma?nniskor med diagnosen ADHD fo?r att tillsammans utveckla pedagogiska metoder.