Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur elever pÄverkas mentalt, fysiskt och socialt av dans. HÀrigenom förvÀntar vi oss Àven fÄ svar pÄ vilka fördelar dans har att erbjuda den enskilda individen i dess personliga utveckling under de obligatoriska skolÄren. Vi kommer Àven att undersöka vilka fördelar dans skulle kunna erbjuda som komplement till den traditionella undervisningen i skolan. AlltsÄ vad kan dans erbjuda som pedagogiskt redskap? Vi tycker Àven det Àr intressant att undersöka om det förkommer nÄgra skillnader mellan könen i deras instÀllning till dans.

Vi vill genom vÄrt arbete belysa vad elpistolen har för fördelar och nackdelar och vad effekterna skulle kunna bli om den skulle börja anvÀndas av svensk polis. Under 2005 planerades ett fÀltförsök med elpistolen men innan det hann ske stoppades försöket av polisens etiska rÄd. Elpistolen var fram till dess ett första val bland olika icke dödliga hjÀlpmedel, ett sjÀlvklart redskap för att tÀcka upp glappet mellan batong/pepparspray och tjÀnstevapnet Sig-Sauer. Elpistolen som polisen tagit fram för fÀltförsöket var av modell X-26, ett pistolliknande redskap som skjuter tvÄ hullingar som fÀster i hur och klÀder. Vid trÀff levererar den 50 000 volt in i kroppen, elektriciteten gör sÄ att kroppens muskler krampar ihop.

It is extremely important that the construction of the environment where children and youngsters spend the majority of their days supports the progress of their mentality. That is why I in this study will investigate what a certain amount of teachers consider of the interplay between learning and environment and how they thought a satisfactory environment structure eras of learning and also what the teachers consider to be missing at this point.The schools where I gathered my material are located in Thailand but they use the Swedish curriculum as a starting point and the students at these schools are mostly Swedish speaking.An important element that I came across was the impact of the surrounding on how to shape and use the environment as a tool in the teaching. Thailand?s climate is different than the Swedish climate; I want to investigate if that has any effect in the teaching.The educational environment in schools includes not only the classrooms but also every other space closely connected. Earlier scientific research as well as those people that I used as objects for interviews agrees regarding the fact that a suitable and stimulating environment are one of the most impact on how well children learn.

Denna studie Àmnar att gÄ igenom lÀrande pÄ arbetsplatsen och hur det situerade lÀrandet frÄn en tjÀnst kan anvÀndas i andra tjÀnster. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frÄgor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, dÀr tÀnkandet och handlandet hos oss mÀnniskor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lÀrandet ytterligare anvÀnds begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstÄ hur lÀrandet kan frÀmjas. Studien baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med Ätta kvinnor som innehar en HR-tjÀnst idag.

Denna studie undersöker hur fyra pedagoger (förskollÀrare) tÀnker och arbetar för att stimulera och utveckla den sprÄkliga medvetenheten hos barn i förskolan. Undersökningens frÄgestÀllningar gÀller vilka arbetssÀtt och vilka förhÄllningssÀtt de utvalda pedagogerna anvÀnder och utgÄr ifrÄn.Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer. Analysen har dÀrefter skett med hjÀlp av utskrivna samtalstexter och jÀmförelser med utvald litteratur inom omrÄdet sprÄklig medvetenhet.Studien visar att de utvalda pedagogerna har medverkat till att skapa pedagogiska miljöer som utvecklar och stimulerar sprÄklig medvetenhet hos förskolebarn. Den fysiska miljön Àr efter yttre förutsÀttningar planerad för att vÀcka nyfikenhet och lust att leka. Leken och sprÄklekar i olika form fÄr stort utrymme.

Syftet med studien har varit att undersöka en planerad aktivitet pÄ en 5-Ärsavdelning utifrÄn pedagogens intentioner med det som planeras samt att ta reda pÄ vad barnen som deltar i aktiviteten anser att de lÀrt sig. Studien bygger pÄ den planerade pedagogiska verksamheten, vad som planeras och hur det uppfattas av barnen. Genom intervjuer och en observation har jag försökt att fÄ syn pÄ och ta del av barnens tankar kring deras lÀrande. Arbetet pÄ förskolan görs enligt pedagogerna utifrÄn barnens intresse och lÀroplanen för förskola. Resultatet visar att den planerade pedagogiska verksamheten Àr förutbestÀmd i förhÄllande till vad barnen ska lÀra.

Bakgrund: Nya tekniska lösningar för att intubera patienter börjar bli tillgÀngliga för operationsavdelningar. Glidescope Àr ett videolaryngoskop som visar lovande resultat nÀr det gÀller underlÀttande av intubationer för personal framförallt vid svÄra luftvÀgar och intubationer. Forskningen pekar pÄ att Glidescope reducerar antalet intubationsförsök och ökar andelen lyckade förstagÄngsintubationer. Studier pekar pÄ att det för patienten Àr fördelaktigt med sÄ fÄ intubationsförsök som möjligt.Syfte: Att undersöka anestesipersonals erfarenheter av att arbeta med Glidescope.Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med nio anestesisjuksköterskor och tvÄ lÀkare. En kvalitativ beskrivande ansats med en kvalitativ innehÄllsanalys som analysmetod har anvÀnts.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen ser ut pÄ tre gymnasiesÀrskolor i Göteborg. Vi vill undersöka vilka teman som ingÄr och hur den bedrivs. VÄra frÄgestÀllningar Àr:1. Vilka teman och Àmnen ingÄr i sex- och samlevnadsundervisningen pÄ gymnasiesÀrskolan?2. Vilka teman förekommer oftare eller mer sÀllan i sex- och samlevnadsundervisningen pÄ gymnasiesÀrskolan?3. Under vilka pedagogiska former bedrivs sex- och samlevnadsundervisningen pÄ gymnasiesÀrskolan?Vi har valt en kvalitativ metod och gjort sju halvstrukturerade intervjuer med personal som arbetar med sex- och samlevnadsundervisning pÄ tre olika gymnasiesÀrskolor i GöteborgsomrÄdet. Vi har analyserat resultaten av intervjuerna med hjÀlp av fyra olika teoretiska utgÄngspunkter och tidigare forskning.

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnsko?tare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett ha?lsopedagogiskt perspektiv med fokus pa? fo?rskolan. Med hja?lp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka ekologisk mat pa? fo?rskolorna ur ett ha?lsopedagogiskt, na?rings- och ekonomiskt perspektiv.

Ledar- och chefsutbildningar Àr stÀndigt aktuella. Organisationer kompetensutvecklar sina chefer i stor utstrÀckning, samtidigt som marknaden Àr full av diverse externa lösningar i form av konsultfirmor och ledarskapstester, för att bli konkurrenskraftiga som möjligt. Jag har med anledning av detta undersökt en intern ledarskapsutbildning/- introduktion i en svensk medelstor kommun, dÀr jag med hjÀlp av sex stycken kvalitativa intervjuer fÄtt ta del av informanternas nyanserade redogörelser kring begreppet ledarskap samt deras upplevelser av utbildningen. Jag har studerat och analyserat upplÀgget, bÄde innehÄllsmÀssigt men Àven pedagogiskt, och dÀrigenom identifierat en del fungerande faktorer samt andra utvecklingsbara bitar. Jag hoppas att studien kan bidra till en ökad förstÄelse inom Àmnet och att den visar sig vara anvÀndbar för mig i mitt yrke som personalvetare, och möjligen Àven för övriga verksamheter som planerar ledarutbildningar.

Syftet med föreliggande studie var att synliggöra lÀrarnas uppfattning om miljöns betydelse i förskolan utifrÄn barnens lÀrande. För att synliggöra lÀrarnas tankar och erfarenheter anvÀndes kvalitativ intervju som undersökningsmetod.Resultaten visar att den omgivande miljön har stor inverkan pÄ barnens lÀrande. LÀrarna menar att miljön skapar lÀrarens roll och det Àr lÀrarna som innehar huvudrollen nÀr det gÀller utformningen av den pedagogiska miljön. Miljön ska inte tas förgiven utan den ska Àndras och lÀmpas efter barnen i barngruppen. Det handlar om att utgÄ frÄn barnens tankar, idéer och intressen vid utformandet av en lÀrande miljö.

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa eller lindra matematiksvÄrigheter Àr ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartlÀggning, som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgÄngspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn pÄ kartlÀggning och yngre elevers rÀknesvÄrigheter samt hur de gÄr till vÀga vid en pedagogisk kartlÀggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr tvÄ specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom omrÄdet. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn pÄ kartlÀggning.

Denna uppsats undersöker hur ledarstilen pÄverkas av anammandet av filosofin inom Lean Production. Syftet Àr att granska hur ledarna kan kombinera dynamiken bakom ett pedagogiskt ledarskap och medarbetarnas medinflytande med principerna inom Lean Production. VÄr uppsats bygger pÄ den empiri vi samlat in genom sex kvalitativa intervjuer med bÄde ledare och medarbetare pÄ tre avdelningar inom tre olika organisationer. De teoretiska utgÄngspunkter vi anvÀnt oss av grundar sig i huvudsak pÄ Arne Malténs dimensioner kring ett pedagogiskt ledarskap. Analysen Àr sedan strukturerad kring dessa dimensioner.

Syftet med studien Àr att lÀrare och elever ska se informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som en tillgÄng trots de uppenbara skillnaderna mellan generationernas IT-anvÀndning. Bakgrunden till min undersökning Àr utredningen En hÄllbar lÀrarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen innehÄller en utvÀrdering av den nuvarande lÀrarutbildningen frÄn reformen 2001 samt förslag pÄ förÀndringar som ska leda till en ny och hÄllbar lÀrarutbildning. Ett av förslagen Àr att IT ska genomsyra den nya lÀrarutbildningen för att man pÄ sÄ sÀtt ska förbÀttra kvalitén i undervisningen och för att lÀrarna ska kunna handleda eleverna sÄ att de förstÄr riskerna och farorna pÄ Internet (SOU 2008:109 s.196). Jag har dÀrför initierat ett projekt pÄ min egen skola och anvÀnder aktionsforskning som metod utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och verksamhetsteori.

Med denna studie ville jag ta reda pÄ hur förskollÀrare arbetar med denpedagogiska dokumentationen i förskolans verksamhet. FrÄgestÀllningarna jagsökte svar pÄ var: Hur kan arbetet med pedagogisk dokumentation se ut iförskolan? Vad anser förskollÀrare om arbetet med pedagogisk dokumentation,finns det nÄgra svÄrigheter eller möjligheter med att arbeta pÄ detta sÀtt. Vem bÀransvaret för den pedagogiska dokumentationens utformning, planering ochstruktur? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar valde jag en struktureradkvalitativ metod och intervjuade fyra stycken förskollÀrare.