IKT tar större och större plats pÄ förskolorna och datorer, smartboards och surfplattor blir allt mer vanliga inslag i barnens vardag. Denna uppsats handlar om surfplattan och dess spelappar. Syftet med undersökningen var att synliggöra vad som skedde i interaktionen mellan barn i Äldern ett till fem nÀr de fÄr tillgÄng till en surfplatta. FrÄgorna som stÀlldes var: Hur samspelar barn i Älder ett till fem med varandra runt en surfplatta? PÄ vilket sÀtt anvÀnds spelapparna och hur blir surfplattan en del av den pedagogiska miljön? Vad hÀnder i mötet mellan barn och surfplattan som signalstarkt material? Hur ser skillnaderna ut i anvÀndningen av surfplattan nÀr det gÀller Älder? Metoden som anvÀndes var kvalitativ via filmobservationer och minnesanteckningar.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogiska metoder som anvÀnds i förskolan vid oönskat beteende hos barn. En hermeneutisk ansats har tagits i studien för att komma nÀrmare pedagogerna och deras arbete i förskolan. Studien Àr kvalitativ och data har samlats in via enkÀter med flest slutna frÄgor.Studien synliggör bÄde pedagogiska metoder som fungerar och metoder som Àr mindre bra i arbetet med barn med oönskat beteende. Studien delas in i sex teman som pedagoger vanligtvis anvÀnder sig av pÄ förskolan. De teman som var mest frekventa var: fostrare och kamrat, oönskat beteende, konsekvens och straff, ignorering, beröm och uppmÀrksamhet och prat och upprepningar.Resultatet visar att pedagoger anvÀnder sig av konsekvenser och straff men Àr inte medvetna om att de gör det eller med den bÀsta intentionen.

Det hÀr arbetet syftar till att undersöka vilka textorienterade aktiviteter elever i en grundskola i Indien ingÄr i. Uppsatsens frÄgor berör dÀrmed hur, samt i vilka sammanhang detta sker. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur eleverna erövrar skriftsprÄk, samt vilka redskap de anvÀnder sig utav dÄ detta sker. Arbetets teoretiska utgÄngspunkt Àr sociokulturell teori, vilken lyfter att samspelet med den omgivande miljön Àr av stor betydelse för mÀnniskans lÀrande. I december 2012 aktualiserades det i de internationella kunskapsmÀtningarna gjorda av TIMS 2011 och PIRLS 2011, att svenska fjÀrdeklassares lÀsförmÄga har försÀmrats. DÄ Sverige jÀmförs med andra lÀnder sÄsom Indien i dessa mÀtningar, finner vi det intressant att undersöka hur barns erövrande av skriftsprÄkskompetenser kan te sig i en annan kulturell kontext.

Bakgrund: Redan pÄ Platons tid ansÄgs det att utbildning bidrog till att mÀnniskan utvecklade sina talanger och begÄvningar för att mÄ bra. Idag har man funnit att sprÄk och andra uttrycksformer, som till exempel bild, kan anvÀndas som redskap för vÄr mÀnskliga interaktion. Barns lÀrande kan utvecklas genom bland annat skapande, samtal och reflektion. Det finns mÄnga möjligheter och mÄnga olika sÀtt för barn att lÀra sig att göra saker pÄ. Pedagoger har friheten att utforma undervisningen efter eget tyckande, dock utifrÄn vissa ramar, som styrdokument och lÀroplaner.

Elevdokumentationen i skolan Àr omfattande, bland annat genom att individuella utvecklingsplaner för skolans samtliga elever skrivs och för elever i behov av sÀrskilt stöd ska ett ÄtgÀrdsprogram upprÀttas. I denna studie problematiseras texter i ÄtgÀrdsprogram.Syftet med denna studie Àr att undersöka och fÄ en fördjupad förstÄelse av hur beteenderelaterade problem beskrivs i form av texter i ÄtgÀrdsprogram för flickor respektive pojkar och vilka pedagogiska ÄtgÀrder som föreslÄs pÄ de olika nivÄerna organisations-, grupp- och individnivÄ.För att undersöka fÀltet anvÀnds den kvalitativa metoden och textanalys som metodansats. I studien ingÄr 18 ÄtgÀrdsprogram för Ärskurs 6-9 i tre olika kommuner vid tre kommunala skolor.Studiens resultat visar att det teoretiska perspektiv som dominerar inom problembeskrivningarna Àr det kategoriska, dÀr individen ses som bÀrare av problemen. NÄgot som Àven tidigare forskning har visat. De pedagogiska ÄtgÀrder som föreslÄs i ÄtgÀrdsprogrammen beskrivs i huvudsak pÄ individnivÄ, Àven detta ligger i linje med andra studiers resultat.

Detta examensarbete Àr en studie om vilken betydelse pedagoger i en sydafrikansk förskola anser att musik har för barn. Genom Karlstad universitet Äkte jag till Sydafrika i tre veckor. DÀr intervjuade jag tvÄ pedagoger och rektor pÄ en förskola för att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning: Vilken betydelse anser de sydafrikanska pedagogerna att musik har för barn och hur anvÀnder de sig av musik i den pedagogiska verksamheten?Jag har kommit fram till att pedagogerna i den sydafrikanska förskolan anser att musik har betydelse för barn pÄ mÄnga olika sÀtt. De intervjuade kopplade musik mycket till kÀnslor och var överens om att barn visar glÀdje i samband med musik.

Bakgrund och syfte:Alla elever förutsÀtts klara betyget godkÀnd i grundskolan. Svenska, engelska och matematik har fÄtt en sÀrstÀllning som kÀrnÀmnen. Betyget godkÀnd krÀvs för att fÄ plats pÄ ett nationellt gymnasieprogram. MÄnga elever lÀmnar nu grundskolan utan komplett betyg. Det finns anledning frÄga sig hur man resonerat i skolutredningen bakom dagens mÄlstyrda skola (SOU 1992:94) angÄende elevernas förutsÀttningar och om uppfattningen förÀndrats jÀmfört med betÀnkandet som initierade grundskolan i Sverige (SOU 1948:27).

Sagans innehÄll Àr baserat pÄ naturens fyra element och vilja Àr att den ska kunna anvÀndas i undervisningen. Examensarbetet Àr baserat pÄ hur du kan anvÀnda sagaor som ett komplement i lÀrandet och hur den kan vara en viktig del i barns lÀsutveckling och dess mÄngsidighet..

Syftet med detta arbete var att studera hur mÄngfalden kan framtrÀda i en pedagogisk miljöoch vilka utvecklingsmöjligheter erbjuds barn i den. Miljön anser vi vara en viktig del i barnsutveckling och lÀrande. MÄngfald Àr liksom miljö, en viktig del i denna utveckling. Iuppsatsen kopplar vi samman dessa tvÄ begrepp och gör en tolkning av en pedagogisk miljöpÄ en förskola.I denna uppsats kopplas mÄngfaldsbegreppet till miljöns uppbyggnad, variation och innehÄll.I genomgÄngen av teoretiska perspektiv lÀnkas styrdokument, sociokulturellt perspektiv ochvariationsteori ihop. En kort beskrivning av den svenska förskolans historia och ReggioEmilia pedagogiken presenteras med koppling till mÄngfald och miljö.Olika tekniska hjÀlpmedel anvÀndes vid observation, för att samla in data.

I strÀvan efter att utveckla sin praktik har en grupp pedagoger filmat en vardagshÀndelse med eleverna i avsikt att belysa en frÄga de Àr intresserade av att fÄ svar pÄ. Under ett reflekterande samtal undersöker de gemensamt det inspelade materialet.Studie syftade till att fÄ svar pÄ hur de tog sig an uppgiften, vad de fick syn pÄ och hur de samtalade kring det de sÄg. Samtalet kan ses som ett vÀvande dÀr olika pedagogers perspektiv möts. Studien sökte svar pÄ vilka inslag som fanns i samtalsvÀven. Genom att synliggöra detta ville studien ge en ökad förstÄelse för hur skolledare och pedagoger kan skapa förutsÀttningar för att reflekterande samtal ska kunna bli ett funktionellt redskap i sÄvÀl professionell utveckling som verksamhetsutveckling.ForskningsfrÄga: Hur anvÀnder pedagogerna sig av reflekterande samtal nÀr de utgÄr frÄn autentiska situationer frÄn praktiken?Resultatet visade att den dialogiska samtalsvÀven omfattade fyra typer av inslag.

Enligt styrdokumenten Àr det pedagogens ansvar att se till att eleverna, som individer, ska nÄ de nationella mÄlen. De som kÀnner barnen bÀst Àr elevernas förÀldrar och ett samarbete mellan hem och skola Àr en förutsÀttning för att eleverna ska kunna nÄ mÄlen. Huvudsyftet med IUP (Individuella Utvecklings Planen) Àr att förbÀttra detta samarbete och att pedagog, förÀldrar och eleven tillsammans gör upp en plan över elevens skolutveckling. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur pedagogerna och förÀldrarna upplever detta samarbetet samt hur samarbetet kring IUP ser ut pÄ en F-5 skola. Eftersom vi ville ha en djupgÄende undersökning har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsstrategi dÀr vi anvÀnde semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer som forskningsmetoder.

Digitala lÀromedel blir ett vanligare inslag i skolgÄngen dÄ ny teknologi erbjuder tidigare okÀnda pedagogiska möjligheter. Denna uppsats undersöker hur elever som anvÀnder ett digitalt lÀromedel i form av en virtuell lÀrmiljö för matematiklÀrande upplever denna lÀrmiljö. Dessutom undersöks elevernas prestation i lÀrmiljöns matematiska uppgifter. Skillnader mellan elever i olika Ärskurser samt elever som Àr matematiskt lÄg- eller högpresterande studeras. Matematisk prestation beskrivs utifrÄn Goods (1981) passivitetsmodell som innebÀr att lÄgpresterande elever Àr mindre risktagande i klassrumsmiljön.Elevernas upplevelse av digitala lÀromedel studerades i en virtuell lÀrmiljö bestÄende av tvÄ moduler, en spelmodul och en modul för skriven dialog.

Abstract Denna uppsats har till syfte att undersöka vilka förestÀllningar studie- och yrkesvÀgledare har om folkhögskolan och se pÄ hur dessa förestÀllningar pÄverkar vÀgledningen av enskilda individer. Metoden har varit en kvalitativ intervjustudie med Ätta studie- och yrkesvÀgledare. Resultaten visar att det finns tydliga förestÀllningar om att folkhögskolan passar bÀttre för vissa individer Àn för andra. Samtidigt upplevs folkhögskolan vara en positiv skolform för de flesta. De som framförallt ses passa pÄ en folkhögskola Àr de individer som av olika skÀl har misslyckats med den traditionella skolan, kreativa individer och de som vill anvÀnda folkhögskolan som en vÀg in till högskolan.

Denna studie handlar om hur personal och förÀldrar uppfattar hur och vad barn lÀr sig i projektet Sinnenas mat i förskolan. TvÄ förskollÀrare, en barnskötare, en mÄltidspersonal, en kock, en skÄdespelare och tvÄ förÀldrar blir intervjuade i syfte att undersöka den deltagande personalens och förÀldrarnas uppfattning om vad och hur barnen lÀrde sig i projektet. Perspektiv och teorier som rör barns lÀrande och matvanor, hur idén till projektet vÀcktes och en beskrivning av projektet Sinnenas mat i förskolan presenteras.Tanken Àr att man börjar med hem- och konsumentkunskap i tidigare Äldrar, redan pÄ förskolan, med mÄl att kunna förbÀttra barns matvanor. Man utgÄr frÄn ett praktiskt-estetiskt Àmne sÄsom hem- och konsumentkunskap och till det naturligt knyter andra teoretiska Àmnen. Projektidén Àr att arbeta med maten som mÄl och medel i förskolan.

Syftet med denna uppsats handlar om att undersöka och jÀmföra hur tre svensklÀrare beskriver sitt arbete med film i svenskÀmnet och hur de ser pÄ filmens roll i svenskÀmnet. För att uppnÄ syftet stÀlls tre frÄgor: Hur ser de pÄ film i relation till styrdokumenten och som ett eget textbegrepp? Hur ser de pÄ film i relation till litteratur? Hur ser de pÄ film i relation till ungdomar? Denna studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer som gjorts med tre svensklÀrare pÄ gymnasiet. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, analyserats och jÀmförts.     Resultatet visar pÄ att film anvÀnds för att illustrera en epok eller ett litterÀrt verk eller som en jÀmförelse i samband med tematiska arbeten. TvÄ av de tre lÀrarna beskriver filmens roll i relation till styrdokumenten.