Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidigare Är uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mÄngkulturellt klassrum pÄverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet bestÄr av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgÄngs­punkten tas i John Deweys syn pÄ kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element frÄn interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet Àr vÀl förankrad hos lÀrarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus pÄ erfaren­hetens dynamiska aspekt bÀttre överens­stÀmma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lÀrande för eleverna.

Syftet med föreliggande studie Àr att studera hur höglÀsning sker i fyra olika lÀssituationer i förskolan. UtifrÄn höglÀsningsaktiviteten vill vi sedan diskutera hur barnets sprÄkliga utveckling kan möjliggöras respektive hindras genom deltagande i sÄdana praktiker. Den teoretiska utgÄngspunkten i vÄr studie Àr det sociokulturella perspektivet som innebÀr att lÀrandet Àr en social och kommunikativ process dÀr sprÄket Àr ett viktigt redskap för lÀrande. InstÀllningen Àr ocksÄ att samspel och aktivitet utgör centrala aspekter för utvecklingen av barnets sprÄk. Dessa begrepp löper dÀrmed som en röd trÄd genom uppsatsens alla delar.

Borseman, P & Stintzing, M. (2010).Dramapedagogik och Dynamisk pedagogik. En komparativ undersökning av tvÄ pedagogiska inriktningar. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle. AbstractStudien belyser tvÄ olika pedagogiska inriktningar ? Dramapedagogik med fokus i Upplevelsens pedagogik samt Dynamisk pedagogik.

I den hÀr studien har vi, med hermeneutisk filosofisk forskningsansats och kvalitativ intervju som metod, undersökt hur begreppet trygghet kan tolkas och anvÀndas i relation till pedagogisk handling. Hur pedagogens syn pÄ trygghetsbegreppet kan visa sig i lÀrandesituationen mellan barn och pedagog. Intresset för begreppet trygghet vÀxte fram frÄn egna minnen frÄn vÄr första tid i skolan dÄ vi drog oss till minnes att trygghet var viktigt för att vilja lÀra. Med hermeneutiken som forskningsansats anvÀnds och problematiseras vÄr egen förförstÄelse kontinuerligt med egna reflektioner och tolkningar genom hela processen. Studien behandlar och problematiserar teoretiska perspektiv av begreppet trygghet och begreppet lÀrande.

Barns lek i styrd lek och fri lek Àr intressant för alla som arbetar med barn eller bara Àr intresserade av barns utveckling. Leken Àr de smÄ barnens sÀtt att upptÀcka och utforska sin vÀrld. PÄ förskolan fÄr barn möjlighet till att utveckla alla sina sinnen och med hjÀlp av pedagoger som fyller pÄ deras lekar fÄr barnen en bra start i sin utveckling. Lek Àr viktigt.Syftet med undersökningen Àr att förstÄ hur barnen lÀr sig och hur de anvÀnder sina erfarenheter. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod med observationer som redskap.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats pÄ lokal nivÄ frÄn Är 1931 fram till och med lÀroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig pÄ den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgÄngspunkterna har i huvudsak hÀmtats frÄn Tomas Englunds avhandling SamhÀllsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen stÀlls frÄgor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, sÄsom den ter sig i Orsa skoltidning, stÀmmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska ÄtgÀrder och konsekvenser reformerna fÄtt pÄ den lokala nivÄn. Resultatet visar pÄ en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men ocksÄ motstÄnd och lokal sjÀlvkÀnsla.

Denna studie Àmnar att gÄ igenom lÀrande pÄ arbetsplatsen och hur det situerade lÀrandet frÄn en tjÀnst kan anvÀndas i andra tjÀnster. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frÄgor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, dÀr tÀnkandet och handlandet hos oss mÀnniskor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lÀrandet ytterligare anvÀnds begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstÄ hur lÀrandet kan frÀmjas. Studien baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med Ätta kvinnor som innehar en HR-tjÀnst idag.

Denna studie Àmnar att gÄ igenom lÀrande pÄ arbetsplatsen och hur det situerade lÀrandet frÄn en tjÀnst kan anvÀndas i andra tjÀnster. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frÄgor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, dÀr tÀnkandet och handlandet hos oss mÀnniskor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lÀrandet ytterligare anvÀnds begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstÄ hur lÀrandet kan frÀmjas. Studien baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med Ätta kvinnor som innehar en HR-tjÀnst idag.

I detta arbete undersöks vilka digitala verktyg som anvÀnds i nÄgra musiklÀrares undervisning, hur de anvÀnds, samt vilka de bakomliggande pedagogiska intentionerna kan tÀnkas vara. Vi har Àven försökt tolka vilken attityd musiklÀrarna har till anvÀndandet av dessa verktyg och om den kan sÀgas vara beroende av Älder och yrkeserfarenhet. Fem informanter i fem smÄ eller mellanstora svenska stÀder med olika typer av musiklÀrarjobb intervjuades i hopp om ett varierat svarsresultat. I bakgrunden tar vi upp vad som gör Àmnet intressant och relevant; att ny teknik Àr en stor del av barn och ungdomars livsstil. Vi tar ocksÄ upp nÄgra aspekter pÄ inlÀrning; sociokulturellt perspektiv ? synen pÄ lÀrande som beroende av individens samspel med sin omgivning, samt hur inlÀrning pÄverkas beroende pÄ hur stoff presenteras.

Denna studie syftar till att ta reda pÄ vilket sprÄkligt lÀrande som blir möjligt iförskolans sÄngsamling för att dÀrigenom kunna problematisera kring hur musicerandet kan bli till redskap för sprÄkutveckling. För att kunna undersöka detta fenomen, söktes i olika typer av litteratur svaret pÄ frÄgan hur barn lÀr sig talsprÄket. Litteraturen visade bland annat att sprÄket Àr ett mycket komplext system som kan delas upp i olika komponenter för att lÀttare förstÄs. De komponenter denna studie behandlar Àr sprÄkets: innehÄll, form och anvÀndning. Dessa tre komponenter innehÄller olika delar: semantik, fonologi, fonetik syntax, morfologi och pragmatik som alla Àr viktiga för sprÄkutvecklingens helhet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fyra respondenters syn pÄ hur körsÄng har pÄverkat deras vÀlbefinnande. För att uppnÄ syftet har vi valt följande forskningsfrÄgor: Hur beskriver respondenterna att de mÄr före, under och efter en körrepetition? och Hur beskrivs körsÄng pÄverka respondenterna pÄ kortare, eller lÀngre sikt?  Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ intervjuform. Ett kriterium för att delta i studien var att respondenterna skulle vara aktiva körsÄngare pÄ icke-professionell nivÄ. Fyra kvalitativa intervjuer har legat till grund för undersökningen och den teoretiska utgÄngspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet.

Under de senaste Ärtiondena har det kommit att riktas kritik mot de sÀtt som museer stÀller utoch arbeta med föremÄl. Ofta har kritiken riktats mot hur museer gett uttryck för etnocentrismoch nationalism men ocksÄ mot att museer har ett maskulint och evolutionsinriktat framstÀllningssÀtt.I den nya museiologin som vÀxt fram vill man istÀllet belysa hur den kunskap sommuseet skapar Àr kontextuell och situerad i sin samtid. MÄnga museer har kommit att arbetamed besökaren och betraktaren pÄ nya sÀtt och bjuder in denne till utforskande och deltagande.Med den nya museiologin som bakgrund vill denna studie undersöka hur Nationalmuseum iStockholm har valt att utforma sin pedagogiska verksamhet. I uppsatsen undersöks museetsverksamhet som riktar sig till grundskolan Äk 4-9 samt gymnasiet. Eftersom museet framföralltstÀller ut och arbetar med Àldre konst tÀnker jag mig att detta ocksÄ innebÀr att det finnstraditioner av hur sÄdan konst visas upp och lÀrs ut, men att verksamheten ocksÄ mÄste förhÄllasig till den kritik som den nya museiologin innebÀr.

Studien bygger pÄ en livsberÀttelse berÀttad av en verksam förskollÀrare. DÀr förskollÀraren berÀttar om sin uppvÀxt, utbildning, arbetssituation samt sin syn pÄ sitt valda yrke, arbetslaget samt beskrivningen av vad hon anser Àr en professionell förskollÀrares beteende.FörskollÀrarens styrdokument Àr Skollagen samt lÀroplan för förskolan (Lpfö 98). DÀr faststÀlls det att alla barn skall erbjudas kommunal förskoleverksamhet. FörskollÀraren skall genom pedagogiska metoder ge barnen omvÄrdnad och fostran. Demokratiska vÀrderingar skall vara grundlÀggande i förskoleverksamheten.

Denna studie Àmnar att gÄ igenom lÀrande pÄ arbetsplatsen och hur det situerade lÀrandet frÄn en tjÀnst kan anvÀndas i andra tjÀnster. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frÄgor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, dÀr tÀnkandet och handlandet hos oss mÀnniskor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lÀrandet ytterligare anvÀnds begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstÄ hur lÀrandet kan frÀmjas. Studien baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med Ätta kvinnor som innehar en HR-tjÀnst idag.

Underso?kningen baseras pa? fra?gorna, ?Hur kan pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut idag?? och ?Hur kan en undervisningsmetod som a?r utvecklad genom ett designpedagogiskt perspektiv och avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut??Syftet a?r att ur ett designpedagogiskt perspektiv underso?ka hur pedagogiska metoder fo?r ma?nniskor med ADHD diagnos ser ut samt att analysera dessa utifra?n en diskursanalysinspirerad metod. Underso?kningen anva?nder begreppet ADHD- pedagogik som samlingsbena?mning fo?r pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD.Jag har anva?nt mig av en diskursinspirerad metod fo?r att analysera olika former av pedagogiskt material avsedda fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD. Analysen resulterade i tre diskurser som jag kallar bilder om, fo?r och av ADHD.Under arbetets ga?ng har jag letat efter ma?nniskor med diagnosen ADHD fo?r att tillsammans utveckla pedagogiska metoder.