I detta arbete behandlas de grundlÀggande elementen i en brottmÄlsprocess med sÀrskilt fokus pÄ hur sjÀlva bevisvÀrderingen gÄr till, sÀrskilt dÄ DNA-bevisning ingÄr i materialet. Dels beskrivs de vanligast förekommande teorierna och vad som sagts om dessa i doktrinen, dels belyses utvalda rÀttsfall för att visa hur det hela faktiskt fungerar i praktiken. Problematiken kretsar frÀmst kring hur en domstol kommer fram till att ett visst faktums existens Àr stÀllt utom rimligt tvivel. Texten föreslÄr att de nuvarande metoderna för bevisvÀrdering bör kompletteras med metoder som utvecklats av besluts-, risk- och policyanalysvetare. Mer specifikt föreslÄs att domstolar i större utstrÀckning bör anvÀnda metoder sÄ som Bayes teorem för att anpassa sina sannolikhetsuppskattningar dÄ nya bevis förs fram i en process..

BAKGRUND: I vÄr bakgrund beskriver vi Reggio Emilias pedagogiskafilosofi genom litteratur, vÄr resa till Italien samt aktuellforskning inom förskolan och svenska förskolans lÀroplan.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att beskriva arbetssÀtt ochtankesÀtt hos sex pedagoger och hur fyra rektorer stödjerverksamheten utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi.METOD: Undersökningen omfattar tio kvalitativa intervjuer med sexpedagoger och fyra rektorer pÄ sex förskolor dÀr Àven sexmiljöobservationer har genomförts. Datainsamlingen harbearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat pedagogernas tankesÀtt och arbetssÀtt,vilket utgÄr ifrÄn deras barnsyn. MiljönsanvÀndningsomrÄden har framkommit genommiljöobservationer. Genom intervjuer med rektorerframkom det hur de stödjer, uppmuntrar och erbjuderpedagogerna fortbildning..

Inom hÀlso- och sjukvÄrdsomrÄdet sÄvÀl som inom mÄnga andra yrkesomrÄden förs idag en diskussion om sÀkerhet och hur denna kan upprÀtthÄllas. AnestesisjukvÄrden Àr inget undantag. Den största delen av debatten ligger pÄ en lednings eller chefsnivÄ, dÀr man pratar om hela system som mÄste omarbetas för att finna en sÀkrare miljö för patienter och yrkesverksamma. Syftet med denna studie var att belysa och beskriva de metoder som de kliniskt verksamma inom anestesisjukvÄrden kan anvÀnda sig av för att ge en sÄ sÀker vÄrd som möjligt till patienten i samband med anestesi. Metoden var en litteraturstudie som bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar.

I dagens samhÀlle Àr det nÀstan nödvÀndigt med kunskaper inom naturvetenskap, matematik och teknik för att kunna hÀnga med i samhÀllslivet. Det krÀvs kunskaper för att kunna delta i samhÀllsbeslut som handlar om forskning, hÀlsa, miljö, teknik och miljö och mÄnga yrken krÀver att man har djupa kunskaper om naturvetenskap.  Samtidigt kommer allt fler rapporter om att intresset för dessa Àmnen minskar hos barn och ungdomar. Det blir ett glapp mellan vad samhÀllet krÀver och vad skolan utbildar för.Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka olika alternativa metoder som lÀrare kan anvÀnda vid undervisning av naturvetenskapliga Àmnen för att skapa ett ökat intresse för dessa Àmnen. Undersökningen utfördes genom kvalitativa djupintervjuer med tvÄ erfarna pedagoger som undervisat inom dessa Àmnen pÄ grundskola och gymnasium. Resultatet visar att de tvÄ lÀrarna blandar mÄnga olika modeller att de anpassar dem efter vilken klass eller grupp de jobbar med. Viktigt för dem Àr att sjÀlva kÀnna nyfikenhet och inspiration för det de gör för dÄ kan de förmedla det engagemanget till sina elever .

I denna studie undersöktes hur man som pedagog kan bemöta barn med ADHD-problematik och vilka arbetsmetoder man kan anvÀnda sig av. Materialet Àr framtaget med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer. Studien fokuserar pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: 1) Hur bemöter pedagoger barn med ADHD? 2) Vilka arbetssÀtt/metoder anvÀnds för att frÀmja barn med ADHD? I undersökningen intervjuades fem pedagoger och det framgick att de alla hade ungefÀr samma uppfattning om hur man som lÀrare bör bemöta barnen, men de hade olika metoder för arbetet med varje enskilt barn. Samtliga pedagoger poÀngterade vikten av struktur och individuellt utformade aktivitetsscheman och menade att detta Àr de viktigaste delarna i arbetet med barn med ADHD-problematik. De ansÄg att barnen mÄr bra av en god struktur i vardagen. Slutsatsen av studien Àr att pedagogen bör utforma en strukturerad lÀromiljö och tillgodose individens behov för att varje barn ska kunna utvecklas och mÄ bra i vardagen.

Bakgrund: Av den globala befolkningen, 2005, var 1,6 miljarder vuxna överviktiga och minst 400 miljoner vuxna led av fetma. Sjuksköterskor ska ha förmÄgan att uppfatta och förebygga hÀlsorisker och motivera till förÀndrad livsstil som till exempel viktminskning. Syfte: Att fÄ förstÄelse för patienter med övervikt samt att belysa sjuksköterskans pedagogiska funktion vid viktnedgÄng hos dessa patienter. Metod: Litteraturstudie med 18 klassificerade och vÀrderade vetenskapliga artiklar som analyserats och bearbetats. Resultat: Analysen gav tvÄ kategorier och fem subkategorier; den överviktige patientens upplevelser ? beslut, försvarsmekanismer och hinder, motivation samt sjuksköterskans pedagogiska funktion ? kommunikation och relation, stöd.

SmÀrtlindring av cancersjuka Àr ett komplext och mÄngfacetterat omrÄde dÄ cancer inte bara drabbar kroppen utan Àven sjÀlen. För att sjuksköterskan skall kunna smÀrtlindra patienter pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt mÄste eventuella barriÀrer forceras genom pedagogik. Tio vetenskapliga artiklar har anvÀnts i denna litteraturstudie för att kartlÀgga en del av de barriÀrer en sjuksköterska kan stöta pÄ i sitt pedagogiska arbete vid smÀrtlindring av cancersjuka, samt pÄ vilka sÀtt dessa kan forceras. Resultatet visade att för att sjuksköterskan ska kunna fungera som pedagog i omvÄrdnaden av patienter sÄ mÄste han/hon ha goda baskunskaper samt förmÄgan att se vilka kunskapsbehov som finns hos patienten. Resultatet visar Àven vikten av att patienten har god kunskap om farmakologisk smÀrtlindring..

Intresset för vÄrt undersökningsomrÄde har kommit ur den verksamhetsförlagda utbildning som vi har genomfört vid lÀrarutbildningen i VÀxjö. Vi har sett att samlingen verkar ha ett starkt fÀste i förskolan och dÀrför började vi fundera över vad det beror pÄ och vad som Àr det pedagogiska syftet med samlingen. Ett syfte med vÄrt arbete Àr dÀrför att undersöka vad som Àr pedagogernas syfte med samlingen i förskolan. Ytterligare syften Àr att undersöka vilka normer pedagogerna ger uttryck för och vilket innehÄll som prioriteras. Vi har anvÀnt en kvalitativ metod med observationer och semi-strukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ pedagogers och förÀldrars uppfattningar om utomhuspedagogik, för- och nackdelar med det samt pÄ vilka sÀtt det pedagogiska arbetet skiljer sig mellan I Ur- och skur förskolor och förskolor som inte har utomhuspedagogik som inriktning. Vi gjorde en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer med Ätta pedagoger och Ätta förÀldrar frÄn fyra olika förskolor. Resultatet visade att pedagoger och förÀldrar har olika uppfattningar om utomhuspedagogik och att det finns ett antal olika för- och nackdelar med utomhuspedagogik enligt dem. Resultatet visade ocksÄ att det fanns skillnader i det pedagogiska arbetet mellan förskolorna som profilerat sig som I Ur- och skur och de förskolor som inte har denna profilering. En del av resultatet visade Àven att I Ur- och skur förskolorna skiljer sig med avseende pÄ hur mycket de vistas utomhus. .

Syftet med detta examensarbete Àe att försöka ta reda pÄ vad lÀrare har för uppfattning angÄende ledarrollen i sitt yrke, vad de anser vara ett gott pedagogiskt ledarskap och hur olika ledarstilar kan pÄverka gruppen och den mentala klassrumsmiljön. Arbetet bestÄr av litterarturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien bestÄr av sex intervjuer med lÀrare och litteraturstudien presenterar det pedagogiska ledarskapet och ledarskap mer generellt.I diskussionen jÀmförs svaren frÄn de intervjuade lÀrarna med arbetets syfte och litteraturstudien. Resultatet visar att ledarskap innebÀr att vara tydlig, det ska inte finnas nÄgot tvivel om vem som Àr ledrare. Man ska vara en auktoritet utan att vara auktoritÀr.

Den pedagogiska verksamheten pÄverkas av ljudmiljön som antingen kan frÀmja eller motverka kommunikationsmöjligheter. DÄ tidigare forskning genomfört objektiva mÀtningar efterlyses mer subjektiva studier, vilket denna studie syftar till. Syftet i denna studie Àr att undersöka hur de medverkande förskollÀrarna uppfattar att ljudmiljön pÄverkar den pedagogiska verksamheten. Studien Àmnar Àven undersöka vad förskollÀrare uppfattar sig göra för att frÀmja en god ljudmiljö. För att besvara syftet har följande frÄgestÀllningar anvÀnts:Hur uppfattar förskollÀrarna att ljudmiljön pÄverkar verksamheten?Vad uppfattar förskollÀrarna vara en god ljudmiljö?Hur uppfattar förskollÀrarna sig arbeta för att frÀmja en god ljudmiljö?Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr von Glasersfelds (1995; 2000) radikal konstruktivism och kvalitativa intervjuer har genomförts.

Syftet med uppsatsen Àr att pÄ vetenskaplig grund problematisera hur en lÀrare skulle kunna arbeta med Selma Lagerlöfs novell Bortbytingen i en gymnasieklass i vÄr tid. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr en analys av Lagerlöfs novell ligger till grund för urvalet av didaktiska metoder. Valet av forskningsbaserad litteratur har grundats pÄ valet av gymnasieelever som mÄlgrupp. Genom att ta del av lÀroplanen i svenska för gymnasieskolan 2011 sammanfogar jag i uppsatsen styrdokumenten, den forskningsbaserade litteraturen och Lagerlöfs novell. Vidare jag genomför en analys dÀr jag plockar fram teman och olika beröringspunkter som jag funnit i texten.

Obehandlad eller otillrÀckligt behandlad postoperativ smÀrta Àr vanligt. Medan icke farmakologiska och kognitiva metoder till smÀrtbehandling Àr vanliga och har visat sig effektiva som komplement till farmakologisk smÀrtbehandling vid behandling av lÄngvarig (kronisk) smÀrta, anvÀnds dessa metoder vÀldigt lite nÀr det gÀller akut smÀrta som postoperativ smÀrta, dÀr farmakologisk smÀrtbehandling Àr mest vanligt. Denna litteraturstudie Àmnade söka kunskap om vetenskapligt belagda icke farmakologiska eller komplementÀra metoder för att förebygga eller behandla postoperativ smÀrta. Metoden var en litteraturstudie och sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Medline under hösten 2008. Artiklarna skulle vara vetenskapliga artiklar och publicerade Är 2000 eller senare.

Tanken att sĂ€rskilja de elever som avviker frĂ„n det som anses normalt Ă€r ingalunda en ny företeelse inom skolans vĂ€rld. Hur vĂ€lmenande Ă€n tanken i grunden mĂ„ vara, kan den dock leda till stigmatisering av den sĂ€rskiljda eleven i frĂ„ga. Norrköpings kommun anvĂ€nder sig, i dagslĂ€get, av resursgrupper för att möta elever med neuropsykiska funktionshinders behov. MĂ„let med denna studie Ă€r att genom anvĂ€ndandet av intervjuer sĂ„vĂ€l som observationer se hur elevernas pedagogiska förutsĂ€ttningar samt förutsĂ€ttningar för Ă„tergĂ„ng till skolan skapas inom denna specifika resursgrupp. Ämnet inkludering inom skolan Ă€r innehavare av en komplexitet dĂ€r eleven pĂ„verkas av ett flertal aspekter förutom det reella funktionshindret.

Sammanfattning/abstract Linda Gustavsson (2015). Pedagogisk utredning som arbetsredskap. En innehÄllsanalys med hermeneutisk ansats. Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola Bakgrund Det saknas forskning om pedagogiska utredningar och om i vilken utstrÀckning utredningen kan vara ett anvÀndbart redskap för pedagoger.