Syftet med uppsatsen Àr att pÄ vetenskaplig grund problematisera hur en lÀrare skulle kunna arbeta med Selma Lagerlöfs novell Bortbytingen i en gymnasieklass i vÄr tid. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr en analys av Lagerlöfs novell ligger till grund för urvalet av didaktiska metoder. Valet av forskningsbaserad litteratur har grundats pÄ valet av gymnasieelever som mÄlgrupp. Genom att ta del av lÀroplanen i svenska för gymnasieskolan 2011 sammanfogar jag i uppsatsen styrdokumenten, den forskningsbaserade litteraturen och Lagerlöfs novell. Vidare jag genomför en analys dÀr jag plockar fram teman och olika beröringspunkter som jag funnit i texten.

Obehandlad eller otillrÀckligt behandlad postoperativ smÀrta Àr vanligt. Medan icke farmakologiska och kognitiva metoder till smÀrtbehandling Àr vanliga och har visat sig effektiva som komplement till farmakologisk smÀrtbehandling vid behandling av lÄngvarig (kronisk) smÀrta, anvÀnds dessa metoder vÀldigt lite nÀr det gÀller akut smÀrta som postoperativ smÀrta, dÀr farmakologisk smÀrtbehandling Àr mest vanligt. Denna litteraturstudie Àmnade söka kunskap om vetenskapligt belagda icke farmakologiska eller komplementÀra metoder för att förebygga eller behandla postoperativ smÀrta. Metoden var en litteraturstudie och sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Medline under hösten 2008. Artiklarna skulle vara vetenskapliga artiklar och publicerade Är 2000 eller senare.

Sammanfattning/abstract Linda Gustavsson (2015). Pedagogisk utredning som arbetsredskap. En innehÄllsanalys med hermeneutisk ansats. Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola Bakgrund Det saknas forskning om pedagogiska utredningar och om i vilken utstrÀckning utredningen kan vara ett anvÀndbart redskap för pedagoger.

Tanken att sĂ€rskilja de elever som avviker frĂ„n det som anses normalt Ă€r ingalunda en ny företeelse inom skolans vĂ€rld. Hur vĂ€lmenande Ă€n tanken i grunden mĂ„ vara, kan den dock leda till stigmatisering av den sĂ€rskiljda eleven i frĂ„ga. Norrköpings kommun anvĂ€nder sig, i dagslĂ€get, av resursgrupper för att möta elever med neuropsykiska funktionshinders behov. MĂ„let med denna studie Ă€r att genom anvĂ€ndandet av intervjuer sĂ„vĂ€l som observationer se hur elevernas pedagogiska förutsĂ€ttningar samt förutsĂ€ttningar för Ă„tergĂ„ng till skolan skapas inom denna specifika resursgrupp. Ämnet inkludering inom skolan Ă€r innehavare av en komplexitet dĂ€r eleven pĂ„verkas av ett flertal aspekter förutom det reella funktionshindret.

Kalvningsförlamning Àr en av de vanligaste sjukdomarna hos mjölkkor och orsakas av ett metaboliskt tillstÄnd hos kon som kallas klinisk hypokalcemi. NÀr laktationen startar vid kalvning transporteras stora mÀngder kalcium till juvret och kalciumkoncentrationen sjunker drastiskt i blodet. Om kon inte kan kompensera för kalciumsÀnkningen kan inte nervsystemet och musklerna fungera som de ska vilket gör att kon blir förlamad och oförmögen till att resa sig upp. PÄ grund av att det Àr en sjukdom med allvarliga symptom och som kan leda till stora ekonomiska konsekvenser för producenten Àr det viktigt att kunna förebygga sjukdomen. Syf-tet med det hÀr arbetet Àr dÀrför att ta reda pÄ vad som orsakar kalvningsförlamning samt hur tillstÄndet kan förebyggas hos kon och vilka metoder som Àr vanligast.

Detta examensarbetet undersöker möjligheten att eliminera de amplitudtoppar som uppstÄr dÄ flera sinussignaler av slumpmÀssiga frekvenser adderas. Det som efterstrÀvas Àr en signal innehÄllande flera godtyckliga frekvenser samtidigt som den bibehÄller en lÄg Crestfaktor (eller PAPR). De metoder som tas fram implementeras sedan i en FPGA. Rapporten behandlar de metoder som undersökts bÄde i teoretiska utvÀrderingar samt i en hÄrdvaruimplementation. Resultaten visar pÄ att det inte finns nÄgon enkel lösning pÄ problemet, men att en kombination av metoder kan anvÀndas för att fÄ en förbÀttring av signalens Crestfaktor.

Syftet med denna undersökning Àr att finna inspiration och utveckla kunskap om arbete med barns berÀttande och dÀrmed skapa större förstÄelse för det pedagogiska arbetet med estetiska sprÄk. I verksamheterna ville jag undersöka det kulturskapande barnets möjligheter att skapa mening och Àven en lust att lÀra. För att nÄ detta syfte anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och observationer i tre skilda pedagogiska verksamheter i Valparaíso, Chile. Undersökningen omfattar sju intervjuer samt fem observationer. Resultatet visar att i barnens berÀttande spelar dialogen, mottagandet och kontexten stor roll.

I detta arbete undersöks effektiviteten hos Androids medföljande metoder för att uppnÄ bestÀndigt tillstÄnd. Undersökningen baseras pÄ ett egenutvecklat verktyg för att mÀta de olika metodernas effektivitet, med avseende pÄ tid för att spara ner och lÀsa in tillstÄndet samt hur mycket utrymme det sparade tillstÄndet tar upp i sekundÀrminnet. Resultaten frÄn undersökningen visar att de olika metoderna presterar olika bra beroende pÄ tillstÄndets storlek samt om tillstÄndet mestadels bestÄr av text eller av nummer. Den metod som generellt Àr mest effektiv Àr Javas Serializable. Framtida undersökningar skulle kunna komplettera den genomförda undersökning genom att ocksÄ utvÀrdera effektiviteten hos metoder som tillhandhÄlls via externa bibliotek..

I va?rt dagliga arbete har vi sett hur barn la?r sig la?sa och skriva med hja?lp av surfplattan. Studiens syfte a?r att underso?ka hur fo?rskolebarns la?s- och skrivinla?rning sker med hja?lp av digitala pedagogiska verktyg, sett utifra?n behavioristiskt, konstruktivistiskt och sociokulturellt la?randeperspektiv. Som metod har vi anva?nt oss av observationer pa? fo?rskolebarn som filmades.

BakgrundVi har valt att undersöka om samlingens funktion och innehÄll i förskolan. UtgÄngspunkten har varit Bernsteins teori dÀr vi bearbetat hans begrepp kring samlingens praktik. Vidare har Àven litteratur och forskning behandlats kring Àmnet.SyfteSyftet med undersökningen Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar samlingens funktion och innehÄll. Det vi nÀrmare vill undersöka Àr:Vad har pedagoger för pedagogiska mÄl med samlingen?MetodVi har valt att anvÀnda oss av intervju som metod dÀr sex pedagoger i förskolan har inter-vjuats.

Syftet med studien var att i förskolan undersöka förestÀllningar om den pedagogiska miljöns betydelse för barns tidiga skriftsprÄksutveckling samt att studera den pedagogiska miljöns utformning och innehÄll ur ett skriftsprÄksutvecklingsperspektiv. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av tvÄ delstudier som genomfördes med hjÀlp av intervju respektive observation. Sex förskollÀrare intervjuades och avdelningarna som förskollÀrarna arbetade pÄ observerades. Resultaten frÄn de tvÄ delstudierna analyserades var för sig, för att sedan jÀmföras i en gemensam analys.Resultaten visar att ett stort utbud av skriftsprÄksutvecklande artefakter fanns pÄ avdelningarna och att förskollÀrarna hade mÄnga tankar om hur barns skriftsprÄkande ska stödjas. Det kan dock ocksÄ ses att stora delar av avdelningarnas skriftsprÄkliga egenskaper lÀmnades okommenterade av förskollÀrarna.

SammanfattningDagens globalisering av svenska verksamheter bidrar till ett ökat behov av ett mer effektivt arbete. Inom tillverkningsindustrin bör företagen vara mer produktiva dÄ kundbasen blir större och efterfrÄgan av produkter ökar. I takt med att ett företag vÀxer sÄ mÄste Àven uppföljning av arbetet bli bÀttre.Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka verktyg som anvÀnds i svenska företag för att mÀta produktivitet. Med verktyg menas nyckeltal och metoder som kan anvÀndas för att fÄ en bÀttre uppföljning. Det sker genom att studera vetenskaplig litteratur kring Àmnet och intervjuer med produktionsansvariga hos Atlas Copco och Mondelez.

Olsson, R & StÄleker H. Metoder med inriktning pÄ beteendeförÀndringar för personer i behov av förÀndrade kostvanor. ? En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 10 poÀng.

Vi har studerat tre metoder för lÀs- och skrivinlÀrning, Wittingmetoden, LTG och Whole Language. Vi har gjort intervjuer med fyra lÀrare som inte sÀger sig arbeta med nÄgon specifik metod. Syftet Àr att se om vi kan se spÄr av Wittingmetoden, LTG och Whole Language i de intervjuade lÀrarnas undervisning. Vi vill se om man kan nÄ framgÄng med lÀs- och skrivinlÀrningen utan att följa nÄgon speciell metod samt se hur mycket de olika metoderna genomsyrar undervisningen. VÄr studie visar att samtliga lÀrare arbetar mycket lika och mest spÄr finns det av LTG och Whole Language men vi kunde Àven finna en del spÄr frÄn Wittingmetoden.

AbtraktSyftet med vÄr studie Àr att utifrÄn en socialpsykologisk frÄgestÀllning se vilka faktorer och vilket förhÄllningssÀtt som har pÄverkan pÄ en individs tillfrisknade inom missbruksvÄrden. Vi har bÄda erfarenheter utav personer med missbruksproblem det kan vara en av de faktorerna som har bidragit till viljan om att utforska och studera om vad som leder till individernas bÀttringsvÀg. Studiens centrala frÄgestÀllning Àr: Vilka metoder anvÀnder personalen pÄ Henjahemmet, i vilken omfattning innefattar de evidensbaserade metoder och vilka metoder och annan pÄverkan upplever personal och klienter som verksamma. I vÄr studie sÄ har vi sex individuella kvalitativa och semistrukturerade intervjuer och en grupp intervju som bestod utav tre individer. Dessa har vi sedan analyserat utifrÄn socialpsykologiska frÄgor.