Mitt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ djupare kunskaper om hur lÀrare kan arbeta förebyggande mot mobbning eftersom mobbning Àr ett stort problem i vÄrt samhÀlle. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och en kvalitativ studie med intervjuer av fyra lÀrare. genom intervjuerna fick jag reda pÄ lÀrares tankar kring mobbning, hur de arbetar för att förebygga mobbning, hur arbetet ser ut samt hur mobbningsplanen ser ut pÄ den skola dÀr de arbetar. De intervjuade lÀrarnas uppfattning om mobbning stÀmmer överens med forskarnas Àven om lÀrarna Ànnu mer poÀngterar den psykiska mobbningen. LÀrarna anvÀnde mÄnga av de förebyggande metoder som jag fann i litteraturen som t ex kompissamtal, samarbete, faddersystem och rastvakter..

Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för en gynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos. I arbetet ges lĂ€saren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickor med ADHD. Metoden för vĂ„r undersökning Ă€r halvstrukturerade intervjuer som utförts med 13 respondenter. Tre av intervjuerna Ă€gde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser. Övriga tio intervjuer hölls pĂ„ flera platser i Sverige med personer som hade spets- eller erfarenhetsbaserad kompetens. Sammanfattningsvis tyder resultaten pĂ„ att respondenterna var vĂ€l insatta i ADHD problematiken. De flesta pĂ„pekade att flickors problematik mĂ„ste synliggöras. Tidig upptĂ€ckt och tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk eller utbrĂ€ndhet.

Syftet med arbetet Àr att försöka fÄ förstÄelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgÄngen. Undersökningen visar att det finns smÄ skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del pÄ vilken syn pÄ inlÀrning pedagogen besitter, men Àven pÄ skolans ekonomiska förutsÀttningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.

Denna studie handlar om bilder i matematikböcker, hur de kan medföra bÄde möjligheter och hinder för eleverna, hur de vÀljs ut och hur de samspelar med texten i den uppgift de tillhör.LÀroboken Àr det hjÀlpmedel som överlÀgset dominerar matematikundervisningen och bilderna i lÀroboken har med tiden blivit bÄde större och fler. Bilder har visat sig ha betydelse för lÀrandet, pÄ bÄde positiva och negativa sÀtt. Det har bland annat konstaterats att inlÀrningen optimeras dÄ text kompletteras med relevanta bilder.Syftet med uppsatsen Àr att besvara vÄra tre frÄgestÀllningar: UtifrÄn nÄgra utvalda matematikböcker, hur skiljer sig bilder Ät ifrÄga om sin pedagogiska funktion för tillhörande matematikuppgift? Vilka pedagogiska möjligheter och hinder ser nÄgra lÀromedelsförfattare med bilder i matematikböcker? Vad anser nÄgra lÀromedelsförfattare kan pÄverka valet av bilder till ett matematiklÀromedel?Studien Àr gjord i tvÄ delar. Dels en analys av relationer mellan bild och text i nÄgra utvalda matematikböcker för grundskolans senare Är, dels som kvalitativa intervjuer med tre författare av matematiklÀromedel.Analysen av matematikböcker resulterade i en indelning av bilder i sju kategorier utifrÄn lika mÄnga funktioner.

Med utgÄngspunkt i det lokala skolutvecklingsprojektet Den Tionde Dagen studeras grundlÀggande vÀrde- och normprinciper. Studien har fokus pÄ den kollektiva moralen (normerna), praxisteorin (normerna och vÀrderingarna) samt vÀrdebasen (vÀrdegrunden) inom kontexten lokal skolutveckling. VÀrdebasen jÀmförs med vad som framkommer i de nationella styrdokumenten inom diskursen vÀrden. I ett större perspektiv handlar studien om att förstÄ essensen i lokal skolutveckling. Studien stödjer sig pÄ den vÀrdeobjektivistiska teorin.

AbstractFörfattare: Margareta Lööf och Annika JönssonTitel: Pedagogisk dokumentation ? begrÀnsningar och digitala möjligheterEngelsk titel: Pedagogical documentation ? limitations and digital possibilitiesAntal sidor: 28Syftet med detta examensarbete Àr att via kvalitativa intervjuer med öppna frÄgor, undersöka hur pedagoger i förskolan har förstÄtt att den pedagogiska dokumentationen ska genomföras, hur man stÀller sig till den och vad man anser krÀvs för att den ska bli en mer naturlig del av den dagliga verksamheten i förskolan. Utöver dessa frÄgor kommer arbetet Àven att innehÄlla pedagogers tankar om att anvÀnda sig av digitala verktyg i den pedagogiska dokumentationen.Nya och förÀndrade krav pÄ att det ska finnas systematisk dokumentation i förskolan gör att det nu Àr mÄnga som anser sig arbeta med arbetsverktyget pedagogisk dokumentation. Om man inte fullt ut förstÄtt tankarna bakom den Reggio-Emilia inspirerade pedagogiska dokumentationen, finns det en risk att dokumentationen i allt för stor grad lÀgger fokus pÄ enskilda barns lÀrande och utveckling, utan att detta sÀtts i relation till den verksamhet som erbjuds. Det finns dÄ en risk att bedömning av barn i förskolan ökar, vilket gÄr helt emot lÀroplanens intentioner.

Syfte: Studiens huvudsyfte var att undersöka rektorers syn pÄ pedagogiskt ledarskap i grundskolan och fÄ kunskap om hur rektorerna tillÀmpar detta i praktiken. Syftet var ocksÄ att fÄ kunskaper om rektorers uppfattningar om vad det innebÀr att vara pedagogisk ledare och deras möjligheter att utöva det.Teori: I den teoretiska bakgrunden presenteras de mest vÀsentliga statliga och kommunala kraven pÄ rektorsuppdraget. Vidare presenteras, utifrÄn tidigare forskning, tre huvudbegrepp; svensk ledarskapstradition, teorier om skolledarskap och pedagogiskt ledarskap. Genom en litteraturgenomgÄng inom skolomrÄdet har nÄgra teoretiska utgÄngspunkter angÄende ledarskap och definitionen av pedagogiskt ledarskap belysts. Metod: Det empiriska materialet Àr baserat pÄ intervjuer.

Arbetet handlar om förskolemiljöns utformning och pedagogernas tankar kring den. De frÄgor vi vill ta reda pÄ Àr hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns förmÄga att interagera med rummet. Vilka uppfattningar har pedagogen om miljöns utformning och vilken barnsyn speglas i dessa? VÄr teoretiska utgÄngspunkt i arbetet Àr Reggio Emilia filosofin samt ett postmodernistiskt synsÀtt. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att fÄ en inblick i hur pedagogerna vÀljer att strukturera den pedagogiska miljön och dess tankar kring den.

Syftet med arbetet Àr att försöka fÄ förstÄelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgÄngen. Undersökningen visar att det finns smÄ skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del pÄ vilken syn pÄ inlÀrning pedagogen besitter, men Àven pÄ skolans ekonomiska förutsÀttningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa eller lindra matematiksvÄrigheter Àr ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartlÀggning, som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgÄngspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn pÄ kartlÀggning och yngre elevers rÀknesvÄrigheter samt hur de gÄr till vÀga vid en pedagogisk kartlÀggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr tvÄ specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom omrÄdet. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn pÄ kartlÀggning.

Den svenska förskolan styrs av LÀroplan för Förskolan. Denna lÀroplan Àr mycket tydlig nÀr det gÀller huruvida bedömning av det enskilda barnet ska fÄ förekomma i verksamheterna. Enligt lÀroplanen (Lpfö- 98) sker bedömning och utvÀrdering endast nÀr det gÀller verksamheten i sig. Bedömning av det enskilda barnet Àr nÄgot som hör skolan till, inte förskolan. Detta stÀllningstagande stÀller yrkesverksamma förskollÀrare i en situation dÀr uppgiften blir att se individen utan att bedöma.

I dagens samhÀlle riktas fokus pÄ individens vÀlbefinnande och olika metoder för att uppnÄ detta sÄvÀl privat som inom yrkeslivet. Emotionell intelligens (EI) har genom tidigare forskningsresultat visat sig ha ett positivt samband med livstillfredstÀllelse, vilket Àr en komponent i individens subjektiva vÀlbefinnande (SWB). Denna studie syftade till att utforska relationen mellan EI och livstillfredstÀllelse med hÀnsyn till demografiska bakgrundsvariabler som Älder, kön, etnicitet, studietid och civilstÄnd. Deltagare var 101 högskolestudenter inom vÄrdande, pedagogiska, sociologiska och psykologiska studieinriktningar. Deltagarna besvarade sjÀlvskattningsskalor utifrÄn instrument om EI (TMMS) och livstillfredstÀllelse (SWLS).

Kompetens Ă€r ett nyckelord för framtida konkurrens och effektivitet. Att sakna kompetens och att bli av med kompetens, innebĂ€r ett hot mot organisationens verksamhet, och kan i vĂ€rsta fall handla om överlevnad eller icke överlevnad.Hur gör dĂ„ Försvarsmaktens organisationer för att möta dessa hot, och vilka metoder och verktyg anvĂ€nds? Är Försvarsmakten ledande i sin verksamhet för att möta dessa problem eller har nĂ€ringslivet mer sofistikerade metoder för att möta hoten. Kompetensöverföring och kompetensbevaring har blivit nyckelord för att möta hoten, men metoder för att lösa dessa problem saknas. Framtiden stĂ„r för dörren, och kompetensen flyr med lĂ€tta vingslag..

Fysisk aktivitet Àr viktigt för att minska livsstilssjukdomarnas utbredning. Den fysiska aktiviteten Àr idag lÄg, bÄde i Sverige och i övriga delar av vÀrlden. För att öka den fysiska aktiviteten har metoder tagits fram för att frÀmja fysisk aktivitet och förÀndra dÄliga vanor. TvÄ av dessa kallas ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa effekten av ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal pÄ utfall sÄsom fysisk förmÄga, livskvalitet och livsstilsförÀndring samt hur dessa metoder kan anvÀndas som behandling.

Syftet med studien var att beskriva och analysera dokumentationen som pedagoger inom förskolan genomför. Dagens lÀroplan framhÄller den pedagogiska dokumentationen som ett verktyg i den vardagliga verksamheten. Hur och i vilket syfte utförs dokumentationen och hur kan den bidra till den pedagogiska verksamhetens utveckling? Det empiriska materialet har inhÀmtats genom en enkÀtundersökning utförd bland pedagoger pÄ förskolor i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar att dokumentation förekommer pÄ alla förskolor, om och hur den dÀremot anvÀnds för att bidra till pedagogisk utveckling varierar.