Syftet med min diskursanalytiska uppsats har varit att förstÄ vad som hÀnder i ett jÀmstÀlldhetsprojekt inom förskolan dÀr kunskap ses som viktig. Detta har jag undersökt genom frÄgestÀllningen: hur kan pedagogers subjektspositioner visa pÄ kunskap, emancipation, förÀndring, makt och motstÄnd? Den teoretiska ramen bestÄr av poststrukturalistiska teorier hÀmtade frÄn Lenz Taguchi, Foucault, Davies och Rose och det empiriska materialet Àr pedagogers och handledares utvÀrderingar frÄn förskoleprojektet JÀmFör i VÀsterbotten. Textanalysen visar att de normativa inslagen bestÄr av ?att upptÀcka?, ?att fÄ ett seende? och ett ?tÀnk?, vilket förvÀntas leda till pedagogens frigörelse.

BakgrundAtt barn lÀr sig i samspel med andra barn Àr nÄgot som ett flertal teoretiker pÄtalat i sina studier i flera Är. Det sociala samspelet tillför mycket i barns utveckling, de trÀnar sig pÄ att samarbeta samt att lÀra sig förstÄ andras behov och önskemÄl. I en samling lÀr sig barnen enligt Rubenstein Reich (1996) Àven att trÀna den sprÄkliga medvetenheten, vilket de kan göra genom sÄnger och lekar. VÄrt urval av relevant litteratur med fokus mot förskolans samling som fenomen, har varit ett underlag och viktig ram i vÄr undersökning. Detta har gett oss en djupare förstÄelse för vÄrt empiriska material nÀr vi bearbetat vÄr analys och resultat.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att vi vill studera pedagogers uppfattning av samlingen som ett pedagogiskt verktyg.MetodVÄrt empiriska material bestÄr av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med nio förskollÀrare pÄ tre olika verksamheter i en mellanstor kommun i VÀstra Götaland.ResultatVi har utifrÄn vÄra semistrukturerade intervjuer kategoriserat fyra kategorier.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka likheter och skillnader i förÀldrars upplevelser ochpedagogers resonemang kring inskolning av barn utan tidigare erfarenheter av denpedagogiska verksamheten i förskolan. Anledningen till undersökningen handlar om attbelysa de olika intressen och behov som kan finnas under inskolningsperioden.Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ ansats i form av sex intervjuer av trepedagoger verksamma inom förskolans verksamhet samt tre förÀldrar som under detsenaste halvÄret skolat in ett barn utan tidigare erfarenheter av den pedagogiskaverksamheten i förskolan. Materialet har utifrÄn ett fenomenografiskt perspektivanalyserats dÀr fokus har legat i att finna eventuella skillnader och likheter irespondenternas upplevelser och resonemang kring fenomenet, inskolning. I resultatetframkom likheter i pedagogers resonemang och förÀldrars upplevelser dÀr samtligamenar att barnets trygghet Àr det primÀra mÄlet för inskolningen. Det visar sig attförÀldrars oro för barnets vÀlbefinnande efter momentet av att lÀmna barnet kan utgöraett hinder vid barnets inskolning.

Elin Wickman och Jennie Gyllin Milstam (2011), Fri lek ? ett uttryck ?inom branschen?? Fyra pedagoger om fri lek i förskolan. LÀrarutbildningen, Malmö Högskola Syftet med studien Àr att analysera samt försöka förstÄ och reda ut fyra pedagogers syn pÄ den fria leken i förskolan. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vilken syn har fyra pedagoger pÄ den fria leken i förskolan? Finns det möjligheter respektive hinder med den fria leken? Finns det likheter och skillnader pÄ pedagogers syn pÄ fri lek? Metoden innefattar individuella ostrukturerade intervjuer.

I denna studie fÄr ni ta del av fyra pedagogers perspektiv pÄ hinder och möjligheter för barns delaktighet och inflytande i förskolan. De teorier vi anvÀnt oss av Àr teorier som utgÄr frÄn begreppet demokrati dÀr inflytande och delaktighet inte gÄr att bortse frÄn. Vi valde att göra kvalitativa forskningsintervjuer för att kunna ta del av pedagogernas beskrivning av vilka hinder och möjligheter de upplever i sitt vardagliga arbete med barnen. Denna intervjuform valdes för att bÀttre kunna nÄ vÄra informanters erfarenheter och perspektiv. Genom vÄra teorier och tidigare forskning har vi kommit fram till ett resultat som visar att pedagoger upplever att det finns mÄnga faktorer i deras arbete med barnen som bÄde hindrar och öppnar upp för möjligheter för barns inflytande.

Arbetet handlar om hur fritidspedagoger arbetar för att barn i koncentrationssvÄrigheter ska fÄ ett fungerande samspel med andra barn i bÄde styrda aktiviteter och i den fria leken. I bakgrunden skriver vi om barn i koncentrationssvÄrigheter, dess förutsÀttningar och om fritidshemmens mÄl och uppdrag kring barn i koncentrationssvÄrigheter. Som metod anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer och intervjuar fyra fritidspedagoger i en stad i Sverige. Genom samtalsanalys skriver vi vad pedagogerna svarat med anknytning till forskningsfrÄgorna. Med hjÀlp av intervjuerna fÄr vi reda pÄ att fritidspedagogerna försöker anpassa lokaler och miljöer efter barn i koncentrationssvÄrigheter men att de tycker att det Àr svÄrt.

SyfteStudiens syfte Àr att undersöka pedagogers tankar kring vad som pÄverkar barns identitetsskapande, samt undersöka deras medvetenhet om den makt de har att forma barns identitet, framför allt hos de barn som avviker frÄn normen. Teori Studien har en kvalitativ forskningsansats, med symbolisk interaktionism och sociokulturell lÀrandeteori som teoretisk utgÄngspunkt. Inom dessa teoribildningar ses identitetsutveckling som ett resultat av samspel och relationsskapande mÀnniskor emellan, och sprÄket och samtalet fÄr en viktig roll. Metod Genom fokusgruppintervjuer med pedagoger frÄn förskola och grundskola samtalar pedagoger tillsammans utifrÄn frÄgestÀllningar omkring barns identitetsutveckling och vad som pÄverkar denna utveckling. Resultat Pedagogerna uppvisar en medvetenhet om hur viktig omgivningen Àr för barns identitetsutveckling, och lÀgger framför allt stor vikt vid bemötandet, samspelet och sprÄkets betydelse i identitetsprocessen.

BAKGRUND:Samlingen har sitt ursprung i Fröbels pedagogik och Àr i dagens förskola en del av dendagliga verksamheten. Samlingen har utformats till att stödja en demokratisk uppfostranoch Àven till att ge barnen en struktur i vardagen eller för att lÀra barnen grundlÀggandebegrepp. Dagens samling bestÄr bÄde av rutiner som ser likadana ut varje dag ochvariation beroende pÄ vad förskolan arbetar med.SYFTE:Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger och barn pÄ fyra stycken utvaldaförskolor ser pÄ samlingen och dess innehÄll. Syftet med studien Àr ocksÄ att undersökaom barnen kÀnner att de kan pÄverka samlingens innehÄll och om pedagogerna tror attsamlingen pÄverkar barnens utveckling.METOD:Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Observationerna avsamlingen anvÀnde vi som grund för de intervjufrÄgor vi sedan stÀllde.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken syn förskollÀrare och lÀrare i Sydafrika har pÄ barngruppers storlek samt hur de anser att storleken pÄ barngruppen kan pÄverka barn och elevers lÀrande. För att fÄ farm ett resultat har intervjuer genomförts med fem pedagoger och en förskolechef som arbetar pÄ förskolor och skolor i Sydafrika. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervjumetod för att fÄ reda pÄ sydafrikanska pedagogers syn pÄ stora barngrupper och lÀrande. Enligt resultatet Àr stora barngrupper nÄgot som ses som ett problem och det Àr de flesta intervjupersoner enade om. De pÄstÄr att de har för lite resurser, för lite utrymme och för lite med material till de stora barngrupperna.

NÀr Fröbel var verksam gick han metodiskt tillvÀga genom att tillhandahÄlla barnen varsin griffeltavla. Fröbels metod kan idag anses, som mycket lÀrarstyrd. Under 1950- talet fick Herbert Reads tankar sitt genombrott. Barnen fick dÄ ett fritt sÀtt att arbeta pÄ. Det var alltsÄ ett fritt skapande som förelÄg.

Syftet med denna studie var att belysa barns upplevelser och tankar om lek pÄ förskolan och tolka hur dessa kan förstÄs utifrÄn teorier om makt och styrning. UtifrÄn mitt syfte formulerade jag tre frÄgestÀllningar: Vad lÀgger barn i begreppet lek? Vilket inflytande upplever sig barnen ha över sin lek? Hur ser barn pÄ pedagogers deltagande i leken? För att uppnÄ syftet och svara pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer med totalt tolv 4-5- Äriga barn pÄ en förskola med Reggio Emilia- inspirerad pedagogik. Jag analyserade och tolkade barnens utsagor utifrÄn en fenomenologisk-hermeneutisk ansats, för att sedan teoretiskt belysa dessa tolkningar utifrÄn Foucaults maktperspektiv. Resultatet visade att barns lek framför allt styrs och regleras genom inrutning av tid och rum och genom reglering av vad och hur barnen leker.

Barn med koncentrationssvÄrigheter heter examensarbetet och Àr skrivet av Caroline Djurberg och Linda Larsson. Detta arbete handlar om barn som enligt berörda pedagoger har koncentrationssvÄrigheter, men som inte har en faststÀlld diagnos. Vi har genom enkÀtintervjuer, informella intervjuer, observationer och litteratur studerat dessa elever och hur pedagoger bemöter och arbetar med dem ute i fyra olika klasser. Resultatet av undersökningen visar att barn som enligt berörda pedagoger har koncentrationssvÄrigheter, jÀmfört med andra barn, behöver extra stöd och hjÀlp frÄn bÄde kamrater och vuxna för att hitta en lagom aktivitetsnivÄ som frÀmjar barnets utveckling. Resultatet visar att koncentrationssvÄrigheter hos dessa barn inte ligger pÄ barnet, utan att koncentrationssvÄrigheterna sitter i pedagogens arbetssÀtt och i miljön. Struktur, tydlighet, grÀnser, inlÀrningsmiljö, inlÀrningsstil och sjÀlvkÀnsla Àr centrala begrepp i arbetet med dessa barn för att koncentrationssvÄrigheterna ska minska eller helt försvinna..

BakgrundI den teoretiska bakgrunden presenteras matematik ur olika perspektiv för att ge enövergripande bild av Àmnet. I första avsnittet granskar vi hur styrdokument samt kursplaner definierar matematiken i verksamheten för förskola och skola samt relevant forskning. Slutligen följer en redogörelse för det teoretiska ramverk - fenomenografi, vilket studien Àr inspirerad av.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra ett antal verksamma pedagogers beskrivningar ifall och hur de anvÀnder bilderboken som ett verktyg för att stimulera barn till ett matematiskt lÀrande.MetodI vÄr studie har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod för att nÄ fram till ett resultat som har relevans för vÄrt syfte. Fenomenografi har anvÀnts som ansats och som verktyg, för att samla in datamaterial har intervju anvÀnts. Sammanlagt har sex pedagoger, verksamma i tvÄ skilda förskolor, medverkat i studien.ResultatI resultatavsnittet redogörs essensen av vad som framkommit vid intervjuerna.

Det ha?r a?r en kvalitativ forskningsstudie med en diskurspsykologisk ansats da?r socialkonstruktionismen sta?r som teori. Syftet a?r att underso?ka hur la?rare beskriver att de bemo?ter matematiken i skolan na?r det finns elever i behov av la?s- och skrivsto?d. En diskurspsykologisk analys studerar hur ma?nniskan skapar och fo?rsta?r sin omva?rld genom anva?ndning av sin spra?kliga fo?rma?ga.

Abstract Titel: GÄ ut för att lÀra in - en fallstudie om pedagogers instÀllning till utomhusverksamhet pÄ en traditionell förskola Författare: Angelica Jönsson och Nina Kroll Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi vill studera hur man överlag bedriver utomhusverksamhet i en traditionell förskola. Vi har fokuserat vÄra problemformuleringar kring hur pedagogerna anvÀnder sig av utemiljön och vad som spelar in för att det ska bedrivas en planerad pedagogisk verksamhet som vi hÀr kommer att kalla utomhusped. Vi vill ocksÄ se vilka tankar och förestÀllningar pedagogerna har kring att bedriva utomhuspedagogik. Vi har valt att anvÀnda oss av enkÀt och intervju. För den generella bilden av förskolans uteverksamhet delades enkÀten ut till samtliga pedagoger pÄ den utvalda förskolan. DÀrefter utformades intervjufrÄgor baserade pÄ enkÀtsvaren.