Syftet med denna studie Àr att undersöka och problematisera diskurser som kommer till uttryck i pedagogers resonemang kring genusfrÄgor. Studiens ansats Àr feministisk poststrukturalism. Vi vill kunna identifiera och fördjupa förstÄelsen för sprÄkligt burna vÀrden i pedagogernas resonemang, eftersom dessa inverkar pÄ hur elever förstÄr sig sjÀlva, andra och förhÄller sig till varandra. Vi har för syfte att nÄ och synliggöra strukturer. För att uppnÄ syftet formulerades följande frÄgestÀllningar: Vilka diskurser rörande genusfrÄgor kan utlÀsas i pedagogers resonemang? Och hur kan de utlÀsta diskurserna förstÄs i förhÄllande till nationella krav i Lgr11? För att besvara frÄgestÀllningarna har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger.

Matematik, en lek? En studie av pedagogers arbete med matematik Maria Mattsson Nina Axelsson Axelsson, Nina & Mattsson, Maria (2006) Matematik, en lek? En studie av pedagogers arbete med matematik (Is Mathematics playful? A study on pedagogues' math teaching), LÀrarutbildningen; Malmö högskola. Denna uppsats har som syfte att ta reda pÄ hur pedagoger i skolan planerar och genomför sin undervisning i matematik. UtgÄr pedagogen frÄn elevens erfarenheter och tankar eller utgÄr pedagogen endast frÄn ?matteboken? nÀr de planerar och genomför undervisningen? I uppsatsen kommer vi att undersöka vilket material som frÀmst anvÀnds i undervisningen och vad det Àr som pÄverkar pedagogernas val av material och hur de planerar sin undervisning sÄ att den blir sÄ lustfylld sÄ möjligt? Till vÄr undersökning har vi valt att intervjua pedagoger pÄ tvÄ olika skolor i södra Sverige. Antalet intervjuer blev totalt fem stycken.

Syftet med uppsatsen var att synliggöra pedagogers erfarenheter samt sÀtt att se pÄ lek som inlÀrningsmetod. FrÄgorna som tas upp rör pedagogernas sÀtt att se pÄ lek, sitt eget sÀtt att införliva lek i undervisningen samt vilka möjligheter och vilka problem som finns med metoden. I undersökningen har det genomfört intervjuer med pedagoger samt observationer i dessa pedagogers klassrum. Uppsatsen ses med fördel genom ett sociokulturellt samt ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Undersökningen visar pÄ att pedagogerna överlag Àr positivt instÀllda till lek som inlÀrningsmetod men att de inte Àr nöjda med sitt eget sÀtt att införliva denna typ av metod.

Jag har valt att göra ett arbete om hur barn upplever nÄgra specifika situationer i förskolans vardag. Mina erfarenheter som pedagog visar att under vissa situationer under dagen kan stressen vara mer pÄtaglig. Ambitionen var att försöka ta reda pÄ hur barnen kÀnner sig i de utvalda situationerna samt att genom studien undersöka om barnen har nÄgon uppfattning om vad stress innebÀr och om det finns nÄgon skillnad mellan pojkar och flickor.  De situationer jag gÄtt in djupare pÄ var matsituationen samt av - och pÄ klÀdningen inför utevistelsen pÄ förskolan. En tydlig tendens Àr att personalen upplever större krav, ökat ansvar och att allt fler arbetsuppgifter lÀggs pÄ dem. Förutom det pedagogiska arbetet med barnen ska pedagogerna Àven göra en hel del dokumentationer och planeringar.

BakgrundLeken Àr en intressant företeelse för olika yrkeskategorier som psykologer, pedagoger och forskare. Leken har betydelse för förskolan. Barn behöver undersöka och upptÀcka sin omvÀrld med medforskande pedagoger.SyfteSyftet Àr att undersöka och analysera nÄgra pedagogers syn pÄ lek och deras egen medverkan i lek.MetodEn kvalitativ metod har anvÀnts med intervju som redskap. Den kvalitativa metoden söker svar ifrÄn individuella individers tankar och Äsikter. Genom intervjun har jag kunnat undersöka respondenternas idéer om deras egen medverkan i lek.

Denna undersökning bygger pÄ fem kvinnliga förskollÀrares uppfattningar om förskolans fysiska innemiljö. Syftet Àr att ta reda pÄ vad förskollÀrare tÀnker kring material och utformning av lokaler. I litteraturdelen berörs olika syn pÄ barn och pÄ förskolan som institution samt teorier kring material och den fysiska innemiljön. Eftersom jag söker förskollÀrares olika uppfattningar, anvÀnder jag mig utav en kvalitativ metod och genomför fem intervjuer. Mitt resultat visar att det Àr flera delar som pÄverkar förskollÀrarnas tÀnkande kring utformningen av förskolan, bl.a.

Pedagogers perspektiv pÄ en lÀrande innemiljö.

I förskolan och skolan strÀvas det idag efter att verksamheten ska inkludera alla barn och elever oavsett behov och förutsÀttningar.Det ska vara en ?förskola/skola för alla?. Trots att samhÀllet kommit lÄngt i synen pÄ ?en förskola för alla?, sÄ finns det fortfarande idag tendenser pÄ sÀrlösningar i förskolorna (Nilholm, 2011). Med det i Ätanke ville vi besöka en specialförskola med inriktning ?barn med flerfunktionsnedsÀttning?.

Syftet med studien var att ÄskÄdliggöra nÄgra pedagogers arbetssÀtt och Äsikter kring barnens sprÄkutveckling i förskolan och förskoleklass. Vi ville Àven undersöka om det fanns nÄgot samarbete mellan verksamheterna kring barnens sprÄkutveckling. Slutligen var vÄr avsikt att ta reda pÄ om pedagogerna anser att samarbetet hÀmmas om verksamheterna inte Àr samlokaliserade. För att söka reda pÄ liknande undersökningar som gjorts tidigare, anvÀnde vi oss av Internet. Vi anvÀnde oss av sidan www.uppsatser.se dÀr vi skrev in barn, sprÄkutveckling och samarbete.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild av vilken syn pedagoger har pÄ begreppet barns inflytande. Vi vill Àven fÄ en inblick i vilka hinder och möjligheter pedagoger upplever nÀr det gÀller att ge femÄringar inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med tio stycken pedagoger pÄ fyra förskolor. Inflytande Àr ett begrepp som utgör en central del i vÄr studie. Resultatet av studien visar att pedagogerna har en likvÀrdig uppfattning om vad begreppet inflytande innebÀr.

AbstractAnn-Kristin Mortensen & Susanne WilliamssonPedagogers medvetenhet om barns lÀrandemiljö.En intervjustudie om barns lÀrande i förskolanTeachers? awareness of children?s learning environment.An interview study about teachers? awareness of children?s learning environment.Antal sidor: 32Vi undersökte i en kvalitativ intervjuundersökning vad pedagoger pÄ tvÄ förskolor anser lÀrande Àr hos barn, samt hur de menar att de bemöter och utmanar barns lÀrande utifrÄn Vygotskijs proximala utvecklingszon. Undersökningen och litteraturens teorier gav kunskap i hur pedagogerna utmanar och bemöter barns lÀrande i förskolan. Detta gav underlag för analys och diskussion. Samtliga informanter var överens om att kommunikation borde vara en röd trÄd i förskolans verksamhet och har en stor betydelse för barns lÀrande. Pedagogerna ville se och höra varje barn och utgÄ frÄn deras tankar och funderingar enligt Vygotskijs proximala utvecklingszon. Informanterna ville ge barnen goda förutsÀttningar för en bra lÀrandemiljö.

Det hÀr examensarbetet handlar om barn i familjer med missbruk och hur man som lÀrare ska hantera situationer som kan uppstÄ kring dessa barn. Syftet med arbetet har varit att fÄ insikt om och ökad förstÄelse för barn som lever i familjer dÀr det förekommer missbruk av berusningsmedel, dvs alkohol eller narkotika. Det har jag gjort genom att lÀsa litteratur inom omrÄdet och intervjuat tvÄ lÀrare och en skolsköterska med lÄng erfarenhet av barn och dÄ ocksÄ av barn som lever under sÄdana förhÄllanden. I undersökningen ligger tyngdpunkterna pÄ hur man kan upptÀcka dessa barn, hur man agerar mot barnen för att underlÀtta situationen för dem i skolan samt hur man agerar mot förÀldrarna. Sammanfattningsvis kan sÀgas att undersökningen visar hur viktigt det Àr att man som lÀrare ser dessa barn och att man orkar bry sig..

Denna uppsats handlar om hur nÄgra pedagoger beskriver att de arbetar tematiskt med yngre barn och vad de grundar sitt tematiska arbete pÄ. Mina frÄgestÀllningar var: Hur beskriver pedagogerna att de arbetar tematiskt? Vad grundar pedagogerna sitt tematiska arbete pÄ? För att fÄ reda pÄ detta valde jag att intervjua tre pedagoger som Àr verksamma i förskolan och i förskoleklass. Alla tre pedagoger arbetar regelbundet tematiskt med yngre barn. Min slutsats Àr att det blir skillnader i det tematiska arbetssÀttet, beroende pÄ vilken teori man vÀljer att utgÄ ifrÄn eller vilket synsÀtt man har.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka pedagogers syn pÄ social kompetens i förskola och skola. Vi vill se om det skiljer sig Ät mellan förskola och skola. Metoden som vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer Àr genomförda med sex stycken pedagoger pÄ tvÄ olika skolor under vÄr VFU-period. Vi stÀllde frÄgor till varje pedagog som bl.a.

Barns behov, ekonomi och politik Ă€r det som utgör innehĂ„llet i den allmĂ€nna debatten i media kring de pedagogiska verksamheternas hantering av resurser. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka pedagogers uppfattningar om resurser och dess fördelning i förskola och skola. Undersökningen har genomförts med tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv deltagare frĂ„n fem olika pedagogiska verksamheter i Östergötland. Intervjuerna har sammanstĂ€llts, analyserats och jĂ€mförts med en teoretisk översikt dĂ€r litteratur samt nationell och internationell forskning inom omrĂ„det behandlats. Undersökningen visar att det Ă€r pedagogen sjĂ€lv, tillsammans med arbetslaget, som Ă€r den största resursen, samt att det finns resurser i verksamheterna som Ă€r outnyttjade pĂ„ grund av pedagogernas bristande tid, kompetens och engagemang.