Syfte: Syftet Àr att undersöka hur tvÄ pedagogers förhÄllningssÀtt pÄverkar förutsÀttningarna för de ?tysta och försiktiga? barnens möjlighet till delaktighet. För att besvara syftet utgÄr studien frÄn tre frÄgestÀllningar. Vad innebÀr det för dessa pedagoger att arbeta utifrÄn icdp:s förhÄllningssÀtt i sitt samspel med barnen? Hur gÄr diskussionerna utifrÄn begreppen: förhÄllningssÀtt, förutsÀttningar och delaktighet vid planering och utvÀrdering av den dagliga verksamheten? Hur ser förutsÀttningarna ut under dagens olika aktiviteter för de tysta försiktiga barnen?Teori: Sociokulturellt perspektiv, kommunikativt relationsinriktat perspektiv och Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen.Metod: En kvalitativ undersökning med metoderna: Deltagande observationer, ostrukturerade intervjuer samt tvÄ djupintervjuer.Resultat: Det visar sig vara av stor vikt hur de tvÄ pedagogerna bemöter de tysta försiktiga barnen.

VĂ„rt syfte med arbetet Ă€r att fĂ„ en ökad kunskap om barn med svĂ„righeter sĂ„som, stress, lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter, DAMP, övervikt, fysiska handikapp och mobbning. Vi vill ocksĂ„ fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur man kan underlĂ€tta för dessa barn i idrottsundervisningen. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar: Är skolans idrott viktig för elevernas fysiska och psykiska utveckling? Kan man inom idrottsĂ€mnet underlĂ€tta för barn med de svĂ„righeter av de slag vi studerat? Hur definieras dessa typer av svĂ„righeter i litteraturen och hur uppmĂ€rksammar man dem hos barn? Vi har lagt tyngdpunkten pĂ„ litteraturstudien men har Ă€ven en empirisk del dĂ€r verkligheten speglas av specialpedagoger och idrottslĂ€rares erfarenhet. Genom arbetet har vi kommit fram till att mĂ„nga av dessa svĂ„righeter som vi valt att behandla, har uppstĂ„tt genom att samhĂ€llet har förĂ€ndrats och mĂ€nniskan har inte anpassat sig efter det..

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och frÄgeformulÀr ville vi kartlÀgga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter samt fÄ reda pÄ vilka generella ÄtgÀrder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan Àr av stor betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras frÀmsta arbetsuppgift Àr att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att pÄ sÄ vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvÄrigheter. .

Denna undersökning handlar om lekens betydelse för utvecklande av socialt sampel mellan barn. Vet alla vad lek Àr och Àr lek nÄgot man kan definiera? Vi har intervjuat barn och pedagoger i förskola och förskoleklass och Àven observerat barn. Genom lek fÄr barn bearbeta vardagssituationer och vÀrlden runt omkring dem. De lÀr sig att samarbeta och att lyssna pÄ varandra, men Àven turordning.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka pedagogers och barns samspel i relation med matematiska begrepp och ta reda pÄ vilka matematiska begrepp som blir synliga vid aktiviteter inomhus i en förskoleklass. Arbetet Àr bÄde en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Strukturerade observationer och intervjuer anvÀnds som undersökningsmetoder. Intervjuerna kompletterar observationerna för att ta reda pÄ pedagogers syfte med aktiviteterna och hur medvetna pedagoger arbetar. Dessutom jÀmförs observationerna och intervjuerna i analysen. Studien visar att pedagogerna har en stor betydelse i barnens matematiska begreppsutveckling. SprÄket Àr hjÀlpmedel för att kunna pÄverka barnens tankar mot utveckling och barnens anvÀndning av matematiska begrepp Àr beroende av hur ofta pedagogerna uttrycker sig med hjÀlp av matematiska begrepp.

Flera forskare menar att grunden för lÀsinlÀrning börjar sÄ fort smÄ barn hör ramsor, sÄnger och mÀnniskor prata. Inom förskoleverksamheten Àr höglÀsning en vanligt förekommande aktivitet. LÀser man högt för barn redan frÄn en tidig Älder kan det resultera i att barnen tidigt utvecklar sin talförmÄga. Under höglÀsningen kan ocksÄ barnen ta lÀrdom av nya ord och pÄbörjar processen av att lÀra sig lÀsa. HöglÀsning kan ocksÄ lÀra barn andra saker, t.ex.

Huvudsyftet med denna studie Àr att belysa utvalda lÀrares och förÀldrars perspektiv pÄ hur förÀldrasamverkan implementeras i deras aktuella grundskolor. Varierade aspekter till varför detta samarbete Àr vÀsentligt beskrivs i relation till den aktuella forskningsfronten. Grunden till examensarbetet Àr en kvalitativ intervjustudie med sex förÀldrar och fem verksamma lÀrare i en kommun i mellersta Sverige. LÀrarna Àr verksamma pÄ skilda skolor i kommunen med omnejd, med elever i olika grundsko-lestadier, varav en Àr högstadielÀrare. FörÀldrarna har ett till fyra barn, dÀr de som Àr i grundskoleÄlder Àr mellan sju och sexton Är, Àven hÀr pÄ varierande skolor.I den tidigare forskningen har det bland annat framkommit att förÀldrasamverkan eller ett samar-bete mellan hem och skola gynnar barns skolgÄng.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur buller i förskolan pÄverkar den pedagogiska verksamheten, med utgÄngspunkt frÄn pedagogers upplevelser och erfarenheter av Àmnet. Studien utgÄr frÄn intervjuer med verksamma pedagoger i förskolan och en observation pÄ en förskoleavdelning. Bakgrunden bygger pÄ information samlat frÄn böcker, tidskrifter och webbsidor.Buller i förskolan anses av informanterna vara ett problem eftersom bÄde barn och pedagoger far illa av att varje dag vistas i en miljö med hög ljudnivÄ. Det leder bland annat till att bÄde barn och vuxna blir stressade, koncentrationsförmÄgan blir försÀmrad samt att det kan leda till hörselnedsÀttningar. Det Àr pedagogens uppgift att skapa en bra ljudmiljö dÀr man kan bedriva en bra pedagogisk verksamhet.

Denna studie syftar till att undersöka de konsekvenser förskollÀraresförhÄllningssÀtt kring barns delaktighet och inflytande kan medföra för barnen iförskoleverksamheten. LÀroplanen för förskolan benÀmner barns delaktighet ochinflytande som nÄgot som ska genomsyra verksamheten tillsammans medsamhÀllets demokratiska vÀrderingar (Skolverket, 2010). DÄ lÀroplanen endastutgÄr frÄn strÀvansmÄl utan konkreta anvisningar för hur dessa aspekter skaintegreras i verksamheten Àr det pedagogernas tolkning och förhÄllningssÀtt kringÀmnet som styr. Detta gör att pedagogens förhÄllningssÀtt fÄr en viktig roll iverksamheten och Àr sÄledes bÄde intressant och viktig att undersöka ochreflektera kring. Undersökningen utgÄr frÄn en kvalitativ metod och bygger pÄobservationer samt ett eftersamtal med pedagogerna pÄ den aktuella avdelningen.Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnder vi oss av det sociokulturella- ochrelationella perspektivet, dÄ vi granskar samspelen och relationerna mellanpedagog och barn.

Studiens syfte Àr att utifrÄn en kritisk ansats beskriva och skapa förstÄelse för hur pedagoger och förskolechefer uppfattar och definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur de utifrÄn detta utformat verksamheten. De forskningsfrÄgor som varit aktuella för vÄr studie Àr: Hur beskriver pedagoger och förskolechefer ett barn i behov av sÀrskilt stöd? Hur utformar pedagoger verksamheten för att tillgodose generella behov i relation till specifika behov? VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr dels ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÄ mÀnniskan Àr aktiv i processen att skapa den sociala verkligheten och dÀr det sker en interaktion mellan samhÀlle och mÀnniskan, dels ett sociokulturellt perspektiv dÄ allt vi lÀr oss, sker i sociala sammanhang i en interaktion med andra mÀnniskor. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi utfört enskilda intervjuer med fyra förskollÀrare och tvÄ förskolechefer. Resultatet visade att de har en stor förstÄelse för barns olikheter och de ser till allas lika vÀrde och ser inga hinder utan möjligheter till barns delaktighet i förskolans verksamhet.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga förskolepersonalens uppfattning angÄende behovet av specialpedagogiskt stöd inom förskolan och vilken kompetens och kunskap personalen förvÀntar sig att specialpedagogen ska tillföra. Undersökningen har Àven lagt fokus pÄ hur pedagogerna ser pÄ specialpedagogik och barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr skriven utifrÄn en kvalitativ modell och undersökningen har genomförts med hjÀlp av metoderna; enkÀt och fokusgruppsamtal. EnkÀten besvarades av tio respondenter i tre olika förskolor en vecka innan samtalen Àgde rum. De tre fokusgruppsamtalen utgick frÄn fem omrÄden; pedagogiska diskussioner, specialpedagogik, specialpedagogens roll, integrering/inkludering och barn i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet visar att nÀrhet och tillgÀnglighet till specialpedagog ses som förutsÀttningar för det förebyggande arbetet och för att specialpedagogen ska kunna vara ett komplement till den övriga personalen.

Syftet med arbetet Àr att studera flickors och pojkars lek, fri frÄn pedagogers inverkan. Forskningsbakgrunden beskriver skillnader i pojkars och flickors lek samt lekens betydelse för barns utveckling. Undersökningen genomfördes pÄ en förskola med en kvalitativ metod, dÀr barnen observerades med videokamera. I resultatet framkom vilka tema flickor och pojkar har i sin lek, hur de utnyttjar rummet, hur deras fysiska aktivitet beskrivs och vilka leksaker och material de anvÀnder i leken. Den stora skillnaden som vi kommit fram till Àr att flickor anvÀnder kroppen och fysisk aktivitet mindre mÄngfacetterat Àn pojkarna.

Denna studie antar en sociokulturell ansats och har som syfte att undersöka hur barn och pedagoger musicerar tillsammans i den pedagogiska verksamheten. Genom videoobservationer pĂ„ en mĂ„ngkulturell förskola med tvĂ„ medverkande förskollĂ€rare, en barnskötare och 16 barn i Ă„ldrarna 1Âœ- 3 Ă„r har mina frĂ„gestĂ€llningar undersökts. Det som tydligt framkommer i denna studie Ă€r att musik i nĂ„gon form anvĂ€nds varje dag i den undersökta förskolans verksamhet och att sĂ„ngen Ă€r den aktivitet som framtrĂ€der starkast. Resultaten visar att pedagogerna anvĂ€nder sig av olika kulturella redskap under musikaktiviteterna, t.ex. kroppssprĂ„k och sprĂ„k.

BakgrundFokus i barnomsorgen har under senare Är skiftat och nu har pedagogiken en större roll i förskolan Àn tidigare. Detta innebÀr att pedagoger bör arbeta med barns inlÀrning. För att ett lÀrande ska ske behöver barn kÀnna sig trygga vilket lyfts av bÄde nationell och internationell forskning.SyfteSyftet med studien Àr att belysa pedagogers och psykologers tankar och Äsikter kring barnens möjligheter att skapa trygga relationer till pedagoger pÄ förskolan.MetodMetoden som har valts Àr en kvalitativ studie dÀr intervju Àr redskapet som anvÀnts. Fyra pedagoger med lÄng erfarenhet av arbete pÄ smÄbarnsavdelning samt en psykolog intervjuades. Genom noggrann analys och bearbetning av det insamlade materialet diskuterades ett resultat fram.ResultatI resultatet framkom det att de yngre barnens vistelsetider har ökat betydligt under senare Är.