Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka rollen som hjÀlpfröken i förskolan utifrÄn pedagogers perspektiv. Litteratur och forskning visar att detta Àr en roll som flickor i förskolan ofta fÄr pÄ medveten eller omedveten uppmaning frÄn pedagogerna omkring dem. För att synliggöra rollen ur ett helhetsperspektiv Àr det viktigt att se till det sociala livet pÄ förskolan för alla barn. Det vill sÀga, barnens interaktioner med andra barn och vuxna pÄ förskolan. Hur de talar till och med varandra samt hur de agerar gentemot varandra.

Syftet med denna studie Àr att studera pedagogers styrningsstrategier i förhÄllande till barns lek. VÄr ambition med studien var att problematisera de styrningsstrategier som framkom i en förskolas praktik. ForskningsfrÄgorna som lÄg till grund för studien var:Vilka styrningsstrategier i relation till barns lek Àr framtrÀdande i en förskolas praktik?Hur kan pedagogers styrningsstrategier problematiseras utifrÄn barns lek?För att uppnÄ syftet och besvara forskningsfrÄgorna valde vi att göra ett strategiskt urval gÀllande studiens omfattning och antal deltagande. Undersökningen genomfördes pÄ en förskola vid flera tillfÀllen genom videodokumentation.

Huvudsyftet med studien Àr att undersöka pedagogers kunskaper om ADHD och huruvida kunskapen om ADHD har betydelse för pedagogers bemötande med elever med ADHD. UtifrÄn en kvalitativ forskningsmetod har vi gjort semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger, alla verksamma inom skola och fritidshem. Resultaten visade att kunskapen fanns om elever med ADHD, Àven om informanterna menade att de saknade kunskap sÄ berÀttade de nÄgot annat, vilket visade pÄ en omedvetenhet om sin kunskap om elever med ADHD. Informanterna hade valt strategier som i litteraturen beskrevs som framgÄngsrika. En god relation, tydlig struktur, individanpassning, förÀldrasamverkan och anpassade arbetsmetoder.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie pÄ sex förskolor dÀr vi har intervjuat elva pedagoger, för att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar om utomhusmiljöns betydelse för barn i förskolan. Intervjuerna gjordes pÄ respektive pedagogs förskola, vi anvÀnder oss av öppna frÄgor som Àr kopplade till studiens syfte.För att svara pÄ syftet formulerade vi följande frÄgestÀllningar, vilka syften beskriver pedagoger att de har i planerad utomhusmiljö? Vilka syften beskriver pedagoger att de har i naturmiljö? Vilka aspekter lyfter pedagoger fram som betydelsefulla i barns lÀrande i planerad utomhusmiljö samt naturmiljö?Resultatet visar att pedagogerna ser utomhusmiljön som en bra plats för lÀrandet eftersom i naturen fÄr barnen öva grovmotorik naturligt, nÀr de till exempel klÀttrar över stenar och grenar. Den planerade utomhusmiljön och naturen Àr viktig och Àr en daglig aktivitet för barnen i förskolan berÀttar de intervjuade pedagogerna. Resultatet visar ocksÄ att det lÀrandet barnen kan fÄ inomhus i matematik gÄr bra att göra utomhus genom praktiska övningar med naturmaterialet som finns. .

?Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera pedagogers uppfattningar om lÀrarprofessionen utifrÄn perspektiven allmÀn lÀrarutbildning i förhÄllande till beprövad erfarenhet och medföljande tyst kunskap gÀllande de specialpedagogiska perspektiv vi tar upp i vÄr studie. För att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie, med fenomenografiskt perspektiv som inspiration, pÄ verksamma pedagoger i förskola och skola. Respondenterna delades upp i tvÄ urvalsgrupper, beroende pÄ utbildning. Resultatet pÄvisar att nyutexaminerade pedagoger har en önskan om att specialpedagogik ingÄr i deras grundutbildning. Pedagoger med lÄng yrkeserfarenhet uppfattar att den tysta kunskap som följer med den kan kompensera för den specialpedagogiska kunskap som inte ingÄtt i deras grundutbildning.

Syftet med denna uppsats Àr att, genom direktobservationer och löpande protokoll, ta reda pÄ hur pedagogerna i tvÄ olika verksamheter skapar och upprÀtthÄller social ordning i samlingen. Tyngdpunkten kommer att ligga vid fördelningen mellan tillrÀttavisningar och positiv feedback frÄn pedagogen riktat till barnet/barnen, dÄ detta vÀckte intresset för att vidare studera pedagogers metoder för att skapa och upprÀtthÄlla den sociala ordningen. Vi har genomfört totalt 24 observationer som Àr underlaget för att besvara frÄgestÀllningarna. UtifrÄn vÄra kategoriseringar av pedagogens metoder ser vi i resultatet att pedagogerna i bÄda verksamheterna anvÀnder samma typ av metoder men ibland pÄ olika sÀtt. Pedagogerna pÄ LÀrkan varierar metoder, innehÄll och barngrupp i sina samlingar, medan pedagogen pÄ Rackarungarna har tre liknande samlingar med samma barngrupp varje dag.

I lÀroplanen för förskolan stÄr det bland annat att man ska strÀva mot att barnen utvecklar sin förmÄga att lyssna och berÀtta. Idag finns inga direkta krav pÄ lÀrande i förskolan samtidigt som förskolan ska vara en lÀrande miljö. Pedagoger mÄste dÀrför vara vÀl medvetna om hur deras arbete kan pÄverka barnen. Syftet med denna undersökning Àr att lyfta fram pedagogers tankar i sitt arbete med höglÀsning i förskolan. I undersökningen har totalt sex pedagoger, frÄn tvÄ olika förskolor, svarat pÄ mina frÄgor genom kvalitativa intervjuer.

Denna studie synliggör hur olika pedagoger ser pÄ och jobbar med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. I bakgrunden redovisas tidigare forskning som belyser diagnoser i förskolan, pedagogers olika uppfattningar och arbete samt begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?. Studien Àr kvalitativ, jag har genomfört forskningsintervjuer för att fÄ en inblick i hur yrkesverksamma pedagoger ser pÄ och jobbar med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet visar att mÄnga pedagoger har samma uppfattningar om vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbete med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. De stÄr alla pÄ samma grund men arbetar pÄ olika sÀtt.

VÄr studie handlar om pedagogers syn och tankar kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Syftet med studien Àr att undersöka vilka arbetssÀtt de intervjuade pedagogerna anvÀnder för att frÀmja sprÄkutvecklingen hos flersprÄkiga barn. Vi vill samtidigt veta om barnets modersmÄl och kultur integreras i verksamheten och om den fysiska miljön Àr frÀmjande för flersprÄkiga barn. Vi har anvÀnt oss utav miljöobservationer och kvalitativa intervjuer för att intervjua sex förskollÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner som ligger i Mellansverige.De frÀmsta arbetssÀtten pedagogerna anvÀnder sig utav Àr höglÀsning, bilder och tecken som stöd, och att man stÀndigt arbetar medvetet med sprÄket i vardagliga aktiviteter som samlingen, vid matbordet, blöjbyten mm. Informanterna pÄpekar att det Àr viktigt att barnens modersmÄl Àr vÀlutvecklat för att de ska kunna utveckla ett bra andrasprÄk.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vikten av leken som pedagogiskt verktyg i klassrummet och hur lek kan fungera som resurs i klassrummets inlÀrningsmiljö samt beskriva pedagogers syn pÄ lek som metod för lÀrande i det dagliga arbetet i grundskolan. För att uppfylla syftet har jag anvÀnt mig av frÄgestÀllningarna: I vilken funktion anvÀnds lek som pedagogisk verktyg i grundskolan? Vilken syn har pedagogen pÄ lekens funktion i lÀrandet? Hur kan lek anvÀndas i undervisningen för att utveckla lÀrande? Studien Àr utförd pÄ tvÄ skilda skolor i Norrbotten dÀr kvalitativa intervjuer genomförts med grundskolepedagoger i Ärskurs ett till tre. Intervjuerna fokuserade pÄ pedagogerna syn samt dess bedömning av lek som metod för lÀrande i det dagliga arbetet i grundskolan. Resultatet visar att betoningen pÄ barns lek i lÀrarutbildningen har varierat genom Ären, men frÄn 1980-talet och framÄt fÄtt en större plats i svensk pedagogik.

Arbetet handlar om eleveras utanförskap och vilka konsekvenser det kan fÄ för elevens lÀrande och fortsatta utveckling. Arbetet bygger till största del pÄ pedagogers uppfattning om begreppet utanförskap och dess konsekvenser för lÀrande. Fyra pedagoger har deltagit i studien, de arbetar samtliga i grundskolans tidigare Är. InformationsinhÀmtande metoder har bestÄtt av kvalitativ intervju och fokusgruppintervju. Bakgrunden inleds med att ge en historisk tillbakablick samt en nÀrmare beskrivning av begreppet utanförskap.

FörskolegÄrden Àr ett aktuellt och intressant omrÄde inför vÄr kommande roll som förskollÀrare. GÄrden Àr en plats dÀr vi kommer tillbringa stor del av vÄr framtid och dÀrför vill vi fÄ mer kunskap om detta ur pedagogers perspektiv.  Det vi fokuserat pÄ Àr pedagogers uppfattningar och Äsikter om förskolegÄrden och detta kan vi koppla till begreppen intelligent action och learning by doing som Àr Deweys teorier. Dessa teorier handlar frÀmst om upplevelser och erfarenheter vilket vi grundar vÄr studie pÄ eftersom vi anser att man utvecklas hela livet och att det dÀrför Àr viktigt att fÄ vara med om olika hÀndelser.    Genom att vi kopplar vÄr studie till upplevelser och erfarenheter intar vi ett sociokulturellt perspektiv som fokuserar pÄ intresset för det individuella barnet och barnet i grupp.    Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra förskolepedagogers uppfattningar betrÀffande utemiljön pÄ gÄrden samt observera vad det finns för material och vad som anvÀnds av barnen. FrÄgestÀllningarna vi anvÀnt oss av Àr: Vad anser den intervjuade pedagogen om miljön pÄ gÄrden i dag? Vad Àr pedagogernas Äsikter kring upplÀgget av gÄrden? Vad för material finns pÄ gÄrden och vad anvÀnds?    Metoderna vi anvÀnt oss av Àr intervju och observation pÄ tre olika förskolor i mellansverige dÀr vi intervjuat sex pedagoger och observerat pÄ sex förskolegÄrdar.    Resultatet av intervjuerna och observationerna visar att i de flesta fall var pedagogerna nöjda med gÄrdarna eftersom att det ansÄgs finnas det mesta, exempelvis nÀrheten till naturen dÀr utbudet skiftar beroende pÄ Ärstid och detta ger barnen möjlighet till olika upplevelser.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur pedagogers instÀllning Àr till tvÄsprÄkighet i förskolan och om det finns nÄgon tendens att Äldern generellt kan ha att göra med hur pedagogerna förhÄller sig till det. Vi ville Àven undersöka om reglerna för modersmÄlsundervisning skiljer sig Ät i de tvÄ kommuner som undersöktes.Resultatet i vÄr uppsats bygger pÄ enkÀter och intervjuer som vi har sammanstÀllt i form av tabeller, diagram och löpande text. Vi valde att skicka ut 129 enkÀter och fick tillbaka 86 stycken.De flesta som besvarade enkÀten var positivt instÀllda till tvÄsprÄkighet och de ansÄg ocksÄ att barnen skulle fÄ tala sitt modersmÄl. De pedagoger som var mest angelÀgna att framhÀva olika kulturer pÄ förskolan var de som hade mÄnga invandrarbarn pÄ sin avdelning.ModersmÄlundervisningen skiljer sig Ät nÀr det gÀller förskolan. En kommun har modersmÄlstrÀning för barn i förskolorna, medan den andra kommunen inte skulle ordna nÄgot alls.Det Àr viktigt att barnen lÀr sig sitt modersmÄl grundligt innan de kan lÀra sig ett nytt sprÄk och att pedagogerna Àr öppna och engagerade för barnens sprÄk och kultur.

SAMMANFATTNING I vÄrt examensarbete kommer vi att skildra olika pedagogers syn pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd och deras skolgÄng. Syftet med detta Àr upptÀcka och belysa skillnader och likheter mellan pedagogerna i den ?stora? skolan och pedagogerna pÄ resursskolorna. VÄrt syfte Àr Àven att ta del av olika pedagogers verklighet och dÀrigenom skapa beredskap inför vÄrt kommande yrke som pedagoger. I vÄr undersökning intervjuade vi fyra pedagoger frÄn den ?stora skolan? och fyra pedagoger frÄn resursskolan.

Syftet med denna studie var att beskriva möjligheter och svÄrigheter med utvidgade sys-kongrupper och pedagogers och förskolechefers tankar kring detta. Vi ville Àven fÄ ökad förstÄelse om mot vilken bakgrund ÄldersammansÀttningen i barngruppen organiseras. VÄr studie utfördes pÄ en förskola med utvidgade syskongrupper och undersökningen bygger pÄ intervjuer med öppna frÄgor. VÄr analys grundar sig pÄ tidigare forskning och Vygotskijs teorier om barns utveckling. I stort upplever pedagogerna att det sociala gynnas men att överlag Àr utvidgade syskongrupper negativt för barnens utveckling.