Syftet med studien var att undersöka vilken roll artefakterhar i pedagogers naturvetenskapliga samtal med barngruppen.Resultaten erhölls genom att observera och utföra kvalitativa metaintervjuer med fem förskollÀrare.Det teoretiska perspektivet som legat till bakgrund för studien Àr det sociokulturella perspektivet med fokus pÄ Vygotskijs syn pÄ artefakter och mediering genom dessa. Intresset för denna undersökning vÀcktes dÄ den 2010 reviderade lÀroplanen för förskolan har skapat tydligare mÄl kring naturvetenskap i förskolan. Vilken roll artefakterna har i pedagogernas arbete utifrÄn dessa mÄl Àr frÄgan som stÀllts och problematiserats.Undersökningen har visat att artefakter spelar en betydande roll i förskollÀrarnas pedagogiska arbete. BÄde som ett medel för att konkretisera naturvetenskap för barnen men Àven som ett hjÀlpmedel för pedagogerna sjÀlva sÄ att de lÀttare kan beskriva och visa olika fakta och processer. Pedagogerna var oeniga om vad som skulle klassas som artefakt; vissa ansÄg att vad som helst kunde anvÀndas medan vissa sÄg att föremÄlet mÄste laddas med mening för att kunna anvÀndas som medierande artefakt..

I denna studie har vi genom observationer undersökt tvÄ pedagogers val av metoder gÀllande lÀsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslÀrare i Ärskurs tre för att pÄ sÄ sÀtt kunna fokusera pÄ de mÄl som finns i kursplanen i svenska för just Ärskurs tre. Syftet med undersökningen var sÄledes att se hur dessa lÀrare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi pÄ hur samtal och samspel anvÀndes i undervisningen. Vi antog dÄ ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi anser att eleverna lÀr sig bÀst i samspel med varandra.UtifrÄn de frÄgestÀllningar vi hade, dÀr vi frÄgat oss vad för lÀsmaterial som anvÀnds, hur litteraturen anvÀnds i undervisningen samt huruvida elever och lÀrare samtalar kring det lÀsta, fann vi att det sÄg olika ut frÄn lektion till lektion.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka utifrÄn nÄgra pedagogers perspektiv hur koncentrationssvÄrigheter beskrivs samt hur elevers koncentrationssvÄrigheter pÄverkar andra elever/klassen. Jag valde att göra en intervjustudie, dÀr jag intervjuade fyra pedagoger utifrÄn deras erfarenheter och upplevelser. Jag stÀllde frÄgor som berörde svÄrigheter och yttrande av koncentrationssvÄrigheter, de andra elevernas reaktioner samt pÄverkan pÄ klassen.Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna upplever att elever kan tycka att det Àr jobbigt och kan sjÀlva bli störda av barnet med koncentrationssvÄrigheter. Det framkom ocksÄ att barnen runtomkring lÀr sig att hantera situationen genom att t.ex. ignorera.

Denna studies syfte Àr att beskriva och förstÄ könsmönster i förskolebarns samtal omkring lek. Tidigare forskning har visat att den rÄdande normen i förskolan Àr den heterosexuella normen. Studier har visat att man inte vet hur mÄnga förskolor som arbetar med jÀmstÀlldhet för att det inte finns nÄgon skyldighet att rapportera det. Barn anpassar sig till pedagogers och vuxenvÀrldens normer pÄ hur de förvÀntas vara.UtifrÄn empirin, som bestÄr av tvÄ gruppintervjuer med barn i 4-5ÄrsÄldern, sÄ visar det att barnen applicerar de rÄdande könsstereotypa förestÀllningarna pÄ leksaker och föremÄl i sin nÀrmiljö. Enligt min studie sÄ var barnen medvetna om könsmönster och delade upp lekformationer och leksaker i manligt och kvinnligt kodade positioner.

I arbetet ges en beskrivning av skolledare, specialpedagoger och pedagogers uppfattningar om specialpedagogens arbetsuppgifter utiftÄn utveckling, utredning, undervisning idag och i framtiden..

Demokrati, dÀr barns inflytande och delaktighet Àr en viktig del, genomsyrar lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98). Det finns flera orsaker till att barn ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan. Den viktigaste anledningen Àr att det Àr en mÀnsklig rÀttighet, en annan att det krÀvs att barn redan i förskolan fÄr möta inflytande och delaktighet för att fostras till demokratiska personer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger som medvetet sÀger sig arbeta med barns inflytande och delaktighet i förskolan ser pÄ barns möjligheter att ocksÄ göra det. Hur vÀl stÀmmer pedagogers uppfattningar om barns möjlighet till delaktighet och inflytande överens med barns uppfattningar? För att söka svar pÄ ovanstÄende har jag intervjuat 2 pedagoger och 4 barn pÄ samma förskoleavdelning.

Genom detta examensarbete vill vi undersöka nÄgra pedagogers uppfattningar om pedagogiskt drama i förskolan. VÄr litteraturgenomgÄng innehÄllande forskning kommer att bearbetas tillsammans med resultatet av den kvalitativa undersökningen med pedagogerna. Vi utgÄr frÄn en sociokulturell lÀrandeteori, bland annat genom att vi anvÀnder oss av Vygotskijs olika teorier om lÀrande. I litteraturen förklaras pedagogiskt drama som ett Àmne vilket kan utveckla barnets sociala förmÄga, kommunikationsförmÄga och som ett verktyg för att bearbeta kÀnslor. Med detta som utgÄngspunkt granskar vi lÀroplanen för förskolan och dess vikt pÄ pedagogiskt drama samt i vilket syfte pedagogiskt drama kan och skall anvÀndas.

Syftet med vÄr uppsats, Àr att ta reda pÄ hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga lÀs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhÀllets krav pÄ elevers lÀs- och skriv förmÄga. Vi redogör Àven för vad lÀroplanen sÀger om lÀs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor GÀrdenfors artikel om elevers motivation i lÀrandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lÀrande och motivation Àven Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.

Hur lÀrare kan arbeta sprÄkutvecklande med en elev nÀr den har en diagnos.

Vi har utifrÄn intervjuer undersökt hur pedagoger pratar om planering och utformning av inomhusmiljön. I denna undersökning redovisas olika faktorer som ligger till grund för pedagogers utformning och planering av inomhusmiljön. Vi valde att undersöka förskolor med bÄde Äldersindelade och Äldersblandade barngrupper. Valet av studie beror pÄ vÄra tidigare erfarenheter dÀr vi upplevt stora skillnader i pedagogernas utformning av inomhusmiljön. Det vi ville synliggöra var vad dessa skillnader kan bero pÄ.

Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne. Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.

Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.

Lindgren, P, Olsson, S & Simonsson, D. (2008) Autism och Asperger syndrom ? tvÄ studier om pedagogers och specialpedagogers kunskaper och erfarenheter (Autism and Asperger syndrome ? two studies of teachersŽ and special educatorsŽ knowledge and experience). Högskolan, Kristianstad. Specialpedagogiska programmet.Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka kunskaper som specialpedagoger inom grund-skola och grundsÀrskola har, samt hur pedagoger uppfattar sina kunskaper och erfarenheter nÀr det gÀller autism och Asperger syndrom.

Syftet med vÄr studie var att genom observationer och intervjuer undersöka pedagogers och elevers uppfattningar om sin fysiska klassrumsmiljö samt dess pÄverkan. Med begreppet fysisk klassrumsmiljö menar vi hur ett klassrum Àr inrett och möblerat. Vi har arbetat utifrÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur kan pedagoger och elever pÄverka sin egen klassrumsmiljö?? Hur anser pedagoger att eleverna pÄverkas av klassrumsmiljön?? Vad har elever och pedagoger för uppfattningar om sitt klassrum?Vi har observerat 4 olika klassrumsmiljöer pÄ tvÄ olika skolor, en landsortsskola och en stadsskola, och sedan intervjuat 8 elever och 4 pedagoger. Studien visar att pedagoger och elever har möjligheter att pÄverka sin miljö, men det krÀver ett stort engagemang, idérikedom och till viss del ekonomiska förutsÀttningar.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka pedagogers strategier att bemöta barns olik­heter. Hur gÄr de tillvÀga för att göra den pedagogiska verksamheten meningsfull för alla barn? Jag vill genom undersökningen ocksÄ skaffa mig redskap för mitt kommande yrkesliv genom att ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Genom studien kan jag ocksÄ knyta ihop teorin frÄn min utbildning med verksamheten pÄ fÀltet.I lÀroplanen stÄr att förskolan har i uppdrag att bemöta och ta tillvara alla barns individu­ella behov samt att de skall göra verksamheten meningsfull för alla barn. Jag har stÀllt mig följande frÄgor.