Syftet med studien Àr att genom analys av förskollÀrares berÀttelser beskriva hur barns sociala samspel och lek kan pÄverkas och utvecklas. Den empiriska studien baserar sig pÄ Ätta intervjuer med förskollÀrare som delat med sig av sina erfarenheter i sitt arbete med barns lek och sociala samspel.Den tidigare forskningen behandlar begreppen socialt samspel och lek. Vidare redovisas ocksÄ olika faktorer som kan pÄverka barns samspelsutveckling i lek. Vi valde att göra en kvalitativ studie med tematisk analys för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. UtifrÄn ett specialpedagogiskt synsÀtt har vi valt att utgÄ frÄn tre teoretiska perspektiv, det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet.Den tematiska analysen ledde fram till tre olika huvudteman.

Fakulteten för lÀrande och samhÀlle Institutionen för skolutveckling och ledarskap Therese Traneborn 2010 SÄngstunden i förskolan - pedagogers uppfattningar ur ett specialpedagogiskt perspektiv While singing in preschool - pedagogues views from a special educational perspective Sammanfattning Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar sÄngstunden i dagens förskoleverksamhet ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Genom att vÀlja ett kvantitativ metod, enkÀtundersökning, har jag valt att undersöka ÀmnesomrÄdet med sÄ liten pÄverkan som möjligt frÄn mina egna uppfattningar och vÀrderingar. Jag har haft en positivistisk ansats att spegla verkligheten genom att kvantifiera och bearbeta empirin med statistiska metoder. Resultatet visar att pedagoger i förskolan arbetar i en kvinnodominerande verksamhet med jÀmlik organisation dÀr arbetslagen beslutar om verksamheten ska genomföra sÄngstund eller inte pÄ sina avdelningar. 91 procent av de 43 pedagogerna uppger att de har sÄngstund varje vecka pÄ sin avdelning, 58 procent har det varje dag.

Studiens syfte Àr att fÄ fördjupad kunskap om hur pedagogers förhÄllningssÀtt till barn och deras samspel med surfplatta, pÄverkar barns lÀrande och utveckling i verksamheten. Studien baseras pÄ en kvalitativ ansats, dÀr observationer av pedagoger, barn och surfplatta samt intervjuer av tre verksamma pedagoger i en förskola, ligger till grund för undersökningen. Observationerna besvarar vilka förhÄllningssÀtt som framtrÀder nÀr pedagoger samspelar med barn och surfplatta. Intervjuerna besvarar vilka möjligheter till samspel och lÀrande som skapas utifrÄn pedagogers förhÄllningssÀtt. Resultatet i studien visar att surfplattan blir vid vissa tillfÀllen ett tidsfördriv medan i andra situationer ett mycket gott dokumentation- och reflektionsverktyg, dÀr faktorer pÄ individ- och gruppnivÄ pÄverkar pedagogens förhÄllningssÀtt mot surfplattan.

Syftet med denna studie var att granska l?rarnas skildringar kring det praktiska arbetet med konflikthantering i fritidshemmet, samt urskilja betydelsen som de olika niv?erna i Cohens konfliktpyramid specifikt har i fritidshemmet. D? vi har upplevt att det saknas f?rebyggande arbete kring konflikthantering s? blev detta v?rt problemomr?de. Vi besvarade v?ra fr?gest?llningar med st?d av v?r metod, kvalitativa intervjuer.

BAKGRUND:I vÄr bakgrund ges en beskrivning av aktuell forskning gÀllande matematikundervisning. Det sociokulturella perspektivet har varit utgÄngspunkt i vÄr undersökning.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur verksamma pedagoger beskriver sin matematikundervisning och vad de anser behövs för att kunna utveckla den.METOD:I vÄr undersökning utgÄr vi ifrÄn en kvalitativ metod och forskningsredskapet vi anvÀnt oss av Àr intervju. Sammanlagt har 10 pedagoger i Är F-6 intervjuats.RESULTAT:VÄr undersökning visar pÄ att pedagoger till stor del anvÀnder sig av lÀrobok i sin undervisning. Dock kompletterar de i olika grad med annat material och andra metoder. I Är F-2 förekommer en större variation av arbetssÀtt, Àn det gör i Ärskurs 3-6.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om kartlÀggning och bedömning i förskoleverksamheten. Detta med fokus pÄ barns sprÄkliga utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom förskoleverksamheten har ovanstÄende syfte undersökts. Studiens resultat visar att begreppen Àr svÄrdefinierade och svÄra att skilja Ät.  Tvetydigheten gentemot begreppen blir synliga i resultatet dÄ det vissa kallar för kartlÀggning beskrivs som bedömning av andra respondenter. Vidare framkommer det i studien att pedagogers synsÀtt pÄ begreppen bÄde pÄverkar hur de ser pÄ sin yrkesroll och den rÄdande verksamheten.

Syftet med denna studie var att beskriva pedagogers uppfattningar om de yngsta barnens lÀrande inom olika ÄlderssammansÀttningar i förskolan. FrÄn tvÄ olika förskolor intervjuades sammanlagt fyra pedagoger som sÀrskilt arbetar med de yngsta barnen. Resultatet visade att sÄvÀl barngruppen som miljön Àr aktiva delar i barnens lÀrande eftersom barn lÀr genom att interagera med varandra och miljön. Detta framhÄlls Àven inom socialkonstruktionismen som utgör studiens teoretiska utgÄngspunkt. En slutsats som dras Àr att viktiga delar i pedagogers uppdrag handlar om miljöns utformning samt vilka möjligheter barnen ges att mötas och interagera dels med varandra, men ocksÄ med de vuxna i förskolan.

Dilemmat var om begÄvade barn fÄr de stöd de behöver. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers och rektorers uppfattning om begÄvning och begÄvade barn. Studien gav en översikt av tidigare forskning kring begÄvning och begÄvade barn samt deras sociala situation i hemmet och skolan. Metoden vi anvÀnde oss av för att uppnÄ syftet var en empirisk studie. Den empiriska studien bestod av en strukturerad intervju med sex informanter.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra barns perspektiv i en samling och hur pedagogerna bemöter barns perspektiv i samlingen. En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för arbetet och bygger pÄ en fenomenologisk teori. Studiens data samlades in med hjÀlp av observationer pÄ en förskola norr om Stockholm. Resultatet visar att barnen kroppsligt uttrycker sina upplevelser och erfarenheter av samlingen, dÀr olika former av passivitet och motstÄnd var förekommande hos barnen. Studien visar Àven pÄ att barnen ofta söker sig till varandra med avsikten att ingÄ i sociala gemenskaper, dela glÀdje och upplevelser.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

SammanfattningPÄ den förskola som jag arbetar och som ocksÄ har varit min VFU-plats under min utbildning har det förekommit mÄnga diskussioner kring hur vi arbetar med demokrati, delaktighet och inflytande i förskolan. Förskolan vilar pÄ demokratins grund, som innebÀr att vi inom förskolan bland annat ska ta till vara barnens tankar och idéer samt uppmuntra barnets förmÄga till inflytande i vardagen. Tidigare forskning har visat pÄ svÄrigheter kring arbetet med barns inflytande och delaktighet i förskolan. Med anledning av detta fann jag det intressant att undersöka de yngre barnens reella inflytande pÄ nÄgra förskolor. Mitt arbete bygger pÄ en enkÀtundersökning om nÄgra pedagogers syn pÄ begreppen demokrati, delaktighet och inflytande samt vilka faktorer som kan pÄverka eller begrÀnsar deras arbete med begreppen.

VÄrt syfte med denna studie har varit att beskriva pedagogers upplevelser av barns lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt synsÀtt och med olika utbildningsbakgrund. Det sociokulturella synsÀttet valde vi eftersom lÀroplanen vilar pÄ en sociokulturell syn pÄ lÀrande. Vi har utifrÄn vÄrt syfte valt att genomföra sex stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger som fÄtt sin förskoleutbildning under olika Ärtionden. Studien Àr genomförd i en kommun i Norrbottens lÀn. VÄrt resultat visade att barnsynen Àndrats över tid och pedagogerna anger att det ibland kan finnas svÄrigheter att lÀgga sina gamla kunskaper om barns lÀrande som man fÄtt vid sin utbildning Ät sidan.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.