Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av ungdomars förvÀntningar pÄ historieÀmnet nÀr de börjar gymnasiet samt av deras intresse för historia. Vidare undersöks hur intresse och förvÀntningar skiljer sig frÄn varandra och hur skillnader och likheter gestaltar sig mellan olika grupper (genus och etnicitet). Med hjÀlp av en enkÀtundersökning och med historiemedvetandebegreppet som teoretisk ram analyseras elevernas syn pÄ historia överhuvudtaget samt som skolÀmne. Arbetet har ocksÄ ett inslag av tentativ teoriutveckling angÄende begreppet historiekultur och dess förhÄllande till historiemedvetande. Resultaten pekar i mÄngt och mycket i samma riktning som tidigare forskning. Eleverna i undersökningen Àr intresserade av historia, sÀrskilt politisk historia. I undersökningen förefaller en stor del av eleverna vara av den uppfattningen att just politisk historia Àr synonymt med historia i allmÀnhet.

Syftet med studien var att skapa en bÀttre förstÄelse för hur nÄgra juniorishockeyspelare och deras trÀnare ser pÄ hur faktorerna lagsammanhÄllning, spelaromsÀttning, roller och prestation förhÄller sig till varandra och hur de arbetade med dessa faktorer. Instrumenten som anvÀndes var GEQ (Group Environment Questionnaire) och tvÄ helstrukturerade intervjuguider. Deltagarna i studien var ishockeyspelarna i ett J18-lag (n=18) och deras trÀnare (n=1) i en medelstor klubb i Sverige. Resultatet visade att samtliga intervjudeltagare upplevde ett positivt samband mellan lagsammanhÄllning, spelaromsÀttning, rollklarhet och prestation. Sambandet beskrevs dock som cirkulÀrt, att alla faktorerna var beroende av varandra och pÄverkades av varandra.

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

Det föreligger fem dokument i uppsatsen. Dessa Àr krediten, sÀkerhetsbilagan, avtal i anledning av sÀkerhetsöverlÄtelse, överlÄtelseavtal samt godkÀnnande av överlÄtelsen av arrenderÀtten. Det Àr dock oklart hur dessa förhÄller sig till varandra dÄ de verkar för olika saker trots att de Àr upprÀttade i ett nÀra funktionellt och tidsmÀssigt sam-band. Syftets första del Àr att utreda hur avtalen ska bedömas, om de tillsammans ska ses som ett och samma avtal genom sammanflÀtning eller om de ska bedömas isole-rade frÄn varandra dÄ varje avtal kan utgöra sin egen kosmos. SammanflÀtningen mel-lan tre avtal, ?Avtal i anledning av sÀkerhetsöverlÄtelse, överlÄtelseavtal samt godkÀn-nande av överlÄtelsen av arrenderÀtten? ansÄgs vara sÄ stark av olika anledningar att det inte skulle bedömas isolerade frÄn varandra utan de utgör tillsammans ett avtal.

Vad ?r lek i fritidshemmet och hur ska de vuxna arbeta med den? I b?de l?roplanen och tillh?rande kommentarmaterial beskrivs leken som viktig, men inte vad lek som begrepp inneb?r och hur vuxna ska f?rh?lla sig till den i praktiken. I tidigare forskning framkommer att vuxnas deltagande i barnens lekar ger m?nga f?rdelar som exempelvis f?rb?ttrad social f?rm?ga bland barnen. Det ledde oss till att unders?ka om detta st?mmer ?verens med verkligheten. Denna empiriska studie belyser hur vuxnas deltagande i lek p?verkar relationer och det sociala klimatet p? fritidshemmet.

Syftet med den fo?religgande underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur undervisning kan fo?rba?ttra elevers la?rande vad det ga?ller elevers historiemedvetande. Metoden som under- so?kningen anva?nde sig av a?r en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historiela?rare som riktar fokus pa? elevers la?rande. Genom utva?rderingen av det samlade datamaterialet besvarades underso?kningens fra?gesta?llningar Vilka a?r de kritiska aspekterna fo?r att elever i a?rskurs 8 ska kunna utveckla en ho?gre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens uppla?gg go?r positiv skillnad fo?r elevers la?rande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgo?rande fo?r en undervisning med ma?let att utveckla elevers historiemedvetande: 1.

Syftet Àr att beskriva och jÀmföra belöningssystemen i ett offentligt och ett privat kunskapsföretag för att undersöka om de bÄda företagen kan lÀra av varandra. Vi har i vÄrt uppsatsarbete anvÀnt oss av en deduktiv forskningsansats. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att göra fallstudier. Vi har införskaffat informationen vi behövde genom personliga intervjuer med chefer pÄ olika nivÄer i de bÄda fallföretagen. Intervjuerna kan karakteriseras som semistandardiserade.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

Det hÀr Àr en uppsats vars syfte Àr att öka kunskapen om de möjliga konstruktioner som omger en socialarbetare nÀr man samtalar om begreppen missbruk och bedömningar. Genom att intervjua handlÀggare inom olika missbruksenheter har jag kunnat lyfta fram ett resultat som upplyser om möjliga arbetsmetoder inom det sociala arbetet som handlÀggarna utvecklar medvetet eller ej. I praktiken utgör arbetsmetoderna ett resultat av socialarbetarnas brist pÄ kunskap för kunna att sammanföra teoretiska begrepp till den praktiska verkligheten de förhÄller sig till. DÀr de teoretiska begreppen som man anvÀnder saknar en tydlig medveten definition och det sociala arbetet som utförs har ett stort utrymme för att bli pÄverkad av mÄnga olika subjektiva faktorer. En klient mÄste dÀrför har mycket tur för att kunna fÄ hjÀlp.

Det Àr ofta svÄrt att genomföra förÀndringar inom kommuner. SvÄrigheterna med att genomföra förÀndringar beror pÄ att det enligt kommunallagen rÄder sjÀlvstyre i kommuner och att det dÀrför saknas universella metoder för strukturerade processer i svenska kommuner. Av den anledningen arbetar kommunerna med varandra för att lösa specifika problem samt diskutera förbÀttrings- och effektivitetsomrÄden. Kommuner jÀmför sig sÄledes med varandra för att lÀra sig nya metoder för att effektivisera. Syftet med den hÀr studien Àr att jÀmföra en operativ nivÄ, den dagliga kassahanteringen, i olika kommuner.

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

Denna uppsats behandlar underÄrigas möjligheter att ingÄ avtal, konsekvenserna av att de ingÄtt avtal samt vad som gÀller för företag som marknadsför sig mot underÄriga. I uppsatsen görs en granskning av praxis, doktrin förarbeten samt lagtext för att utreda dessa frÄgor. Enligt förÀldrabalken 9:1 Àr personer under 18 Är omyndiga och saknar full rÀttshandlingsförmÄga. Omyndigas begrÀnsade rÀttshandlingsförmÄga kan utökas genom samtycke frÄn förmyndare. Detta samtycke ger omyndiga möjlighet att ingÄ avtal utan förmyndarens nÀrvaro.

Examensarbetet har gjorts utifrÄn Företaget AB dÀr kundnyttan med JDF har utretts. Rapporten presenterar de för- och nackdelar med JDF-flöde som framkommit under projektets gÄng.Man kan vÀlja att utnyttja JDF pÄ olika sÀtt. I rapporten har tre hypoteser stÀllts mot varandra dÀr utnyttjandegraden av JDF kontra för- och nackdelar för kunder och tryckeri presenterats.

För att intressenterna ska kunna lita pÄ företagens Ärsredovisningar krÀvs att en revisor har granskat dem och att revisorn har varit oberoende. DÄ revisorer har tvÄ roller, bÄde som rÄdgivare och granskare, kan oberoendet ifrÄgasÀttas. Syftet med vÄr uppsats var att utifrÄn revisorns synsÀtt studera revisorernas dubbla roller som rÄdgivare och granskare, och om dessa tvÄ roller stÄr i konflikt med varandra. Vi ville mer specifikt undersöka om revisorns personlighet och personliga bedömningar pÄverkar revisorns oberoende. Vidare ville vi studera hur revisorerna förhÄller sig till de lagar, regler och normer som finns kring oberoendet.

Studien handlar om att fÄ en inblick om hur vÀrnplikten pÄverkat vÄrt samhÀllsklimat, det kollektiva, den sociala sammanhÄllningen. Fokus har varit att se pÄ sociala fakta som kan ha pÄverkat samhÀllet. Det Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ semistrukturerade intervjuer, dÀr informanterna har givits utrymme, att reflektera och berÀtta hur det var under vÀrnpliktstiden, hur de sÄg pÄ sina vÀrnpliktsvÀnner och förhÄllningssÀttet gentemot varandra. Hur man kunde mötas som individ och grupp. VÀrnplikten var under en lÄng tid en övergripande del i samhÀllet och hade en tydlig folkförankring.