Bakgrund: Att ge information muntligt och skriftligt innebÀr informationsöverföring och detta ses inom sjukvÄrden som en överrapportering dÀr fokus Àr informationsutbytet. Att anvÀnda sig av en struktur vid överrapportering kan leda till att patientsÀkerheten stÀrks. Syfte: Syftet Àr att redogöra för intensivvÄrdssjuksköterskors uppfattningar om överrapporteringar av intensivvÄrdspatienter mellan varandra. Metod: Studien Àr en pilotstudie och har en utforskande och beskrivande ansats. Intervjuerna genomfördes i fokusgrupper med Ätta intensivvÄrdssjuksköterskor fördelat pÄ tvÄ grupper vid tvÄ olika tillfÀllen.

Syftet med den fo?religgande underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur undervisning kan fo?rba?ttra elevers la?rande vad det ga?ller elevers historiemedvetande. Metoden som under- so?kningen anva?nde sig av a?r en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historiela?rare som riktar fokus pa? elevers la?rande. Genom utva?rderingen av det samlade datamaterialet besvarades underso?kningens fra?gesta?llningar Vilka a?r de kritiska aspekterna fo?r att elever i a?rskurs 8 ska kunna utveckla en ho?gre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens uppla?gg go?r positiv skillnad fo?r elevers la?rande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgo?rande fo?r en undervisning med ma?let att utveckla elevers historiemedvetande: 1.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur barn och pedagoger i förskolan samspelar med varandra under vardagliga situationer. Vi har fÄtt fram att bÄde barn och pedagog intar olika roller i samspelet vilket pÄverkar deras sÀtt att interagera med varandra. Vi har valt att observera samspelet utifrÄn ett genusperspektiv dÀr vi har fokuserat pÄ om samspelet artar sig annorlunda beroende pÄ barnets kön och om pedagogen intar olika roller beroende pÄ barnets kön.Syftet med undersökningen var att vi ville öka vÄr kunskap om hur genus anvÀnds och arbetas med i förskolan. Pedagoger och barn Àr stÀndigt i ett genusarbete under en vanlig dag i förskolan och vi ville observera de samspel och bemötanden en vanlig dag ger. Resultatet blev att det gjordes skillnader pÄ könen men inte nödvÀndigtvis de traditionella skillnader som litteraturen belyser.

I dagens samha?lle finns det ma?nga faktorer som pa?verkar organisationer och dess synsa?tt vilket kan vara problematiskt da? dessa inte alltid a?r fo?renliga med varandra. I kreativa organisationer kan detta representeras av ett ekonomiskt och ett kreativt synsa?tt som ses som uttryck av institutionella logiker, korporationslogiken respektive professionslogiken. Studien a?mnar da?rmed underso?ka hur dessa tva? institutionella logiker som teoretiskt sett krockar kan urskiljas och samspela inom en kreativ organisation.

Syftet för vÄr uppsats Àr att undersöka om hur mor- och farförÀldrarnas livskvalitet pÄverkas av att inte ha ett vÀl fungerande umgÀnge med sina barnbarn.Kontakt togs med föreningen ?Forum för mor- och farförÀldrar? (FMF) dÀr mÄnga av medlemmarna har en problematik med umgÀnget med sina barnbarn. För att inte bli begrÀnsade till ett fÄtals berÀttelser anvÀnder vi oss av en kvantitativ metod i form av ett enkÀtformulÀr med kryssfrÄgor. I denna ombeds de svarande att kryssa i det svar som passar bÀst in pÄ deras nuvarande situation. Svaren frÄn de enligt oss mest intressanta frÄgorna analyseras med varandra i sökande efter statistiskt signifikanta sambandVÄrt resultat visar att frÄgorna var för sig indikerar att majoriteten av medlemmarna har en nedsatt livskvalitet och upplever att sÀnkningen har samband med umgÀngesproblematiken.

Ett projekt om iakttagande. Att lÀsa av en annan mÀnniska Àr kanske det vi Àr allra bÀst pÄ. Vi övar oss varje dag i att förstÄ varandra.Vad berÀttar varje liten förÀndring i kroppshÄllning, blickar och rörelser?  Det Àr i den gemensamma uppfattningen och förstÄelsen vi kan mötas..

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av ungdomars förvÀntningar pÄ historieÀmnet nÀr de börjar gymnasiet samt av deras intresse för historia. Vidare undersöks hur intresse och förvÀntningar skiljer sig frÄn varandra och hur skillnader och likheter gestaltar sig mellan olika grupper (genus och etnicitet). Med hjÀlp av en enkÀtundersökning och med historiemedvetandebegreppet som teoretisk ram analyseras elevernas syn pÄ historia överhuvudtaget samt som skolÀmne. Arbetet har ocksÄ ett inslag av tentativ teoriutveckling angÄende begreppet historiekultur och dess förhÄllande till historiemedvetande. Resultaten pekar i mÄngt och mycket i samma riktning som tidigare forskning. Eleverna i undersökningen Àr intresserade av historia, sÀrskilt politisk historia. I undersökningen förefaller en stor del av eleverna vara av den uppfattningen att just politisk historia Àr synonymt med historia i allmÀnhet.

Syftet med studien var att skapa en bÀttre förstÄelse för hur nÄgra juniorishockeyspelare och deras trÀnare ser pÄ hur faktorerna lagsammanhÄllning, spelaromsÀttning, roller och prestation förhÄller sig till varandra och hur de arbetade med dessa faktorer. Instrumenten som anvÀndes var GEQ (Group Environment Questionnaire) och tvÄ helstrukturerade intervjuguider. Deltagarna i studien var ishockeyspelarna i ett J18-lag (n=18) och deras trÀnare (n=1) i en medelstor klubb i Sverige. Resultatet visade att samtliga intervjudeltagare upplevde ett positivt samband mellan lagsammanhÄllning, spelaromsÀttning, rollklarhet och prestation. Sambandet beskrevs dock som cirkulÀrt, att alla faktorerna var beroende av varandra och pÄverkades av varandra.

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

Det föreligger fem dokument i uppsatsen. Dessa Àr krediten, sÀkerhetsbilagan, avtal i anledning av sÀkerhetsöverlÄtelse, överlÄtelseavtal samt godkÀnnande av överlÄtelsen av arrenderÀtten. Det Àr dock oklart hur dessa förhÄller sig till varandra dÄ de verkar för olika saker trots att de Àr upprÀttade i ett nÀra funktionellt och tidsmÀssigt sam-band. Syftets första del Àr att utreda hur avtalen ska bedömas, om de tillsammans ska ses som ett och samma avtal genom sammanflÀtning eller om de ska bedömas isole-rade frÄn varandra dÄ varje avtal kan utgöra sin egen kosmos. SammanflÀtningen mel-lan tre avtal, ?Avtal i anledning av sÀkerhetsöverlÄtelse, överlÄtelseavtal samt godkÀn-nande av överlÄtelsen av arrenderÀtten? ansÄgs vara sÄ stark av olika anledningar att det inte skulle bedömas isolerade frÄn varandra utan de utgör tillsammans ett avtal.

Syftet Àr att beskriva och jÀmföra belöningssystemen i ett offentligt och ett privat kunskapsföretag för att undersöka om de bÄda företagen kan lÀra av varandra. Vi har i vÄrt uppsatsarbete anvÀnt oss av en deduktiv forskningsansats. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att göra fallstudier. Vi har införskaffat informationen vi behövde genom personliga intervjuer med chefer pÄ olika nivÄer i de bÄda fallföretagen. Intervjuerna kan karakteriseras som semistandardiserade.

Det hÀr Àr en uppsats vars syfte Àr att öka kunskapen om de möjliga konstruktioner som omger en socialarbetare nÀr man samtalar om begreppen missbruk och bedömningar. Genom att intervjua handlÀggare inom olika missbruksenheter har jag kunnat lyfta fram ett resultat som upplyser om möjliga arbetsmetoder inom det sociala arbetet som handlÀggarna utvecklar medvetet eller ej. I praktiken utgör arbetsmetoderna ett resultat av socialarbetarnas brist pÄ kunskap för kunna att sammanföra teoretiska begrepp till den praktiska verkligheten de förhÄller sig till. DÀr de teoretiska begreppen som man anvÀnder saknar en tydlig medveten definition och det sociala arbetet som utförs har ett stort utrymme för att bli pÄverkad av mÄnga olika subjektiva faktorer. En klient mÄste dÀrför har mycket tur för att kunna fÄ hjÀlp.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Det Àr ofta svÄrt att genomföra förÀndringar inom kommuner. SvÄrigheterna med att genomföra förÀndringar beror pÄ att det enligt kommunallagen rÄder sjÀlvstyre i kommuner och att det dÀrför saknas universella metoder för strukturerade processer i svenska kommuner. Av den anledningen arbetar kommunerna med varandra för att lösa specifika problem samt diskutera förbÀttrings- och effektivitetsomrÄden. Kommuner jÀmför sig sÄledes med varandra för att lÀra sig nya metoder för att effektivisera. Syftet med den hÀr studien Àr att jÀmföra en operativ nivÄ, den dagliga kassahanteringen, i olika kommuner.