Det hÀr Àr en kvalitativ fallstudie av hur en lÀrare undervisar om derivata i en klass pÄ det naturvetenskapliga programmet och en pÄ teknikprogrammet. Studiens syfte Àr att undersöka vilka mÄl, rutiner och vilken matematisk kunskap för undervisning som anvÀnds. Uppsatsens teoretiska ramverk bestÄr av SchoenfeldŽs teori om mÄlorienterade handlingar och teorier om matematisk kunskap för undervisning. En lÀrare observerades under fem lektioner och blev intervjuad tre gÄnger. Resultatet visar att lÀraren har flera olika specialiserade matematiska innehÄllskunskaper nÀr han undervisar.

The aim of this thesis is to examine the flow of information in an administration of the municipality BorÄs Stad. To achieve the aim the following questions were asked: How accessible is information? How is information used in the organisation? How is information communicated? Totally sixteen qualitative interviews was accomplished with employees at the administration. The results of the interviews show that there is a difference in how much and what sort of information the respondents use. They all seem to prefer information to be communicated face to face if possible or over the phone.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare relaterar sin undervisning i naturvetenskap till samhÀllet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vad de tyckte om att relatera sin NO-undervisning till samhÀllet. Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sju lÀrare som undervisar i NO i grundskolans tidigare Är. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna gÀrna gör studiebesök i samhÀllet i samband med temaundervisning. DÀremot finns inte vÀrderingsövningar med stÀllningstagande med i deras planeringar.

Uppsatsen handlar om lÀrares beskrivningar av sina kompetenser och syn pÄ matematik. VÄrt syfte har varit att undersöka relationen mellan klasslÀrare för de tidigare Ärens utbildning i matematik och deras sÀtt att undervisa i Àmnet. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sex klasslÀrare som undervisar i de tidigare skolÄren. Empirin har analyserats för att fÄ en kunskap om hur lÀrare ser pÄ sina kunskaper och undervisning i matematik. Resultatet visar att respondenterna anser sig ha tillrÀckliga matematikkunskaper för att undervisa i Är 1-3, men att nÄgra av dem inte kÀnner sig lika sÀkra nÀr de undervisar i Är 4-5.

Purpose: To evaluate the management development course held at FöreningsSparbanken in Ronneby during 2000. The evaluation aims to map and describe what effects the course has had on the participants. We will assess to what degree the effects meets the objectives of the course set by the manager of the bank (future management recruitment, leadership, change catalyst, aligning the strive towards a shared organisational objective). Above mentioned also implies that the organisation should be influenced in some regards. Conclusion: Our conclusion is that all of the participants have as a result of the course increased their emotional intelligence in varying levels. We also conclude that the course participants? progress has not spread to the non-participants.

Diabetes typ 2 Àr i dag en av de största folksjukdomarna, och den fortsÀtter att öka successivt. Fetma, som oftast beror pÄ dÄliga matvanor och lÄg fysisk aktivitet, Àr en stor bidragande orsak till ökningen. NÀr en person drabbas av diabetes innebÀr det att patienten bör Àndra sin livssituation nÀr det gÀller kost och motion. Undervisning av sjuksköterska kan stödja patienten i denna omstÀllning. Syftet med denna studie Àr att beskriva patienters erfarenheter av undervisning i diabetes typ 2.Datainsamlingen genomfördes genom sökning i databas Cinahl, Pubmed, och sökningar i andra artiklars referenser.

Under vÄr lÀrarutbildning har vi blivit inspirerade av erfarenhetspedagogik och tematisk undervisning men vi har haft svÄrt för att hitta lÀromedel i svenska som andrasprÄk som Àr upplagda efter detta. VÄrt syfte var dÀrför att skapa en del av en lÀrarhandledning som kan anvÀndas i Svenska som andrasprÄk A pÄ gymnasiet. VÄr frÄgestÀllning var: Hur skulle man kunna utforma ett flexibelt undervisningsmaterial i svenska som andrasprÄk som frÀmjar en kommunikativ och sprÄkutvecklande undervisning och samtidigt Àr tematiskt upplagt, erfarenhetspedagogiskt och verklighetsförankrat? För att kunna göra detta har vi utgÄtt ifrÄn teorier och forskning som rör undervisning i svenska som andrasprÄk och svenska samt andrasprÄksinlÀrning i allmÀnhet. I beskrivningen av projektet har vi motiverat de val som vi gjort under projektets gÄng och visar hur vi har tÀnkt vad gÀller val av innehÄll och utformning.

Detta examensarbete handlar om Skönlitteratur som undervisningsform. Mitt huvudsyfte med denna uppsats har varit att fÄ en bred kunskap om hur jag som pedagog kan anvÀnda mig av skönlitteratur i min undervisning. n av mina frÄgestÀllningar handlar om hur jag som pedagog kan anvÀnda mig av skönlitteratur i min religionsundervisning. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av bÄde teoretiska och pratiska studier. Den teoretiska kunskapen har jag fÄtt utifrÄn olika böcker om Àmnet och de praktiska studierna har utgjorts av intervjuer och en observation pÄ en skola i Malmö kommun.

Begreppet individanpassning kan tolkas olika utav olika individer och vi har sett att man arbetar vÀldigt olika pÄ olika skolor. Vi vill fÄ en inblick i hur individanpassning och elevinflytande upplevs av elever och lÀrare, och har dÀrför valt att ha elevers och lÀrares perspektiv pÄ detta som utgÄngspunkt för vÄr undersökning. Syftet med vÄr undersökning Àr att studera elevers och lÀrares upplevelse av individanpassad undervisning. Vi har gjort en kvalitativ forskning med intervjuer, eftersom syftet med vÄr undersökning Àr att försöka förstÄ individens (lÀrarnas och elevernas) upplevelse. Vi har dÀrför Àven lÄtit oss inspireras nÄgot av fenomenologin dÀr den intervjuades upplevelser stÄr i fokus.

Undersökningens syfte var att ta reda pÄ vilket lÀromedel pedagoger vÀljer i sin matematikundervisning. Undersökningen syftade ocksÄ till att ta reda pÄ hur pedagogerna anvÀnder lÀromedel i sin undervisning, samt att ta reda pÄ om pedagogernas behörighet spelar nÄgon roll i deras undervisning i matematik. Under förarbetet med undersökningen uppmÀrksammade vi att det fanns fÄ forskare som skrivit om just det som vi riktat vÄr undersökning mot. DÀremot fanns kÀllor som bland annat skrev om förhÄllandet mellan lÀromedlet och lÀroplanen (Johansson, 2006) och förhÄllandet mellan pedagog och lÀromedel (Stendrup, 2001). Vi har Àven tittat pÄ rapporter som kritiskt granskar skolan i Sverige.

Syftet med denna C-uppsats Àr att försöka ta reda pÄ hur Scientologikyrkan undervisar sina medlemmar och om det kan vara sÄ att Scientologikyrkans syn pÄ undervisning kan vara nÄgot för oss pedagoger att ta till oss eller om vi inte alls ska ta till oss av deras syn. För att kunna ta reda pÄ detta finns nÄgra frÄgor jag behöver reda ut:Hur ser undervisningsmiljön ut?Vilka Àr det som sköter undervisningen?Hur gÄr kurserna till?Hur ser den inre och yttre undervisningsmiljön ut?Kan man försvara sÄ pass (enligt mig) gamla teorier som Scientologkyrkan anvÀnder sig av dÄ Hubbard var verksam för ungefÀr 50 Är sedan, alltsÄ under mitten av 1900-talet?Hur stÀmmer Hubbards teorier överens med vad tidigare forskare inom undervisning sÀger och hur stÀmmer det överens med vad som stÄr i LPF94?.

Min förhoppning med den hÀr studien Àr att bidra till att sprida andra pedagogers erfarenheter av anvÀndningen av lÀrplattan i sin undervisning. Studiens syfte Àr att utifrÄn pedagogers erfarenheter beskriva lÀrplattans funktion i en verksamhet i trÀningsskolan. Jag undrar hur lÀrplattan anvÀnds i verksamheten, enligt pedagogerna? Vilken betydelse de menar att lÀrplattan har för lÀrande och undervisning i sin verksamhet? Samt hur lÀrplattan kan, utifrÄn pedagogernas erfarenheter, förstÄs som ett medierande verktyg?Som teoretisk grund anvÀnder jag ett sociokulturellt synsÀtt pÄ lÀrande. I studien anvÀnde jag en kvalitativ forskningsansats och halvstrukturerade intervjuer.

Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka verksamma pedagogers syn pÄ könssegregerad undervisning samt jÀmföra detta resultat med de synsÀtt som framkommer efter en litteraturstudie pÄ omrÄdet. Inom uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod för intervjuerna och dessa tolkas sedan i syfte att stÀlla upp kategorier av synvinklar och argument. Resultatet av jÀmförelsen visar att det pedagogernas syn överensstÀmmer med forskningens pÄ nÄgra omrÄden men att det ocksÄ förekommer diskrepans mellan forskning och pedagoger. SÀrskilt viktigt enligt mig Àr att flera pedagoger upplever att deras egen bild av könsroller i klassrummet inte stÀmmer överens med forskningens vilket riskerar att minska den pedagogiska forskningens möjlighet till inflytande i skolan..

I uppsatsen har Försvarsmaktens förmÄga att stÀrka samhÀllet genom militÀr medverkan irÀddningstjÀnst analyserats. I arbetet har resultatet efter tvÄ insatser som Försvarsmakten gjort medstöd av RÀddningstjÀnstlagen, skogsbranden i Tyresta 1999 och översvÀmningarna i Arvika 2000studerats. Huvudsyftet har varit att undersöka om det gÄr att dra nÄgra slutsatser för hur ledning,organisation och samverkan kan utföras vid denna typ av insatser.Med stöd i Mintzbergs organisationskonfigurationer har beskrivits hur de tvÄ aktuella insatserna harfungerat rent organisatoriskt. Den valda organisation som Försvarsmakten och rÀddningstjÀnstenskapade under insatserna karaktÀriseras av den adhocratiska organisationen enligt Mintzberg, men harinslag av den maskinbyrÄkratiska. Styrkan med en sÄdan insatsorganisation Àr att den kan ta till sig detsom passar för de behov som situationen krÀver.Resultatet har visat att den operativa organisation som uppstod under de bÄda insatserna var ihuvudsak lika.

Vi som skrivit detta arbete delar bÄde ett gemensamt musikintresse och en gemensam erfarenhet om att musikÀmnet fÄr ta liten plats i dagens skola. I lgr11 framgÄr det att eleverna ska fÄ möjlighet att arbeta Àmnesövergripande samt fÄ tillfÀllen till Àmnesfördjupning, överblick och sammanhang. Skolinspektionen pekar pÄ att musikÀmnet har en viktig roll som stöd för lÀrande i andra Àmnen. Med utgÄngspunkt frÄn vÄra erfarenheter samt publikation frÄn lgr11 och skolinspektion har vi undersökt hur lÀrare arbetar med musik i Àmnesövergripande arbete i Ärskurs 4-6. Syftet med arbetet Àr att synliggöra sex stycken Ärskurs 4-6 lÀrares tankar om Àmnesövergripande undervisning dÀr musiken finns integrerad. Föreliggande arbete bygger framförallt pÄ teorier om Àmnesövergripande undervisning.