Studien undersöker sambandet mellan skolans resurser och elevresultaten i engelska Är nio i en medelstor stad i Mellansverige. Syftet Àr att genom enkÀtundersökningar och intervjuer studera vilken inverkan skolans resurser har pÄ elevernas studieresultat i engelska. Studien utfördes genom intervjuer med rektorer pÄ ett antal skolor, samt genom analyser av resultatstatistik frÄn Skolverket.Resultaten som presenteras visar att det gÄr att se ett samband mellan elevernas resultat och skolornas resurser sÄsom tid, gruppstorlek och organisation. Vidare framgÄr att verksamheten i engelskundervisning varierar stort och att kontinuiteten överlag Àr dÄlig.  .

En av de viktigaste nycklarna till en lÀrande organisation, Àr teamlÀrande. Samarbetar och arbetar de anstÀllda tillsammans sÄ överstiger det den enskildes kunnande. Facilitatorer arbetar med förÀndringsprocesser dÀr de anstÀllda utmanas och coachas mot att samverka aktivt för att tillsammans bilda en lÀrande organisation, dÀr ett mÄl med processen Àr att leda organisationer mot att fortlöpande vilja efterstrÀva förbÀttringar med andra ord bli en lÀrande organisation. Det har visat att det finns en viss problematik kring att skapa grupper som frambringar förutsÀttningar för lÀrande och utveckling. Vi kÀnde dÄ att vi kunde bidra till den pedagogiska vetenskapen i anknytning till detta problem genom vÄr studie som riktar sig mot facilitatorns upplevelser av hur de pÄverkar förutsÀttningarna för utveckling och lÀrande i/hos arbetsgrupper.

The purpose of our essay was to understand better how two companies manage ethnical diversity in their organization and standards of a multicultural organization. For study objects we selected two companies nominated as ?good examples? of companies working with ethnical diversity in their organization. The study objects are Föreningsparbanken and PÄgen AB in Sweden. The result verifies that both companies have by some term a heterogenic staff of workmen in some parts of the organization although the heterogeneity occurs only on a lower level at the organizational hierarchy.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger och elever upplever att arbeta och ingÄ i en Äldersintegrerad klass samt hur förÀldrarna till de elever vi har intervjuat, ser pÄ denna organisationsform. I vÄr undersökning intervjuade vi tio elever och tvÄ pedagoger i Ärskurs 1-3 och 2-3. För att fÄ uppfattningar om hur förÀldrarna tycker det Àr att ha sitt/sina barn i en Äldersintegrerad klass, skickade vi ut 36 enkÀter med sju frÄgor. Studien resultat visar att sÄvÀl elever som pedagoger och förÀldrar upplever det som positivt att arbeta Äldersintegrerat. Fördelarna upplevs vara större Àn nackdelarna..

Naturorienterad undervisning i grundskolans tidigare Är ? En studie av Àmnets förekomst och betydelse ur ett lÀrarperspektivSyftet med vÄr studie, inom Pedagogik med didaktisk inriktning C, Àr att fÄ insikt och ökad förstÄelse för NO-undervisning i grundskolans tidigare Är ur ett lÀrarperspektiv. VÄrt syfte Àr inspirerat av vÄra VFU erfarenheter, vilket vi förankrat i relevant litteratur. Detta inleder Àven uppsatsen.Vi har anvÀnt oss av enkÀter som forskningsmetod för att besvara vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar. EnkÀten delades ut till 57 respondenter pÄ totalt tio skolor, i tre olika kommuner, det Àr Àven nÀmnvÀrt att undersökningen genomfördes i tre olika lÀn.

Syftet med studien Àr att konkretisera och anpassa utomhuspedagogik som undervisningsmetod för en F-6 skola. För att besvara syftet med studien undersöktes vad elever och lÀrare skulle vilja göra nÀr de har undervisning utomhus. Undersökningen innefattar Àven hur skolans nÀrmiljö uppfattas och vilka möjligheter den har för undervisning utomhus samt vilka satsningar som skulle behövas för att utomhuspedagogik ska bli ett vardagligt inslag i skolans verksamhet. Tidigare forskning har visat att utomhuspedagogik har positiva effekter pÄ minnet, förstÄelsen, lÀrandet, hÀlsa och förstÄelse för en hÄllbar utveckling. Forskningen har dock visat pÄ en mÀngd hinder för utomhuspedagogik sÄsom administrativa hinder, vÀder, tidsbrist, resurser, rÀdsla, kompetens, materialbrist och lÀmpliga omrÄden dÀr aktiviteterna kan utföras.

För ett kreativt ledarskap behövs kompetens inom flera olika omrÄden. Olika former av struktur, kunskap om personal, medvetenhet om maktrelationer och det skÄdespel som pÄgÄr Àr fyra perspektiv pÄ organisation och ledarskap som Bolman och Deal (2005) skriver om i boken Nya perspektiv pÄ organisation och ledarskap. Syftet med rapporten Àr att se om det finns marknadspotential för kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg. Detta görs genom att stÀlla resultatet av strukturerade intervjuer om kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg mot nÄgra av de teorier och studier som gjorts om organisation och ledarskap. Resultatet visar att reklambyrÄer kompetensutvecklar inom ledarskap men att det finns ett behov av och en marknadspotential för ytterligare kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg..

Avsikten med detta arbete Àr att genom litteraturstudie och program frÄn Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen pÄ. Vidare syftar arbetet till att jÀmföra den svenska lÀroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det Àr möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat. Bifrostskolan prÀglas av engagemang och motivation. ArbetssÀttet Àr huvudsakligen praktiskt och efter tema.

Vilka Àr problemen för elever med matematiksvÄrigheter? (What are the problems for students with mathematical difficulties)? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vad elever med matematiksvÄrigheter tycker Àr svÄrt i matematik samt hur de tycker en bra undervisning i Àmnet skall se ut. Jag tittar Àven pÄ vilka arbetssÀtt och undervisningsmetoder deras lÀrare/speciallÀrare anvÀnder sig av. I mitt arbete har jag gjort bÄde en enkÀtundersökning bland elever i Är Ätta samt intervjuer av lÀrare. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av skolans matematiklÀrare/speciallÀrare har jag tagit reda pÄ hur de planerar och genomför sin undervisning. Resultaten av min undersökning pekar pÄ, att det rÄder en samsyn bland skolans lÀrare och speciallÀrare hur lektioner skall planeras och genomföras för att nÄ bÀsta resultat. Men de saknar tid och fortbildning för att klara av en mer varierad undervisning dÀr den muntliga kommunikationen Àr viktig.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur olika lÀrare tÀnker kring att arbeta med hÄllbar utveckling i sin undervisning utifrÄn dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hÄllbarhet. Vi ville se hur lÀrare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har anvÀnt oss av en intervjustudie med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. LÀrarna undervisade i olika Àmnen, sÄsom svenska, samhÀllsoriterande Àmnen och naturorienterande Àmnen.Vi har anvÀnt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ?learning by doing?.

Bakgrund: Palliativ vÄrd innebÀr den lindrande och stödjande vÄrd som ges till patienter nÀr kurativ vÄrd inte lÀngre Àr effektiv. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient Àr en av den palliativa vÄrdens fyra hörnstenar och utgör en betydande del av omvÄrdnaden kring dessa patienter. Kommunikationen kan involvera svÄra besked, emotionella och existentiella frÄgor samt tragiska sanningar. Syfte: Att undersöka hur blivande och legitimerade sjuksköterskor kan utbildas för kommunikation med patienter som vÄrdas palliativt. Metod: Litteraturstudie med viss systematik.

Sedan attacken pÄ USA 11 september 2001 har Ätskilliga rapporter skrivits om Talibanernaför att skapa underlag för styrkorna som bekÀmpar dem. Syftet med uppsatsen Àr att försökaÄskÄdliggöra en struktur pÄ styret av talibanernas organisation 2009 och förklara varför dehade denna struktur pÄ styret med utgÄngspunkt i den religiösa utbildningen. Och i och meddetta bidra till forskningslÀget om talibanerna. FrÄgestÀllningen som besvaras i uppsatsen Àr:Vilken struktur hade styret av talibanernas organisation 2009 och varför hade styret dennastruktur? Denna frÄgestÀllning löses ut av följande 2 frÄgor: FrÄga 1 - Kan strukturen pÄstyret av talibanernas organisation 2009 beskrivas med hjÀlp av en strukturellorganisationsteori? FrÄga 2 - Kan den religiösa utbildningen vara en förklaring till dennastruktur pÄ styret?Med hjÀlp av en strukturell teori om organisationers form och tvÄ sociologiska teorier sombehandlar varför mÀnniskor och grupper handlar som de gör utifrÄn deras bakgrund ska jagförsöka uppfylla uppsatsens syfte och beskriva hur strukturen pÄ styret av talibanernasorganisation sÄg ut 2009 och förklara varför den sÄg ut sÄ.Uppsatsen anvÀnder en kvalitativ metod dÀr divisionaliserad organisation, habitus och dendolda lÀroplanen anvÀnds som teorier.

Socialsekreterare tillhör en yrkeskategori i den offentliga sektorn dÀr mötet med klienterna prÀglas av en konflikt mellan socialsekreterarens personliga visioner och den byrÄkratiska organisationens begrÀnsade förutsÀttningar. MÀnniska och organisation Àr en kvalitativ fallstudie av en försörjningsstödsenhet i Stockholms stad som undersöker hur socialtjÀnstens organisatoriska förutsÀttningar pÄverkar socialsekreterarnas arbetssituation. UtifrÄn ett organisationsteoretiskt ramverk som operationaliseras genom teorin kÀnsla av sammanhang och dess tre delkomponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, syftar studien till att öka förstÄelsen för socialsekreterarnas arbetssituation. Resultatet tyder pÄ att socialsekreterare upplever en spÀnning mellan att Ä ena sidan vara representanter av en byrÄkratisk organisation och Ä andra sidan vara medmÀnniskor med viljan att hjÀlpa klienter till sjÀlvförsörjning. Studiens resultat visar Àven att de informanter som accepterar organisationens begrÀnsade förutsÀttningar och dÀrav har avgrÀnsat arbetet frÄn att förÀndra till att enbart hjÀlpa mÀnniskor i nöd, tenderar att uppleva en mindre spÀnning mellan organisation och person.

Vi har genom vÄr utbildning fÄtt förstÄelse för hur viktigt det Àr att anpassa undervisningen till varje elev, dÄ bÄde styrdokumenten och flera av de pedagoger vi mött under vÄr utbildning har betonat detta. Mot bakgrund av detta ville vi ta reda pÄ hur olika lÀrare och rektorer ser pÄ vad individanpassad undervisning innebÀr. Vidare tyckte vi att det skulle vara intressant att undersöka om det fanns en samsyn kring Àmnet dÄ vi tror att en sÄdan Àr viktig för att kunna nÄ lÄngt i utformandet av en individanpassad undervisning. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka nÄgra olika lÀrares och rektorers uppfattningar om individanpassad undervisning, dess möjligheter och hinder. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om det finns en samsyn bland informanterna kring detta begrepp.

This Bachelor Thesis in the area of Computer Science and Work Science describes the process of design and development of an IT-tool between the municipality of Ron-neby and TietoEnator a development and consultancy firm, the Gothenburg office. The thesis focuses mainly on the cooperation between the consultant designer and the local municipal. Through cooperation, the organisation is incorporated into the tool and the tool is incorporated into the organisation. Concepts that are central in this thesis are design, cooperation and tailoring. A question raised is, if distance work and extensive cooperation might be a good way of working in the process of design and development, when the organisation is being incorporated into the tool.