Sök:

Sökresultat:

2718 Uppsatser om Omvćrdnadsćtgärder och VIPS-modellen - Sida 40 av 182

Improvisation i folkmusik? : En svensk folkmusiker improviserar: Mats Edén i NorafjÀlls

Cecilia Österholm: Improvisation i folkmusik? En svensk folkmusiker improviserar: Mats EdĂ©n i NorafjĂ€lls. C-uppsats. Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet, vt 2004.Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur improvisation kan utformas i svensk instrumental folkmusik. Undersökningsobjektet Ă€r en lĂ„t, spelad av Mats EdĂ©n, verksam inom svensk folkmusik.

Fackliga stridsÄtgÀrder : Proportionalitetsprincipens pÄverkan pÄ svenska stridsÄtgÀrder

I Sverige har rÀtten att vidta stridsÄtgÀrder funnits under lÄng tid. Arbetsgivar- och arbetstagarparterna har kunnat ta till alla lagliga medel för att uppnÄ sitt syfte sÄ lÀnge kraven för rÀttigheten Àr uppfylld. Uppsatsen utreder frÄgan huruvida det nu skett en förÀndring av stridsrÀtten nÀr det kommer till proportionen pÄ den samma. Inom EU:s unionsrÀtt tillÀmpas ofta den sÄ kallade proportionalitetsprincipen vilken ocksÄ tillÀmpas pÄ andra omrÄden i den svenska rÀtten. NÀr det gÀller omrÄdet arbetsrÀtt och speciellt förhÄllandet mellan parterna pÄ arbetsmarknaden har principen inte kommit att slÄ igenom dÀr istÀllet den ?svenska modellen? lÀnge tillÀmpats.

Bör regeln om anvisad leverantör revideras eller rent av avskaffas? : - Om avtalsslutet, kravet pÄ garanterad elleverans och den s.k. supplier centric-modellen pÄ elmarknaden

Internal communication is an important factor in organisations today. For many system development teams it?s critical that the communication works well. Without communication, success would be impossible. This study aims to highlight the effect communication has on the members of agile project teams.

Miljöarbete i företag

UtifrÄn en teoretisk modell undersöks miljöarbete i tvÄ miljöprofilerade företag i Oslo. Modellen hÀvdar att en entreprenör som driver företag som finns pÄ en stor marknad och som satsar genuint pÄ miljöarbete kan förÀndra konsumtionsmönster och bidra till en utveckling som ser till att framtida generationer kan tillgodose sina behov i lika stor utstrÀckning som vi. Dessutom att det Àr möjligt att vÀga samman mÄl inom ekonomi, miljö och socialt ansvar till vÀrdegrund i ett företag. Den entreprenör som satsar pÄ miljömÀssig framgÄng framför allt annat kallas i teorin ekoprenör. Modellen beskriver en ekoprenör som bygger sitt företag pÄ en verksamhet som inte pÄverkar miljön negativt och som finns pÄ den breda marknaden.De tvÄ miljöprofilerade företagen i Oslo stÀmmer inte riktigt in pÄ beskrivningen av ekoprenör, de har integrerat miljöarbetet pÄ genomgripande sÀtt och de anstrÀnger sig för att vara inspiratörer inom miljö i respektive bransch, men deras produktion krÀver resurser och Ästadkommer fortfarande avfall, de kan inte sÀgas inte pÄverka miljön negativt, Àven om de skurit ner den negativa pÄverkan.

Aktiesplitar : En eventstudie av kursutveckling i samband med split av aktier pÄ de skandinaviska marknaderna

Syfte - Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka huruvida överavkastning förekommer i samband med aktiesplitar under perioden 2000 ? 2005 i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Även risk mĂ€tt som standardavvikelse skall undersökas. Teori - Tidigare forskning har framförallt funnit överavkastning i samband med annonseringen av spliten. En undersökning visar pĂ„ överavkastning Ă€ven ett och tre Ă„r efter split.

Resursplaneringsmodell i tidiga konceptfaser

I takt med ökad konkurrens, vÀxande organisationer och högre krav pÄ effektivitet blir Àven vikten av metodiker, riktlinjer och modeller för att planera sina resurser allt mer betydande, sÄ Àven pÄ Volvo Construction Equipment AB Component Division. DÄ arbetet pÄbörjades fanns inga riktlinjer för hur Volvos konstruktörer uppskattade omfattningen av sin tid nÀr olika demonstratorer (funktionsprototyper) ska tas fram, istÀllet gjordes olika uppskattningar beroende pÄ vem som skulle utföra dem och nÀr detta skulle göras. Avsaknaden av en sÄdan metodik försvÄrar möjligheten att vÀga olika koncept mellan varandra och möjliggöra rÀtt prioritering av koncept dÄ varje konstruktör uppskattar sin tid annorlunda och resultaten sÄledes inte blir likvÀrdigt jÀmförbara. Syftet med examensarbetet Àr att utveckla en modell för att uppskatta resursbehov och omfattning av konstruktionsarbete nÀr en demonstrator ska tas fram, genom att ta till vara pÄ erfarenheter frÄn genomförda projekt och input frÄn olika konstruktörer. Krav pÄ modellen Àr att den ska vara enkel, anvÀndarvÀnlig och pedagogisk för att lÀtt kunna tillÀmpas pÄ olika tekniklösningar inom avdelningen för drivlineutveckling.

VÀrldens bÀsta jobb - utvÀrdering av en Àldreomsorgsmodell

Med tanke pÄ den vÀxande andelen Àldre i vÄrt samhÀlle, Àr Àldreomsorgens verksamhet utan tvivel ett omrÄde som inom en snar framtid kommer att krÀva alltmer utav samhÀllsresurserna ? resurser som inte kommer att vara sÄ lÀtta att skjuta till. För att pÄ bÀsta sÀtt fördela de resurser som finns och inte minst för att ge vÄra Àldre en god omvÄrdnad med vÀlförtjÀnt guldkant pÄ livets höst, kommer det att krÀvas nya organisationslösningar pÄ mÄnga av de vÄrdboenden som tar emot de Àldre. Vi har fÄtt möjligheten att utvÀrdera en ny organisationsmodell för ansvarsfördelning och styrning i en Àldreomsorgsverksamhet, som sÀtter fokus pÄ hur personalen arbetar och samverkar, samt hur ledarskapet bör anvÀndas. Modellens grundkriterier Àr information, tillvaratagande av personalens kunskap och kompetens samt tydlighet och trygghet. Studien syftar till att undersöka och utvÀrdera den nya organisationsmodellen för styrning och ansvarsfördelning pÄ en Àldreomsorgsverksamhet, för att bl a urskilja framgÄngsfaktorer och utvecklingsmöjligheter.

Om journalisters m?te med offentlig verksamhet ? Inte s? offentligt l?ngre

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.

Att mÀta kvalitet i ett Balanced Scorecard

Bakgrund: Balanced Scorecard Àr traditionellt en effektivitetsmodell dÀr mÀtning av verksamheten sker vertikalt utifrÄn vanligen fem olika perspektiv. Kvalitet Àr ett oundvikligt inslag i de flesta organisationer varför det blir viktigt att kvalitet genomsyrar hela organisationen.Syfte: Att beskriva och analysera mÀtbarheten hos kvalitet utifrÄn fem olika perspektiv i ett Balanced Scorecard (finansiellt, kund, interna processer, medarbetare och innovation/utveckling).AvgrÀnsningar: Vi har valt att studera endast en variabel, kvalitet, för att se om denna variabel skulle kunna lÀggas till den traditionella Balanced Scorecard-modellen. Vi beaktar endast kvantitativa mÄtt i studien.Genomförande: Vi har gjort en förstudie dÀr tvÄ styrkort tagits fram. DÀrefter har vi genomfört personliga intervjuer med dels personer som sÀljer Balanced Scorecard-konceptet, dels personer som anses mer distanserade till konceptet. Samtliga av dessa respondenter fick ocksÄ fylla i en kompletterande enkÀt.

Matematiken i slöjdÀmnet : En empirisk studie om hur elevers slöjdarbete kan stödja elevers lÀrande i matematik

Denna studie har undersökt pÄ vilket sÀtt elevers slöjdarbete kan stödja elevers lÀrandei matematik. Studien utgÄr ifrÄn det s.k. sociokulturella perspektivet dÀr kunskap ochlÀrande utvecklas i samspelet mellan mÀnniskor och dÀr situationella betingelser ochsprÄket spelar en central roll för kunskapsutvecklingen. Studien bygger pÄ enkvalitativ undersökning med inspiration frÄn den metod som pÄ engelska benÀmnsgrounded theory. Det empiriska materialet utgörs av observationer av eleversslöjdarbeten i textilslöjdens Ärskurs 3-9.

PÄ spaning efter den svenska modellen : Bortom strid och samförstÄnd

The aim of this thesis is to examine the Swedish model with attention to core values over time, as well as, explain recent changes. It examines changes of the social insurance system, with focus on political reforms in the unemployment insurance, health insurance and family policy, during the last two decades. The thesis is empirical but although a discourse amount political theories and normative conceptions.Conclusions are that the normative basis in the Swedish model contains general equally and uni-versally designed rights and consensus on growth and development as well as a strict focus on an employment oriented society. Important values have also been dialogue between actors as well as accountability, even if these facts appear to have declined in recent years.Relating to three leading theories in political philosophy - utilitarianism, Rawlsian communitarian-ism - explores the directions in later year political reforms. The results show that later years changes seem to go in relative strongly utilitarian direction.

Employer branding : En studie av ?The Employer Brand Mix?

AbstractTitel:Employer Branding: En studie av ?The Employer Brand Mix?NivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Hannan Mohammed SeragHandledare:Jens Eklinder Frick & Jonas MolinDatum:2014Bakgrund & syfte:Allt fler företag konkurrerar med varandra för att attrahera ochbehÄlla rÀtt personal. Det resulterar i att företag börja rikta sitt fokus pÄ sinanuvarande och potentiella medarbetare.Ur denna bakgrund har begreppet EmployerBranding trÀtt fram inom marknadsföring. Konceptet Employer Branding gÄr ut pÄ attstÀrka ett företags arbetsgivarvarumÀrke för att attrahera och behÄlla de mesttalangfulla medarbetarna.Barrow och Mosley (2005) har skapat modellen ?The Employer Brand Mix? för atthjÀlpa ett företag att bli en attraktiv arbetsgivare.

Göra, veta och kÀnna : - En fokusgruppstudie i attityder till produktplacering i olika medier

Produktplacering har vÀxt i popularitet över Ären och anvÀnds i allt fler typer av medier. Det har gjorts flera studier om konsumenters attityder till produktplacering men endast ett fÄtal av dem har gjort en distinktion mellan konsumenters attityder till produktplacering i olika slags medier. Genom att anvÀnda fokusgrupper ska denna studie dÀrmed undersöka studenters attityder till produktplacering i de fyra följande medierna; filmer, musikvideor, datorspel samt bloggar. För att ta reda pÄ detta anvÀndes ABC-modellen av attityder och studenternas attityder delades upp under de tre olika kategorierna inverkan, beteende och kognition. Resultaten visar att studenter överlag Àr positiva till produktplacering i filmer och anser att det ofta Àr en naturlig del av filmer.

Före Bornholmsmodellen - en lÀsutvecklingsmodell för alla?

Abstract Malmö högskola LÀrande och samhÀlle Skolutveckling och ledarskap SpeciallÀrarprogrammet Maria Carlsson (2013) Före Bornholmsmodellen ? en lÀsutvecklingsmodell för alla? (Före Bornholmsmodellen ? a reading development model for all?). ProblemomrÄde Den rÄdande normen har sedan lÀnge varit att man inte ska lÀra barn att lÀsa och skriva sÄ tidigt. Forskning pekar dock pÄ att barn Àr som mest pÄverkbara för sprÄklig stimulans under sina första Är, och det innebÀr att förskolans insatser Àr betydelsefulla för deras kommande sprÄk-, tal- och skriftsprÄksutveckling. MÄnga forskare menar att en medveten sprÄklig stimulans i förskolan kan till stor del förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. Dock poÀngteras det att en hög lÀrarkompetens Àr den mest betydelsefulla bestÄndsdelen i pedagogik som lyckas utveckla barns lÀs- och skrivförmÄga och förhindra att lÀs- och skrivproblem uppstÄr. Syfte Jag har undersökt hur pedagogerna i 5 rektorsomrÄden i en sydsvensk kommun arbetar med lÀsutvecklingsmodellen Före Bornholmsmodellen i förskolan.

Konsumenters samhÀllsansvar utifrÄn ett CSR-perspektiv

Företags samhÀllsansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) Àr ett vÀl debatterat begrepp som uppmÀrksammats allt mer i bland annat media, men Àven av företag. DÀremot Àr begreppet konsumenters samhÀllsansvar inte lika uppmÀrksammat trots att det finns en interaktion mellan konsumenters- och företags samhÀllsansvar. Forskare framhÄller att det finns bristfÀlligt med teorier om konsumenters samhÀllsansvar samt att definitionen Àr viktig för att fortsÀtta driva CSR-debatten, vilket gör Àmnet relevant att studera. Studien syfte Àr att med utgÄngspunkt i samhÀllsansvarsmodeller pÄ företagsnivÄ, utveckla en definition och en tentativ samhÀllsansvarsmodell pÄ konsumentnivÄ. Slutsatsen baseras pÄ en kvalitativ undersökning utifrÄn 15 intervjuer samt teorier som behandlar definitioner och modeller om samhÀllsansvar.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->