Urininkontinens Àr ett utbrett folkhÀlsoproblem. Livskvalitén för den drabbade blir pÄverkad och upplevelsen av skam medför att mÄnga inte söker vÄrd för problemet.Sexuell hÀlsa Àr en central del i mÀnniskors liv och Àr viktigt för att kunna kÀnna vÀlmÄende. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av sexuell hÀlsa hos personer med urininkontinens. För att kunna svara pÄ syftet genomfördes en litteraturstudie med manifest innehÄllsanalys. Efter litteratursökning och kvalitetsgranskning valdes 17 artiklar ut för att ingÄ i studien.

Coastman (Coastal Zone Management in the Baltic Sea Region) Ă€r ett internationellt INTERREG III B projekt och drivs av avdelningen för Industriell Ekologi pĂ„ KTH tillsammans med Stockholms Stadsbyggnadskontor och ett antal universitet/kommuner runt Östersjön. Projektet innebĂ€r att vĂ€rdera erfarenheter och metoder för kustzons planering dĂ€r olika intressekonflikter finns kring sĂ„vĂ€l ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Den Svenska fallstudien i projektet avser nedlĂ€ggningen av oljeterminalen Loudden. Loudden Ă€r den största oljedepĂ„n i östra mellan Sverige och hanterar bensin, olika oljor och diesel. 1999 fattade Stockholms kommunfullmĂ€ktige beslutet att Loudden ska avvecklas och upphöra till Ă„r 2011.

Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka vilka faktormodeller som i genomsnitt bÀst kan uppskatta den samlade risken pÄ den svenska aktiemarknaden i form utav GARCH-uppskattade kovariansmatriser. Vidare att specialgranska faktormodellernas uthÄllighet dÄ de appliceras under en recession. Slutligen undersöka om och hur globaliseringen utav ekonomin pÄverkar dessa faktorer. TidsmÀssigt var undersökning avgrÀnsad mellan 1996-2005. En GARCH-modell togs i ansprÄk för att uppskatta den tidsvarierande volatiliteten.

Denna uppsats unders?ker hur inf?randet av metrobussar (Bus Rapid Transit, BRT) kan f?r?ndra motortrafikledernas roll inom G?teborgsregionens kollektivtrafiksystem, omfattande G?teborg, M?lndal och Partille (GMP). Syftet ?r att belysa planerares perspektiv p? metrobussarnas potential att fr?mja en h?llbar transportinfrastruktur. I en tid d?r h?llbara transportalternativ blir allt viktigare, utforskar studien hur metrobussar kan integreras i regionens befintliga system.

Kluster Àr ett begrepp som blivit alltmer aktuellt i takt med att ekonomin globaliserats under 70-, 80- och 90-talen. Ett kluster Àr ett geografiskt begrÀnsat omrÄde dÀr ett antal företag och andra aktörer gemensamt skapar en innovativ och framgÄngsrik utvecklingsmiljö.VÄr initiala litteraturstudie visade pÄ att det fanns en mÀngd forskning inom omrÄdet, dock pÄ en mer nationalekonomisk nivÄ. Det enskilda företagets roll, motiv och klusteromgivningsperspektiv var en vinkling som negligerats. Studiens syfte blev dÀrmed att identifiera just dessa faktorer utifrÄn ett företags perspektiv. Vidare resulterar studien i en modell som ska fungera som en form av karta över klustermiljöer.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

Resultatet visar pÄ skillnader i olika motivationsfaktorers pÄverkan pÄ fastighetsmÀklare,           speciellt skillnader gÀllande inre och yttre faktorer. Resultatet har analyserats med hjÀlp av SDT. Vi har jÀmfört SDT modellen med Reiss och Maslows teorier i samma Àmne, trots mÄnga likheter upptÀckte vi Àven mÄnga skillnader mellan modellerna..

En upplevelse av att det finns begrÀnsade kunskaper kring vuxna individers vÀg att lÀra utgörgrunden för denna undersökning. Utbildningar idag kommer ofta i form av förelÀsningarvilket framför allt resulterar i ett assimilativt lÀrande, det vill sÀga ett ytligt lÀrande dÀrindividen saknar förstÄelse för kunskapen. Pedagogik Àr ett begrepp som överlag i storutstrÀckning anvÀnds nÀr lÀrande Àr mÄlet oavsett vem som ska lÀra sig nÄgot. KursupplÀgg avpedagogisk karaktÀr vÀnder sig frÀmst till barn och kan anses olÀmplig nÀr vuxna individerska lÀra sig. Andragogik Àr begreppet för vuxenlÀrande, vilken bygger pÄ kunskapen om attvuxna Àr sjÀlvstyrande individer och behöver dÀrför sjÀlva ta steget till att lÀra sig nÄgot nytt.

TeorigenomgĂ„ng som mynnar ut i tolv parametrar som karaktĂ€riserar en innovativ organisation, samt en teoretisk modell, Innovation Value Chain (IVC) som beskriver den innovativa processen. Åtta fallstudier utav tillverkande svenska företag analyseras med hjĂ€lp av IVC modellen..

Under den första delen av utbildningen har vi redovisat vÄra arbeten via illustrationsplaner. Illustrationsplanen fyller ofta sitt syfte och kan pÄ ett bra sÀtt visa hur man vill förÀndra en plats. Den tvÄ dimensionella planen visar dock aldrig hur platsen upplevs frÄn marken. Det Àr lÀtt att glömma bort den rumsliga aspekten och hur platsen uppfattas av de mÀnniskor som besöker den. Kan modellen hjÀlpa till att öka förstÄelsen för platsen?.

Detta arbete Ă€r genomfört i samarbete med ÅF Ingemanssons i Göteborg . Syftet med examensarbetet Ă€r att undersöka hur ljudkĂ€llor ska modelleras för att dess ljudeffekt och riktningskarakteristik ska överensstĂ€mma med dess verkliga motsvarighet. Syftet Ă€r att utifrĂ„n enkla mĂ€tningar i fĂ€lt kunna modellera upp ljudkĂ€llorna i rumsakustisk programvara för att kunna bedöma hur de sprider buller i lokalen. Detta examensarbete utgör en första del i detta arbete och fokuserar pĂ„ sjĂ€lva kĂ€llan och tar inte hĂ€nsyn till bullerspridningen i lokalen. AllmĂ€nna akustiska begrepp som berör rumsakustik och ljudkĂ€llors egenskaper undersöks.

Studien Àr en kvalitativ intervjustudie som genomfördes i samarbete med Scania CV AB. Syftet Àr att kartlÀgga hur man resonerar kring begreppet sÀkerhet i förhÄllande till Organizational Behavioral Management (OBM). Studien presenterar OBMs beteendeanalys ABC-modellen för att beskriva hur ett beteende kan aktiveras samt vilka konsekvenser det har. Den avser Àven att introducera DCOM och Beteendebaserad sÀkerhet (BBS) som kompletterande verktyg att arbeta med. MÄlgruppen i studien Àr truckförare pÄ Chassi.

Detta examensarbete har utförts vid Ekonomiska institutionen pÄ Linköpings tekniska högskola. Uppdragsgivare har varit Kongsberg Automotive AB och Saab Training Systems AB. Syftet med detta arbete har varit att undersöka om vÀrdeflödesanalys inom produktutveckling kan hjÀlpa företag att effektivisera utvecklingen av produkter. Metoden för vÀrdeflödesanalys som vi valt att prova har tagits fram av MIT. Arbetets syfte var att pröva denna metod, detta gjordes genom att utföra tvÄ studier.

Att utveckla en publik webbtjÀnst kan tyckas lÀtt, men att fÄ denna till en framgÄngsrik och lönsam applikation Àr en annan sak. Konkurrensen Àr idag stenhÄrd och en bra applikation Àr lÄngt ifrÄn det enda man behöver för att lyckas.Studiens syfte var att kartlÀgga och öka förstÄelsen kring publik webbtjÀnstutveckling, ett omrÄde som tidigare inte fÄtt sÄ stor uppmÀrksamhet i den akademiska vÀrlden. Studien bygger pÄ ett empiriskt material insamlat genom intervjuer med nÄgra av Sveriges frÀmsta IT-entreprenörer inom omrÄdet. Studien inkluderade Àven ett praktiskt moment dÀr utveckling av inbjudningssajten InviClub.se genomförts för att praktiskt testa teorierna.VÄr studie visade pÄ att traditionella systemutvecklingsmetoder Àr svÄra att tillÀmpa pÄ detta omrÄde. En faktor som visade sig vara av yttersta vikt för lyckade projekt var snabbhet, nÄgot som de traditionella modellerna RUP och Vattenfallsmodellen inte prioriterar.

Artificiell efterklang anvÀnds i ljudinspelning och produktion för att placeraljud spatialt. En algoritm som simulerar efterklang med hjÀlp av ett filternÀtverk togs fram.Fokus vid resultat lades pÄ objektiv analys och framför allt spektrogram ochvattenfallsdiagram. Den slutgiltiga modellen gav mÀtvÀrden lika mÄlsÀttningen. Viktigaslutsatser drogs om justering av parametrar och filtermodeller..