Arbetet syftar till att undersöka hur producenter i Södermanlands län förhåller sig till offentlig upphandling av livsmedel. Sex producenter, en representant för en ekonomisk förening och en kostsamordnare har intervjuats för att få en djupare förståelse för vad livsmedelsproducenter upplever vara de största hindren och möjligheterna för att lämna anbud i offentliga upphandlingar av livsmedel. Resultaten visar att producenterna anser att många rådande förutsättningar som finns för att delta i offentlig upphandling av livsmedel är kopplade till och beroende av kommunens arbete. Det handlar till exempel om upphandlingens utformning, huruvida det finns en omlastningscentral som underlättar vid leveranser och om det finns en engagerad kostsamordnare. De hinder som producenterna upplever är bland annat den EU-lag som rör fri handel över gränserna, att de som upphandlar inte förstår livsmedelsproduktionens förutsättningar och svårigheten att spåra livsmedel i förädlingskedjan. De möjligheter som producenterna och kostsamordnaren ser bottnar till stor del i kommunikation och dialog på olika nivåer och mellan olika aktörer. Jag har även undersökt vilka sociala, ekonomiska och ekologiska värden en ökad andel närproducerade livsmedel i offentlig sektor bidrar med till samhället. Några funktioner som framkom i intervjuerna var värdet av att visa hur mat är producerad, att produktionen skapar mervärden och att det skapar lokala arbetstillfällen. Med utgångspunkt i analysen av producenternas resonemang har jag formulerat förslag till åtgärder för att uppnå en högre andel närproducerad mat i de offentliga köken.

Studiens syfte är att undersöka vad som spelar in vid förhandling av föräldraledighet. Detta har vi valt att göra genom att spegla blivande föräldrars berättelser mot offentliga diskurser om föräldraledighet. Formulerat som en fråga lyder syftet: Hur förhandlar blivande föräldrapar diskurser om föräldraledighet? Studien baseras på två typer av material. Dels har vi intervjuat blivande föräldrar om vilka faktorer de anser har påverkat deras planer på fördelning av föräldraledigheten.

Studiens syfte är att undersöka vad som spelar in vid förhandling av föräldraledighet. Detta har vi valt att göra genom att spegla blivande föräldrars berättelser mot offentliga diskurser om föräldraledighet. Formulerat som en fråga lyder syftet: Hur förhandlar blivande föräldrapar diskurser om föräldraledighet? Studien baseras på två typer av material. Dels har vi intervjuat blivande föräldrar om vilka faktorer de anser har påverkat deras planer på fördelning av föräldraledigheten.

Satsningar på kulturindustrier blir alltmer avgörande för den levande, attraktiva och konkurrenskraftiga kommunen och syftet med vår uppsats är att belysa och lyfta fram den betydelsefulla roll som kulturfenomenet kan utgöra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Således blir det av intresse att studera den problematik som det kulturindustriella nätverket, med ideella, privata och offentliga aktörer i samverkan, tvingas bemöta och hantera för att kunna utveckla kulturlivet i kommunen..

Bakgrund: Enligt en undersökning gjord av Livsmedelsverket beräknas tjugo procent av Sveriges barn i dagsläget vara överviktiga eller lida av fetma. Orsaker till detta sägs vara bland annat ändrade levnadsvanor som exempelvis mindre fysisk aktivitet och mindre hälsosam mat. Övervikt ses i normala fall av samhället som ett problem och på senare tid har allt fler samhällsaktörer börjat uppmärksamma frågan. Kravet från samhället ökar på att bland annat företagen skall ta sitt sociala ansvar och hörsamma samt agera för en samhällsförbättring med syfte att komma tillrätta med överviktsproblemet. Något som dock inte har fått lika mycket utrymme i debatten om socialt ansvar i samband med övervikt är hur den offentliga sektorn agerar i denna situation.Syfte: Utgör statens, kommunens, landstingets och skolans nuvarande agerande var för sig ett socialt ansvartagande med syfte att skapa de bästa förutsättningarna för en grundskolelev att komma tillrätta med sin övervikt? Skapar dessutom de fyra parternas gemensamma sociala ansvarstagande tillräckligt med förutsättningar för att grundskoleleven skall komma tillrätta med sin övervikt?Tillvägagångssätt: Resultatet baseras på en intervjuundersökning med representanter för landsting, kommuner och skolor i Östergötlands län, närmare bestämt i kommunerna Linköping och Mjölby.

Vi har gjort en textanalys på de två senaste statliga offentliga utredningarna, som föreslår en ny lärarutbildningsreform, med deras tillhörande propositionerna. I dessa har vi undersökt hur reformerna motiveras och legitimeras genom argumentationen. Vi har sedan delat in argumentationen i olika kategorier för att få en bättre struktur och kartläggning av de olika typer av argument som förekom. Vi kom fram till att de flesta argument yrkar på en lärarutbildningsreform tar sin utgångspunkt i att det skett en samhällsförändring och därav har det uppstått en ny syn på lärarrollen samt en ny kunskapssyn.  Även argument för en stärkt profession och högre status har förekommit..

De flesta samhällen i världen är idag påverkade av nyliberala strömningar vilka består av en önskan om en fri marknad utan ingripande från staten. I detta ingår att människan bör frigöras från alla reglerande faktorer i samhället, vilket tar sig uttryck på flera sätt. Ett av dem är ökat fokus på tillväxt och marknadsföring vilket inte bara påverkar företag utan också kommuner och regioner vilka allt mer måste konkurrera mot varandra om befolkning, företag och turister. I denna uppsats undersöks hur en region, i detta fall regionen Jämtland, använder sig av mat som ett regionalt utvecklingsverktyg. Jag har valt att undersöka ett projekt där offentliga och privata aktörer samarbetar för att utveckla Jämtland som en matregion. Uppsatsens syfte är att undersöka hur aktörerna jobbar, vilka föreställningar de har om mat samt vad de vill uppnå med detta projekt.

Inom den offentliga verksamheten finns alltid budgetproblematiken dvs. att behoven alltid ärstörre än de befintliga medlen. Därför måste alltid prioriteringar göras. Infrastruktur i Sverigedelas upp i två grupper ? riksväg , länsväg och kommunväg.

Denna uppsats fokuserar på den etableringsprocess som har skett i Jönköpings kommun vid införandet av familjecentraler. Syftet med studien är att undersöka hur införandet av familjecentraler kan förstås och genom det skapa fördjupad kunskap om etableringsprocesser i socialt arbete. Studien har genomförts i form av en fallstudie. Empiri har samlats in genom intervjuer och genom offentliga allmänna handlingar. Materialet har analyserats genom ett adhoc-förfarande inspirerat av fallstudieanalys.

I dagens läge saknas en sammanställning av hur servervirtualisering är implementerat och hur det fungerar hos olika verksamheter i Sverige. Detta arbete har därför, genom en enkätundersökning, besvarat frågeställningen: "Hur ser servervirtualiseringen ut hos kommuner och landsting i Sverige?" Resultaten visade bl.a. att servervirtualisering är väl implementerat av kommuner och landsting i Sverige. Resultaten var dessutom väldigt lika mellan dessa organisationer.

Städer förändras när solen går ner. Nya rum och vyer framträder och känslan blir annorlunda; spännande, romantisk, skrämmande eller otrygg! Vad de blir, beror till stor del på de som gestaltar dem. Ljussättning ger bl.a. landskapsarkitekter möjligheter att skapa lockande och attraktiva platser i staden, som kan få människor att vilja och kunna vistas mer utomhus, även efter mörkrets fall. Detta spelar stor roll såväl för stadens attraktivitet som för stadsmänniskans hälsa och välbefinnande, då vi året runt behöver vår utemiljö för möten, upplevelser, frisk luft och rekreation.

Den offentliga sektorn är en stor organisation med många olika förvaltningar och därmed flera olika chefer. Inom de olika förvaltningarna finns det en mängd skilda ledarskapskulturer och det är detta vi valde att undersöka i vår uppsats. Syftet med denna uppsats var att göra en komparativ studie mellan två förvaltningar inom den offentliga sektorn där vi avsåg att undersöka hur ledarskapskulturen såg ut på respektive förvaltning samt vilka skillnader och eventuella likheter som kunde finnas mellan dessa. Utifrån vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie i form av åtta intervjuer. Fyra intervjuer genomfördes vid en teknisk förvaltning och resterande fyra intervjuer vid en avdelning i Socialtjänsten.

De senare års skandaler i offentliga organisationer har ökat kraven på att kontrollen av medborgarnas resurser förvaltas på så sätt som är lagstadgat och effektivt. För att kunna få den interna kontrollen förankrad krävs det ökad dialog och kommunikation mellan kommunens olika avdelningar. Ansvaret för den interna kontrollen måste klargöras så att alla berörda inom organisationen vet vad som gäller vid utförandet av kontrollen.I min studie har jag använt mig av att gå djupare in i problematiken intern kontroll. Jag har utgått från en fallstudie med en deduktiv ansats. Den teori som jag har använt mig av är agentprincipalteorin och den modell som användes för att underlätta min forskning kallas för COSO-modellen..

I den ha?r underso?kningen har vi tittat pa? hur sociala medier har pa?verkat branschen fo?r fotografer. Idag ser vi mer och mer bilder o?verallt och internet har gjort det mo?jligt att synas fo?r alla, oavsett budget. Da?rfo?r ville vi se hur det har pa?verkat fotografer, eftersom ?alla a?r fotografer? pa? internet idag.

Allt större krav ställs idag på den offentliga sektorn. Det har också skapat höga krav på effektivitet och rationalisering inom offentlig verksamhet, exempelvis kommunal service. Faktum är att det idag nästan ställs samma krav på kommunal verksamhet som på ett vinstmaximerande företag. Visst finns det skillnader mellan företag och kommunala förvaltningar i till exempel uppdrag, men kronorna bör hållas i lika hårt i båda fallen. Dessa högre krav leder också till att kommunal organisation, ledning och styrning måste vidareutvecklas och fungera så effektivt som möjligt.