Sök:

Ljus i staden

att utnyttja offentliga rum när mörkret faller


Städer förändras när solen går ner. Nya rum och vyer framträder och känslan blir annorlunda; spännande, romantisk, skrämmande eller otrygg! Vad de blir, beror till stor del på de som gestaltar dem. Ljussättning ger bl.a. landskapsarkitekter möjligheter att skapa lockande och attraktiva platser i staden, som kan få människor att vilja och kunna vistas mer utomhus, även efter mörkrets fall. Detta spelar stor roll såväl för stadens attraktivitet som för stadsmänniskans hälsa och välbefinnande, då vi året runt behöver vår utemiljö för möten, upplevelser, frisk luft och rekreation. Ljussättning borde därför ha en lika viktig del i stadsplaneringen som andra moment. Ljuset i staden bör inte endast handla om funktionalitet i form av trafiksäkerhet, driftsekonomi, storskalig rationalitet och undvikande av vandalism, då detta ofta resulterar i oattraktiva och otrivsamma miljöer. Belysning bör även handla om estetik, atmosfär, rumslighet och säkerhet. Med hjälp av ljusteknik kan vi efter mörkrets fall göra tråkiga fasader färgstarka, svarta vattendrag mystiska, kala växter blommande, övergivna lekplatser spännande, skrämmande parker inbjudande och tomma gator och torg levande.Belysning betyder dock inte alltid mer belysning. En blandning av olika slags ljuskällor kan lätt förfula och skapa förvirring i en miljö, så det kan vara lika viktigt att ta bort som att tillföra ljus. Mörkret har dessutom sina kvaliteter och behövs för dygnsrytmen hos både människor, djur och växter. Vi behöver även mörkret för att kunna se stjärnorna och få våra fantasier att sväva iväg. Mer belysning betyder även mer energianvändande, vilket inte går ihop med städernas strävan mot hållbar utveckling. Nya, mer miljövänliga ljuskällor såsom LED, finns dock numera att använda. Med kunskap i ämnet och ett smartare användande av ljuskällor, behöver man inte heller använda så mycket belysning ? kvalitet framför kvantitet.Utöver litteraturstudier har jag studerat sex olika exempelplatser i Malmö, där tre av dem är positiva exempel på platser, som utnyttjas väl kvällstid och de tre andra är dess motsatser. Jag har även utfört spontanintervjuer med användarna av dessa platser och intervjuat en landskapsarkitekt och två ljusdesigners, som gestaltat och ljussatt några av dem. Mina sex exempelplatser är utvalda för att kunna jämföra ?bra och dålig" belysning på offentliga platser med samma förutsättningar för användning.

Författare

Hanna Ahlström

Lärosäte och institution

SLU/Landscape Architecture (until 121231)

Nivå:

"Kandidatuppsats". Självständigt arbete (examensarbete ) om minst 15 högskolepoäng utfört för att erhålla kandidatexamen.

Läs mer..