Det är allmänt känt att individer i en organisation är beroende av någon form av styrning för att organisationen ska fungera på ett tillfredställande sätt. Från att i stor utsträckning ha tillämpat styrning över individer verkar organisationer i allt mer omfattande utsträckning ändvända styrning tillsammans med individer. Dock visar rapporter i allt större utsträckning på att styrningen i organisationer verkar misslyckas. Utifrån detta finner vi det intressant att undersöka hur dessa olika delar av styrning samverkar för att lyckas styra individer till en önskad handling. Härav försöker vi, i denna rapport, skapa förståelse för hur delar av styrning kan samverka vid styrning av individer i ett extremfall.

Förändringstakten i samhället har ökat och det har lett till att styrningen i de flesta företag har fått en ökad betydelse. Tjänster har blivit en allt större del av många länders totala produktion. Traditionellt har styrningen varit utformad för tillverkade företag och för att den skall fungera effektivt i tjänsteföretag bör den anpassas till dessa företags verksamhet. Syftet med denna uppsats var att, ur ett ledningsperspektiv, skapa förståelse för styrning i tjänsteföretag, samt att analysera om det finns några utmärkande drag med denna styrning. Fallstudier genomfördes på tre tjänsteföretag i Luleå Kommun.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att problematisera begreppet motivation och dess teoretiska innebörd avseende individen och situationen. Vidare undersöks hur motivation och hälsa kan främjas, vilket praktiskt belyses med en analys av skriftlig, offentlig dokumentation gällande en svensk organisations personalarbete. Inom området för organisation och ledning går att finna uttryck för styrtekniker såsom att integrera individen med verksamheten. Ur ett ledningsperspektiv är det centralt att arbeta med faktorer som kan främja personalens intresse och villighet att arbeta, och därmed styra riktningen motivationen tar. Detta främst vad gäller att organisationens konkurrenskraft kan vara avhängigt motiverad och välmående personal.

Syftet med studien är att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters lärande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters förutsättningar att bli en lärande organisation. Balanserad styrning är en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien är miljöpedagogik och lärande organisation. Studien bygger på en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att här skapa förståelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lärande och utveckling samt hur den skapar förutsättningar för att bli en lärande organisation. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod, respondenter från två kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och två medarbetare intervjuats.

Försvarets Materielverk (FMV) är en civil myndighet som sköter all anskaffning av materiel och tjänster åt Försvarsmakten (FM). Vid anskaffning måste de rätta sig efter de upphandlingslagar som gäller i Sverige, bland annat Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) samt Lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS). För att anskaffningsprocessen ska bli lyckad krävs att FM tydligt definierar det behov de har gällande anskaffning av varor och tjänster. Än viktigare är att FMV bryter ner behoven i väldefinierade och tydliga krav. Detta för att undvika missförstånd och tolkningar som kan leda till att den vara eller tjänst som levereras inte motsvarar behovet.

Denna uppsats tittar närmare på de olika verksamhetsformerna som i dag existerar inom primärvården. Under de senaste åren har nya driftsformer utanför den offentliga sektorn dykt upp. Numera finns både privata entreprenörer och nya typer av offentliga verksamheter som skapats då Landstingets organisation ständigt är under förändring. Utifrån de tre verksamhetsformerna offentlig, entreprenöriell och intraprenöriell verksamhet har vi valt att identifiera den övergripande styrningen, identifiera sambandet mellan ledningens styrning och arbetstillfredsställelse och arbetsprestationer och slutligen identifierat ledningens agerande för att skapa en framgångsrik verksamhet. Metoden har varit att göra en fallstudie av kvalitativ karaktär med kvantitativa inslag, på tre vårdcentraler med olika verksamhetsformer.

Den kommunala verksamheten har genom sin storlek och sitt uppdrag en betydande roll för den svenska ekonomin och välfärden. Verksamheten beskylls dock ofta för att vara ineffektiv och en effektivitetsökning har därför länge varit efterfrågad och föremål för debatt. I grunden är detta en fråga om organisationens styrning och vi fann det därför intressant att undersöka hur styrningen sker. Vårt syfte med studien var att beskriva vilka styrmedel som används, varför de valts samt hur uppföljning sker. Vi ville särskilt belysa frågan om effektivitet beaktas vid valet av styrmedel.

Bakgrund: Tjänstesektorn i Sverige växer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anställda en allt viktigare resurs för organisationer. Därmed står dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behålla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och således föddes vårt intresse för att göra en jämförelse mellan offentlig och privat sektor vad gäller styrningför att behålla sina anställda. Studien utgår ifrån fem styrningsverktyg som är centrala för att behålla anställda i organisationen.

Vi vill beskriva och analysera hur målstyrning med inslag av Balanced Scorecard används inom sjukvården Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte använder vi oss av en kvalitativ undersökning. Vår fallstudie har genomförts på Universitetssjukhuset i Malmö. Angreppssättet är av deduktiv karaktär eftersom vi utgår från befintlig teori som vi avser testa i vår fallstudie. Slutsatser: Vi finner att sjukvårdens styrning lider av många av de problem som tas upp inom teorin. Samtidigt finner vi stöd för att om problemen tas på allvar kan en lyckad målstyrning med inslag av Balanced Scorecard uppnås inom offentlig verksamhet.

Medarbetare som har arbetspassion kan skapa ett mervärde för sin organisation. Arbetspassion är en värdefull egenskap som organisationen och i synnerhet ledningen kan arbeta med för att få engagerade medarbetare. Fenomenet arbetspassion innebär att medarbetaren har en stark dragning till en aktivitet som den tycker om och gärna lägger ned tid och energi på. Passionen har studerats inom olika aktiviteter och inom den privata sektorn samt fått fram åtgärder som kan främja medarbetarnas arbetspassion. Ingen tidigare studie har identifierats med inriktning mot en offentlig verksamhet och undersökt hur ledningen kan arbeta för att främja medarbetarnas arbetspassion.Syftet med examensarbetet är att skapa en ökad förståelse för hur ledningen kan främja medarbetarnas arbetspassion.

Denna uppsats berör tillit till offentlig sektor i Sverige och dess specifika institutioner. Dessutom undersöks ifall det föreligger skillnader i tillitsnivån, beroende av människors klasstillhörighet. Tillvägagångssättet för att kunna studera detta har varit logistiska regressionsanalyser samt en linjär regressionsanalys. Detta på ett material utfört av SIFO, nämligen välfärdstatsundersökningen från år 2010. Resultaten i denna studie visar att det återfinns klasskillnader i individers sannolikhet för att hysa en hög tillit till offentlig sektor.

Arbetet handlar om styrning och reglering av stegmotorer och permanentmagnetmotorer, genom attanvända det grafiska programmeringsspråket Labview från National Instruments (NI) tillsammansmed hårdvara i form av NI CompactRIO och NI USB datainsamlingskort. Implementeringen har sketti form av en robot med ett för uppgiften specialbyggt styrsystem, PWM ? styrning av enpermanentmagnetmotor och en egenkonstruerad manöverdosa..

Kedjor som äger sina egna butiker har en mer centraliserad styrning är butiker som ägs av handlare men ändå tillhör en kedja. De väletablerade butikskedjorna ICA, Coop och Axfood har en något mer modern styrning än de nyetablerade lågprisbutikerna Netto och Lidl. Detta beror främst på att modern styrning utgår från att lyssna mer på kunden vilket inte lågpriskedjorna är intresserade av då de istället har som strategi att lära kunderna att handla lågpris.

Syftet med denna uppsats är att göra en fallstudie över Falköpings kommuns webbplats falkoping.se genom att undersöka olika faktorer som är viktiga att ta i beaktning då en webbplats för offentlig service och dialog ska utformas.Jag börjar med att redogöra för de mål som regeringen satt upp kring vilken information som lämpar sig för en offentlig webbplats, för att därefter visa på vilka fallgropar den nya tekniken för med sig. Jag redogöra för landstingsförbundets slutsatser kring ovan nämnda faktorer och därefter redogör jag även för Falköpings kommuns syn kring webbplatsens innehåll och upplägg. Efter detta övergå jag till att undersöka betydelsen av en webbplats design och utformning. Avslutningsvis att redovisar jag resultatet av den enkätundersökning jag genomfört för att undersöka medborgarnas förväntningar på en offentlig webbplats..

Syftet med studien är att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters lärande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters förutsättningar att bli en lärande organisation. Balanserad styrning är en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien är miljöpedagogik och lärande organisation. Studien bygger på en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att här skapa förståelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lärande och utveckling samt hur den skapar förutsättningar för att bli en lärande organisation. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod, respondenter från två kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och två medarbetare intervjuats.