Sökresultat:
314 Uppsatser om Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - Sida 3 av 21
Att fÄ en diagnos : Hur pÄverkas individen av att fÄ en diagnos pÄ en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning?
I denna uppsats undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer hur elever i gymnasieskolan upplevt att fÄ en diagnos pÄ en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. De intervjuade skulle samtliga ha fÄtt diagnosen inom de tre senaste Ären och gÄr pÄ olika program pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Syftet var att beskriva hur elever upplever att det Àr att fÄ en diagnos pÄ en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. Hur det pÄverkar relationen med vuxna och med kompisar samt hur det pÄverkar deras mÄende och framtidstro.   De intervjuade tillfrÄgades om sin medverkan av respektive speciallÀrare som arbetar med dem. Samtliga respondenter hade möjligheten att avböja erbjudandet eller avbryta samarbetet nÀrsomhelst under arbetets gÄng.
Fr?n specialpedagogisk kompetens till specialpedagogiska yrkesroller i den svenska elevh?lsan - en inneh?llsanalys av proposition och remissvar om nya skrivningar i skollagen
Studiens syfte ?r att belysa olika akt?rers bidrag i framtagandet av ?ndringar i skollagen (SFS
2010:800), som tr?dde i kraft den 2 juni 2023, om de specialpedagogiska yrkesrollerna och de
eventuella konsekvenser som f?r?ndringarna kan komma att medf?ra. Fr?gest?llningarna lyder:
Vilka akt?rer har p?verkat regeringens f?rslag till nya skrivningar om den specialpedagogiska
kompetensen i elevh?lsan? Vilka sk?l till och synpunkter p? de nya skrivningarna framf?rs i
propositionen? Vilka konsekvenser kan de nya formuleringarna i skollagen inneb?ra f?r de
specialpedagogiska yrkesrollerna? Tidigare forskning pekar p? att de specialpedagogiska
yrkesrollerna fram till nu har haft legitimitetsproblematik och att en f?rst?rkning av yrkesrollerna l?nge har varit efterfr?gad (G?ransson m.fl., 2015; Malmqvist, 2015). Framtagandet av
de nya skrivningarna och deras eventuella konsekvenser f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna belyses med en kritisk realistisk ansats, analytisk dualism och ett teoretiskt ramverk f?r
skolans styrning, professioner och specialpedagogiska perspektiv.
För- och nackdelar med en neuropsykiatrisk diagnos
Diagnoser Àr ett sÀtt för samhÀllet att beskriva och grÀnssÀtta vad som Àr normalt och socialt accepterat. Diagnos Àr Àven en social konstruktion som oftast utifrÄn ett samhÀllsperspektiv har en negativ inverkan. MÀnniskor sÀtter etiketter pÄ de med diagnosen och oftast Àr det i negativ bemÀrkelse och man accepterar inte det avvikande beteendet som diagnosen förklarar. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur vuxna med diagnos upplever för- och nackdelar med sin diagnos. Med den kvalitativa metoden har semistrukturerade intervjuer genomförts.
Effekter av bl?b?rskonsumtion p? normala blodglukos- och blodtrycksniv?er hos vuxna, En systematisk ?versiktsartikel
Syfte:
Syftet var att granska det vetenskapliga underlaget och analysera om det fanns effekter av bl?b?rsintag p? plasmaglukos (P-glukos), systoliskt blodtryck (SBP) och diastoliskt blodtryck (DBP) hos vuxna med normala niv?er av P-glukos, SBP och DBP.
Metod:
En systematisk litteraturs?kning gjordes i databaserna PubMed och Scopus d?r randomiserade kontrollerade studier efters?ktes. Inkluderad population var individer med normala P-glukosniv?er och blodtrycksniv?er samt utan funktionsneds?ttning eller diagnostiserad sjukdom. Interventionen var f?rska, alternativt frysta bl?b?r eller frystorkat bl?b?rspulver.
Sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende
Bakgrund: Demens ?r en obotlig sjukdom som utvecklas fr?n mild kognitiv funktionsneds?ttning till avancerad sjukdom med stora behov av st?d. P? v?rd- och omsorgsboenden har sjuksk?terskan stort ansvar f?r att bibeh?lla livskvalitet och ge en god palliativ v?rd som enligt nationella riktlinjer ska vara personcentrerad. Den palliativa v?rden av personer med demenssjukdom har visat sig ha l?gre kvalitet ?n den palliativa v?rden av personer med andra diagnoser.
Syfte: Att belysa sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende.
Metod: Strukturerad litteratur?versikt d?r kvalitativa studier och studier av mixad metod s?ktes via databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och genom manuell s?kning.
Aminosyratillskott ? en m?jlig behandling mot muskelf?rtvining? En systematisk ?versikt p? personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Syfte:
Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur intag av aminosyratillskott p?verkar kroppssammans?ttning hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).
Metod:
Litteraturs?kningen genomf?rdes i tv? databaser, Scopus och Pubmed under perioden januari ? mars 2024. Inklusionskriterierna till denna ?versiktsartikel var att deltagarna skulle vara diagnostiserade med KOL, studierna skulle vara baserade p? humanstudier med studiedesignen RCT och slutligen skulle studierna unders?ka skillnaden mellan interventionsgrupp som fick aminosyratillskott med kontrollgrupp som inte fick aminosyratillskott g?llande p?verkan p? kroppsammans?ttning. Studierna exkluderades om de skrevs p? annat spr?k ?n svenska och engelska eller om de baserades p? djurstudier.
Makt och styrning inom idrottens fÀlt : En kvalitativ studie om ungdomar med funktionsnedsÀttning och deras villkor inom idrottsrörelsen
Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.
Resultatmanipulering inom IAS 36 : En studie av soliditet och o?verdrivna goodwillnedskrivningar pa? Stockholmsbo?rsen
Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.
Kommunikation med musik och tecken : en experimentell studie med vuxna om inlÀrning av Tecken som AKK med stöd av musik
Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.
Fr?n m?nniska till maskin. Rekryterares ?vers?ttning av AI
As artificial intelligence (AI) has gained more influence in recruitment, both recruitment processes and the role of the recruiter are changing. This study aims to describe and analyze how recruiters translate, use, and relate to AI in their work. Through a qualitative method based on semi-structured interviews and document analysis, the study explores recruiters? experiences, attitudes, as well as perceived obstacles and opportunities regarding the use of AI in recruitment. With a theoretical foundation in translation theory, fashion, and imitation, the study examines how AI is not only followed as a trend, but also shaped and adapted locally through translation, depending on organizational identity and needs.
Förebyggande arbete för barn med avvikande beteende ? en kvalitativ studie om barn utan neuropsykiatrisk diagnos
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och redogöra för vad det finns för förebyggande socialt arbete för barn som har uppvisat avvikande beteende och deras förÀldrar. Studien riktar sig till barn upp till 10 Ärs Älder som har uppvisat avvikande beteende men inte har fÄtt en neuropsykiatrisk diagnos. De centrala frÄgestÀllningarna Àr:? Vad finns det för förebyggande ÄtgÀrder för icke diagnostiserade barn med avvikande beteende?? Hur ska barnen bemötas?? Vad Àr förÀldrarnas roll i detta arbete?Detta Àr en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat sex socionomer och tvÄ specialpedagoger som arbetar med socialt arbete. De kommer dagligen i kontakt med barn som har avvikande beteende och deras familjer.
?tta l?rares uppfattningar av att arbeta med ?verg?ngar mellan aktiviteter f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola.
Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar
mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola.
F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna
vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar
uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola?
Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter
i anpassad grundskola?
Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p?
l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att
utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut.
Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds
som metodologi och metod.
En skola som inte ?r f?r alla. En kvalitativ fenomenografisk intervjustudie med beslutsfattare om uppfattningen av uppskjuten skolplikt f?r sex?ringar med s?rskilda sk?l
?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS
2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna
och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.
Kostintag, energiförbrukning och kroppssammansÀttning hos orienterare
Bakgrund Orientering a?r en utha?llighetsidrott da?r tempo och intensitet varierar, beroende pa? terra?ng och lo?parens navigationsfo?rma?ga, och den skiljer sig fra?n vanlig utha?llighetslo?pning genom att den ocksa? innefattar kuperad terra?ng och ett kognitivt inslag. Prestationsfo?rma?gan hos orienterare kan da?rfo?r antas vara mer beroende av kostens sammansa?ttning a?n fo?r vanliga lo?pare. Forskningen om kroppssammansa?ttning, energiutgifter och kostintag hos orienterare a?r idag bristfa?llig.
Flygkapning och ambassaddrama : Hur terrorhÀndelser iscensatts i svenska kvÀllstidningar 1970 ? 1975
Inom mediaforskning anva?nds en teori om hur tidningar iscensa?tter sina nyheter. Iscensa?ttningar kan liknas vid hur med hur en pja?s arrangeras pa? en teaterscen och teorin har tagits fram av Gert Z. Nordstro?m.