Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning. Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring (layering). Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad. Resultat: Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning, styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida id?erna om helhet.

AutismspektrumtillstÄnd (AST) Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning som kan pÄverka individens vardagsliv. LivsomrÄden som kan vara problematiska Àr bland annat arbetsliv, familjeliv, relationer och omrÄden som krÀver social interaktion. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vardaglig kommunikation hos vuxna med AST samt att genom deltagarnas personliga berÀttelser undersöka hur AST kan pÄverka en individs liv. Denna typ av studie Àr viktig för att generera en bÀttre förstÄelse för behoven hos vuxna med AST och dÀrmed ge indikationer för vilka typer av anpassningar som kan behövas i samhÀllet. Föreliggande studie baserades pÄ en videoinspelad fokusgruppsdiskussion med fyra deltagare som i vuxen Älder har diagnostiserats med AST.

I denna studie har vi undersökt hur fyra förskolelÀrare pÄ tre olika förskolor uppmÀrksammar,underlÀttar och hjÀlper barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Hur pedagogernatillsammans med specialpedagogen arbetar med stöttning och hjÀlpmedel för att skapa enmeningsfull pedagogisk vardag för dessa barn i verksamheten.Undersökningen Àr genomförd med en kvalitativ metod och Àr baserad pÄ trepedagogintervjuer samt en intervju med en specialpedagog. UtifrÄn vÄra intervjuer har vibearbetar olika delar och tillsammans skapat en helhet i resultatet. Genom intervjuerna fick vien inblick i informanternas arbetsÀtt och deras syn pÄ hur arbetet med barnen ges uttryck iverksamheten samt hur man som förskollÀrare och specialpedagog förhÄller sig till begreppeten skola för alla.Resultatet visar att alla intervjuade pedagoger och specialpedagogen uppmÀrksammar, stöttaroch hjÀlper barn med förmodad eller konstaterad neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttninggenom att se till att deras förutsÀttningar och behov uppfylls. De pÄpekar under intervjuernaatt de lÀgger stor vikt pÄ det gemensamma arbetet med ambition att vara öppen, kunna gevarandra rÄd samt att vÀrdet av att kunna diskutera med varandra.

I denna uppsats undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer hur elever i gymnasieskolan upplevt att fÄ en diagnos pÄ en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. De intervjuade skulle samtliga ha fÄtt diagnosen inom de tre senaste Ären och gÄr pÄ olika program pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Syftet var att beskriva hur elever upplever att det Àr att fÄ en diagnos pÄ en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. Hur det pÄverkar relationen med vuxna och med kompisar samt hur det pÄverkar deras mÄende och framtidstro.   De intervjuade tillfrÄgades om sin medverkan av respektive speciallÀrare som arbetar med dem. Samtliga respondenter hade möjligheten att avböja erbjudandet eller avbryta samarbetet nÀrsomhelst under arbetets gÄng.

Asperger syndrom Àr en neuropsykiatrisk störning som ger olika funktionsnedsÀttningar. Detta gestaltar sig i en oförmÄga att leva sig in i hur andra tÀnker och kÀnner, fantasifattigdom och nedsatt förmÄga till social interaktion. MÀnniskor med Asperger syndrom kan ofta uppfattas som udda och avvikande av andra mÀnniskor och de upplever ofta sin bristande sociala kompetens som ett stort hinder. De behöver som alla andra mÀnniskor nÄgon gÄng uppsöka vÄrden. Personalen i vÄrden kÀnner inte alltid till de funktionsnedsÀttningar som mÀnniskor med Asperger syndrom kan ha och det finns en risk för dÄligt bemötande, vilket kan leda till att onödigt vÄrdlidande uppstÄr.

Bakgrundsdelen avhandlar den stĂ€ndigt pĂ„gĂ„ende debatten om neuropsykiatriska diagnoser. Vi lyfter kritiska forskares Ă„sikter om neuropsykiatriska diagnoser och konsekvenser av diagnostisering, likvĂ€l som föresprĂ„kande forskares syn pĂ„ detsamma. Även diagnosens betydelse i skolan avhandlas. Syftet med studien var att skapa en bred bild av neuropsykiatriska diagnoser och vilka följder de fĂ„r i praktiken, sett ur mĂ„nga olika perspektiv. Genom att sammanstĂ€lla olika berörda aktörers bilder var syftet att sammanbinda deras erfarenheter med den funktion/betydelse som diagnosen för med sig.

V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa neuropsykiatriska utredningar utifrÄn ett klientperspektiv. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex informanter som har genomgÄtt en neuropsykiatrisk utredning. Avsikten med studien var att fÄ en djupare och tydligare kunskap om klienternas upplevelse av att genomgÄ en neuropsykiatrisk utredning. VÄra frÄgestÀllningar har belysts utifrÄn tre teman förvÀntningar, upplevelse och bemötande. Resultatet visade att det finns flera aspekter i utredningen som har upplevts som problematiska utifrÄn ett klientperspektiv, men ocksÄ aspekter utanför utredningen som upplevts som bekymmersamma utifrÄn klienternas utsagor.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

Inledning: Syftet med studien var att ta reda pÄ hur en metod för neuropsykiatriska utredningar upplevdes av de förÀldrar som deltagit i den. Utredningsmetoden kallas TA-C, eng. Therapeutic Assessment with Child. I den sÀtts sÀrskilt vÀrde till delaktighet och den terapeutiska potentialen.FrÄgestÀllningar: 1: Vad var förÀldrarnas anledning att söka utredning? Hur beskrev förÀldrar sig delaktiga i den neuropsykiatriska utredningen av deras barn? Hur var utredningen till hjÀlp att förstÄ sitt barn?Metod: Kvalitativ metod, semistrukturerad intervju, 10 förÀldrar som genomgÄtt en form av neuropsykiatrisk utredning för deras barn.Resultat: Resultatet visar att förÀldrarna har upplevt betydande delaktighet och förstÄelse för sitt barn, och kopplar ofta ihop begreppen, som att de har en ömsesidig pÄverkan.

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

I denna uppsats undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer hur elever i gymnasieskolan upplevt att fÄ en diagnos pÄ en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. De intervjuade skulle samtliga ha fÄtt diagnosen inom de tre senaste Ären och gÄr pÄ olika program pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Syftet var att beskriva hur elever upplever att det Àr att fÄ en diagnos pÄ en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. Hur det pÄverkar relationen med vuxna och med kompisar samt hur det pÄverkar deras mÄende och framtidstro.   De intervjuade tillfrÄgades om sin medverkan av respektive speciallÀrare som arbetar med dem. Samtliga respondenter hade möjligheten att avböja erbjudandet eller avbryta samarbetet nÀrsomhelst under arbetets gÄng.

Ämnet neuropsykiatriska funktionsnedsĂ€ttningar valdes eftersom det Ă€r aktuellt inom skolans vĂ€rld. Tidigare forskning har visat att lĂ€rares kompetens inom omrĂ„det ofta brister och att den svenska skolan inte alltid lyckas i att vara en skola för alla. Syftet med arbetet var att undersöka nio lĂ€rares erfarenhet gĂ€llande inkludering av elever med neuropsykiatriska diagnoser. FrĂ„gestĂ€llningarna var: Vilken kompetens har lĂ€rarna för att kunna inkludera diagnosticerade elever i sin undervisning och pĂ„ vilka sĂ€tt har de erhĂ„llit den? Vilka möjligheter och hinder upplever lĂ€rarna att det finns i arbetet med inkludering av diagnosticerade elever? PĂ„ vilka sĂ€tt anpassar lĂ€rarna sin undervisning för att elever med neuropsykiatrisk diagnos ska uppnĂ„ kursmĂ„len? Kvalitativa intervjuer av nio informanter har utgjort metoden.

Denna studie hade som avsikt att undersöka om att fÄ en diagnos Àr en fördel eller en nackdel för individen. Vi anvÀnde oss av den kvalitativa intervjun som stöd för en undersökning. Sammanlagt genomfördes Ätta intervjuer med fyra ungdomar och deras förÀldrar, om hur diagnosbeskedet pÄverkat dem, familjen, kamrater och skolgÄng. Resultatet pekar pÄ att en diagnos innebÀr en fördel p.g.a. att den ger en förklaring till problemen, stöd och hjÀlp i skolan, samt medför positiva förÀndringar i familjen och bland kamrater..

Under vuxenlivets tidiga perioder fo?rva?ntas ungdomar ta sina fo?rsta sja?lvsta?ndiga beslut, na?got som inneba?r en stor fo?ra?ndring i ma?ngas liv. Unga vuxna med psykisk oha?lsa och/eller utanfo?rskap a?r vid denna tidpunkt ofta i behov av sto?d fra?n olika samha?llsakto?rer. Denna uppsats underso?ker hur Tierps kommun har tagit sig an denna utmaning genom att studera Tierpsmodellen 2.0, ett samverkansprojekt mellan ett flertal av stadens samha?llsakto?rer.