Att få en diagnos
Hur påverkas individen av att få en diagnos på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning?
I denna uppsats undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer hur elever i gymnasieskolan upplevt att få en diagnos på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. De intervjuade skulle samtliga ha fått diagnosen inom de tre senaste åren och går på olika program på en gymnasieskola i Mellansverige. Syftet var att beskriva hur elever upplever att det är att få en diagnos på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Hur det påverkar relationen med vuxna och med kompisar samt hur det påverkar deras mående och framtidstro. De intervjuade tillfrågades om sin medverkan av respektive speciallärare som arbetar med dem. Samtliga respondenter hade möjligheten att avböja erbjudandet eller avbryta samarbetet närsomhelst under arbetets gång. Intervjuerna genomfördes utifrån teman som ansågs relevanta med hänsyn till frågeställningarna men med enstaka öppna bakgrundsfrågor. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras utifrån ett teoretiskt perspektiv. Det teoretiska perspektivet i föreliggande studie placerar in respondenternas omedvetna åsikter om vem som äger de pedagogiska problemen. Om det är individen eller omgivningen som bär ansvaret, eller om det är ett olösligt dilemma. Resultaten visar att individer påverkas mycket olika baserat på vilken diagnos de har fått. Framförallt är det mycket vanligt att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar far illa i skolan och i olika sociala sammanhang, vilket påverkar deras mående negativt. Flera av respondenterna upplevde att de hade mått bättre om de fått hjälp tidigare och skulle då inte behöva ha så negativa erfarenheter av skolan och av lärare.